Vår chans till tidernas affär!

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
I regeringsförklaringen framhålls att Sverige ska arbeta för att ta hem stora idrottsarrangemang. Nu har regeringen sin chans, sin riktigt stora möjlighet. UEFA har efter granskning av intresseanmälningar lämnat medgivande till Sverige/Norge, Frankrike, Italien och Turkiet. De fyra kandidaterna ska komma in med fullskaliga ansökningar. Med andra ord, vi är i "final".

Om Sverige ska ta hem ett arrangemang av den här storleken (det största vi kan erövra) måste alla berörda hjälpa till. Vi kan inte ha en situation typ friidrotts-VM där all risk togs av Svenska Friidrottsförbundet, medan staten tog hand om skatteintäkterna.

När vi arrangerade EM 1992 blev vårt överskott 17,5 miljoner netto. Ett EM-slutspel är idag mycket, mycket större ... Vi kommer att kunna klara arrangemanget med vinst och utan några statliga garantier (som vi den gången fick, men aldrig behövde utnyttja). Sedan är den fotbollsmässiga vinsten för oss mycket, mycket större. Vi fick ett riktigt uppsving 1992 och den effekten växer avsevärt nu.

För samhället visar alla beräkningar att skatteintäkterna vida överstiger den investering som vi och kommunerna önskar hjälp med. Det är detta, skatteintäkter gentemot investeringsbehovet som vi önskar att regeringen ska låta beräkna. Gärna ett arbete som kan se tillsammans med oss och den norska motsvarigheten.

Svenska Fotbollförbundet begär ingen underskottsgaranti (vi fick en sådan inför EM 92, men den behövde aldrig användas) och skälen är två. Dels är vi övertygade om att det inte blir något underskott och dels anser vi att det är vår sak att driva arrangemanget så att plusresultat uppstår.

Vi vet alla, efter tidigare EM-slutspel att matcherna blir slutsålda och att vi har efter framförallt EM 2004 fått en fotbollsturism i dess spår. Hela EM-perioden är numera ett stort party, med storbildsskärmar i närbelägna parker för de människor som inte kan få biljetter. Vi minns väl hur många svenskar som var i vid EM i Portugal 2004 och vid VM Tyskland 2006.

Den ekonomiska regleringen mellan Uefa och arrangörerna är mycket klar så den kan vi lämna. Vi är i en konkurrenssituation med de andra ansökarländerna och just nu klarar sig inte vår ansökan i den konkurrensen.
Kommunerna (Stockholm, Solna, Göteborg, Helsingborg och Malmö) har arenor så att de klarar sin normala verksamhet, men kapaciteten måste öka på fyra av arenorna.

För att möta UEFA:s kriterier för arenorna beräknas kostnaderna för uppgraderingar bli:
Stockholm, 300 milj kr
Göteborg, 1770 milj kr
Helsingborg, 750 milj kr
Malmö, 800 milj kr
Beräknad totalkostnad: 3 620 milj kr

Det är inte rimligt att kommunerna belastas med dessa extrakostnader för att vi ska ta hem det största idrottsarrangemang som Sverige har möjlighet att få.

Om vi vill ha ett (halvt) EM-slutspel måste staten avstå en del av skatteintäkterna för att hjälpa de kommuner som ska hjälpa till att få hem arrangemanget.

Det finns uppgifter om de samhällsekonomiska effekterna i framförallt Österrike och dessa har granskats av Ossian Stiernstrand i Göteborg. Sammanfattningsvis kan sägas att det torde vara lätt för regeringen att räkna ut vad ett EM-slutspel ger Sverige i arbetstillfällen och skatteintäkter.

Det torde vara lätt att därefter ta ställning till vad ett affärsmässigt tänkande leder till i form av stöd till de berörda kommunerna (vi begär inte att EM 2016 ska bli någon förlustaffär för Sverige) och det borde vara enkelt att ge oss en sådan garanti att vi klarar oss i konkurrensen.

Vi vill också att regeringarna i Sverige och Norge ska samråda så fort som möjligt eftersom ett samarbete mellan de två broderländerna är en förutsättning för att ta hem det ekonomiskt största och minst riskfria idrottsarrangemanget.

Det som nu bör ske är att kommunerna bör granska investeringskalkylerna för att pressa vad som går att pressa. Detta kan ske medan regeringen bereder sin del av frågan.


Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska fotbollförbundet

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.

Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige.  Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.

Sommaren 2020 gjorde han allsvensk debut borta mot Östersunds FK, borta mot IFK Göteborg, noterades han för sitt första mål. Kort därefter förlängde han sitt kontrakt med Malmö FF till och med 2023.

Men i  juli 2021 lånades Sarr ut till Mjällby AIF för resterande delen av säsongen. Utlåningen blev framgångsrik och 20-åringen svarade för åtta mål på 16 matcher i Allsvenskan. Och han blev upptäckt av nederländska Heerenveen.