- Vi måste våga söka stortävlingar!

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det är bra att vår kultur- och idrottsminister äntligen vill ha stora internationella evenemang även om vi fortfarande saknar en riktig hållning och strategi. Se nu också till att bilda en evenemangsgrupp med representanter för idrott, staten och näringslivet.

Det är dags att göra något konkret och inte bara prata om fördelarna. Alla är överens om att det vore bra med internationella mästerskap och evenemang.

Men de måste betraktas som näringspolitik och inte enbart idrottspolitik från offentligt håll. Det innebär att även finansministern, näringsministern och ledande kommun- och regionpolitiker borde intressera sig mer och förstå betydelsen av ett viktigt näringspolitiskt område.

Stora evenemang, nationella såväl som internationella, genererar enorma intäkter till stat, kommun och det lokala och regionala näringslivet. Lägg till nyttan av PR- och marknadsvärden som skulle kosta enorma summor i motsvarande marknadsföringsinsatser.

Hur många gånger ska det behöva upprepas och hur många ledande personer ska säga samma sak?

Att Sverige förtjänar och klarar de allra största evenemangen vet vi mycket väl. Vi hävdar oss på den högsta sportsliga nivån inom en lång rad idrotter, vi har god representation inom styrelser och kommittéer och vi har funktionärer och domare på internationell nivå.

Det finns också en erkänt god organisationsförmåga och årligen arrangeras en rad deltävlingar inom de största sporterna. Alla med bra betyg från tävlande och åskådare.

Den svenska idrottsrörelsen har ett grundmurat folkligt stöd och skulle självklart utgöra ryggraden i en nationellt samordnad satsning på stora internationella mästerskap.

Men arbetsinsatserna inför och under själva tävlingarna räcker inte i den stenhårda internationella konkurrens där många länder, regioner och städer – ibland med väsentligt annorlunda politiska och idrottsliga system än våra – positionerar sig på evenemangskartan med hjälp av i många fall obegränsade offentliga resurser för kampanjer, arenor och annan infrastruktur.

Självklart ska inte Sverige gå den vägen men vi måste inse att vår konkurrenskraft är tillräcklig om alla parter (staten, kommuner, regioner, idrotten och näringslivet) samverkar för att regelbundet och strukturerat söka internationella evenemang inom olika idrotter. Vi måste våga och ska inte dra oss för att syna förutsättningarna för vare sig Vinter-OS, Fotbolls-EM eller Friidrotts-VM/EM.

En evenemangsgrupp med de här parterna borde således bildas och de skulle ha arbetsuppgiften att samordna kartläggningen av tänkbara evenemang och vad som krävs inför varje ansökan. Då skulle kunskaper och erfarenheter från olika processer kunna återanvändas och vi skulle slippa uppfinna hjulet för varje nytt projekt.

Här krävs också pengar av format. Vid genomförandet av evenemangen måste varje part gå in med en särskild ekonomisk insats inom olika områden (kampanj, volontärer, marknadsföring, arenor, infrastruktur). Det skulle vara modern näringspolitik för 2010-talet.

Anders Tallgren

Idrottsarrangör

Kristof (inte verifierad)

tors, 2010-12-16 14:03

1. De ekonomsika effekterna i

De ekonomsika effekterna i samband med mega events för staten är kraftigt överdrivna. Om nu näringslivet tjänar så mkt på det, så borde det rimligtvis gå att finna finansiering där.

Elithockey: Ishockeyns mästarlag, koncernen Färjestad,  med den ideella föreningen, fastighetsbolag och eventbolag närmar sig 200-miljoner strecket i omsättning, eller för att vara exakt 190 577 miljoner kronor.

 Samtidigt växer det egna kapitalet till 130 miljoner från 114 miljoner föregående säsong. Årets resultat var succékantat, 10:e SM-guldet och plus 12 miljoner.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nära 7 miljoner kronor utlovas till de klubbar som kvalar till internationellt gruppspel

Europafonden ska hjälpa svenska klubbar att nå ett gruppspel i Champions League, i Europa League eller i Europa Conference League. Pengarna kommer från den så kallade Europafonden som finansieras av elitfotbollens huvudsponsor Unibet. 

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.