Hur ser en bråkmakare ut?
Krönika | Publicerad: 2013-12-01 17:38
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det är ett steg i rätt riktning, men problemet blir att kontrollera personerna som är belagda med tillträdesförbud. Hur ska de kunna identiferas?
Hur ska en funktionär kunna urskilja bråkmakarna från den vanlige fotbollssupportern? Kan det bli möjligt att ett strängare tillträdesförbud kan användas fullt ut? Foto: TT Nyhter
En ny ändring i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ska träda i kraft den 1 april 2014. Lagändringen innebär att ett tillträdesförbud förlängs till tre år och inte längre enbart ett år. Regeringen tycker att det innebär kraftfullare och tydligare åtgärder mot personer som genom sitt beteende utgör en risk för ordningen och säkerheten vid idrottsarrangemang.
Vision och verklighet...
Idrotten framställs ofta som en mötesplats med vänlig stämning. I Riksidrottsförbundets idéprogram "Idrotten Vill", går det också att läsa att idrottsrörelsen aktivt ska medverka i en gynnsam samhällsutveckling och motverka allt som anses dåligt och nedbrytande.
Men vision och verklighet stämmer inte alltid överens...
Visserligen är idrotten en mötesplats, men mötet blir många gånger negativt. Idrotten är kopplad till tävling, därmed uppstår känslor. Som Jesper Fundberg, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola uttrycker sig: ”på idrottsarenan kan både glädje och hat uttryckas”.
Rivaliteten mellan olika fotbollslag och grannsamhällen orsakade faktiskt de första fallen av huliganism redan i början av 1900-talet. 1919 inträffade exempelvis ett hänsynslöst överfall på en domare i Karlskoga.
Kräver skärpa regler
I dag har bråk och skandaler blivit en del av i synnerhet fotbollens vardag. Poliser och bråkmakare mobiliserar. Rånarluvor, marscher, inkastade föremål och ett allmänt hotfullt beteende skrämmer andra åskådare och kostar klubbarna miljontals kronor. Det har urartat för många gånger.
För att få bukt med problemen infördes lagen om tillträdesförbud, där en person kan förbjudas tillträde till och vistas på en inhägnad plats som är avsedd för idrottsutövning vid ett idrottsarrangemang. När en person stoppas ska det finnas risk för att denne ska begå brott under idrottsarrangemang, brottets typ ska vara sådant att det är ägnat att störa ordningen eller säkerheten under arrangemanget. Det ska också särskilt beaktas om personen tidigare gjort sig skyldig till liknande brott i samband med idrott. Straffet när någon bryter mot mot förbudet är böter eller fängelse i högst sex månader.
Skälen till förändringen är att ett års avstängning kan betyder att personen enbart missar ett fåtal matcher i slutet av säsongen. Straffet blir alltså meningslöst. En avstängning på tre år skulle däremot innebära att supportrar tappar kontakten med de som bråkar på matcherna. Dessutom ska det geografiska området för tillträdesförbudet även omfatta ett område utanför arenan.
Svårt att identifiera
I slutrapporten från Samverkansrådet mot Idrottsrelaterad Brottslighet 2010 betonas att åtgärden kan ske tack vare en lagändring år 2009. Sedan dess har antalet tillträdesförbud ökat, vilket torde innebär att polisens arbete ändå har haft en viss effekt.
Utvärderingsgruppen pekar på ett antal problem med tillämpningen av lagen. Dit hör otillräcklig kunskap hos åklagare och polis om lagstiftningen, att det saknas riktlinjer från Åklagarmyndigheten för handläggning och utformning av beslut och att åklagare och polis har svårt att göra en riskbedömning.
Ett stort problem är svårigheten att identifiera de personer som har tillträdesförbud. Funktionärer får svårt att stoppa människor om inte id-kontroll i någon mening införs.
Och ändå behålla stämningen
Det här tycks också regeringen förstå och vill utreda ett nationellt register över alla huliganer med tillträdesförbud, en huligandatalag. Ett lagförslag ska presenteras i höst, men det kan ta tid innan vi ser en ändring eftersom Datainspektionen har kritiserat ursprungsförslaget. En utredning ska därför kontrollera om det behövs ändringar i personuppgiftslagen.
Lagförändringen är ett steg i rätt riktning, ett register över kända huliganer likaså. Men det innebär inte att problemen försvinner. Ett skäl är att det blir svårt att kontrollera även med ett register, fler dialoger måste hållas och fler förslag måste luftas, exempelvis personliga biljetter med ID-kontroll och lagändringar som innebär att arenan inte längre betraktas som publikt område.
Kruxet är att att försöka uppnå en balans mellan skötsamhet och stämning vid idrottsevenemangen.
Marcus Mattsson
Har vuxit upp och levt med idrotten och har på senare dagar funnit ett stort intresse för idrottsrelaterade publikfrågor. Har studerat vid programmet Coaching och Sport Management vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Mest lästa just nu
Maktkampen om golfens digitala bokningssystem är över, en rättsprocess som inleddes under mars 2023. Techbolaget Sweetspot utmanade Svenska Golfförbundets. SGF:s så kallade GIT-system och klagade hos Konkurrensverket gällande missbruk av dominerande ställning.
Sweetspots vd. Henrik Ahlin menade i sin klagan att landets cirka 460 golfklubbar mer eller mindre tvingas att använda GIT vid bokning av speltid. Konkurrensverket fann inte skäl att utreda frågan vidare.
Hällefors kommun har lagt ett bud på ishallen på Hällevi. De styrande är beredda att betala 1krona..
Kommunen erbjuder Hällefors IK, som äger ishallen, så pass för att ta över ägandet och därmed hela ansvaret för ishallen. En krona. Kalla det vad ni vill, men det måste betraktas som närheten til ett skambud
Arvfonden fortsätter att berika föreningar. Vid Arvsfondsdelegationens sista möte för i år tillkom en rad beslut om lokalstöd som att gynnar en rad föreningar som hade ansökt och som nu kommer att tilldelas pengar.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Svenska Spel har samarbetat med Elitfotboll Dam sedan 2009, och innan dess inom även agerat inom ramen för ett långvarigt samarbete med Svenska Fotbollförbundet. Nuvarande avtal sträcker sig till den sista december 2026. Men efter översyn av sponsringsportföljen har Svenska Spel beslutat att inte förlänga efter det. Ett hastigt och beslut som innebär att miljonergår förlorat för damfotbollen.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
SVT laddar inför OS.Anja Pärson och Anna Jönsson haag har nuskrivit på avtal och ska guida tittarna under SVT:s sändningar 2026. Pärson blir expert i studion i Stockholm medan AnnaJönsson Haag ska vara på plats i Val di Fiemme under längdtävlingarna. Me det är flera välkända namn som vi får höra som experter under OS. SVT har öppnat plåboken och värvat stjärnor.
Raden av f d landslagåkare som greppar mikrofonen blir allt längre.
– Jag brinner för OS, oavsett om det är vinter eller sommar. kan jag vara med höja upplevelsen så är det jättekul, säger Anja Pärson,
Per Engström, sektionschef på Noa, polisens nationella operativa avdelning, är inte rädd för att kasta en skugga över Alexander Isaks uppmärksammade miljardaffär.
Liverpool betalade Newcastle 1.65 miljarder för hans signatur. Avtalet är fem årigt och ger Isak 3,8 miljoner i veckolön.
Isak tränar för närvarande med det svenska landslaget inför fredagens VM-kvalpremiär mot Slovenien. SvFF har meddelat att Isak inte är tillgänglig för media, möjligen efter Slovenien-matchen.
