Fotbollspelarna vill ha samma sociala skydd som övriga anställda i samhället.  Bl a en sjukförsäkring, i synnerhet som fotbollspelare är ett högriskyrke, många skador är korta, kanske några dagar,  medan rehabilitering vid andra tillfällen kan består av ett antal veckor.

80-procentig ersättning, inte mer

De första 14 dagarna skall klubben enligt lagen ersätta spelaren med minst 80 procent av lönen. Men spelarna vill inte drabbas av något avdrag, men har ändå gått med på att en 90-procentig lön (vid skada mot 80 procent vid sjukdom) räcker, men klubbarnas bud kvarstår vid 80 procent.  

Vilken spelare vill gå in i en riskabel  situation om han riskerar att förlora 20 procent av sin lön?

Här ska noteras att vissa spelare har 100 procent, efter särskilda överenskommelser, och de berörs då inte av problemen.

Bra betalt, men kort karriär

Det är ju faktiskt så att vi som är åskådare, och inte spelar fotboll på elitnivå, har vanligtvis 100 procent om det gäller arbetsskada.

Spelarna beskylls ofta för att tjäna för mycket pengar. Visst har en del bra med pengar i sitt lönekuvert, men deras aktiva tid är relativt kort. Karriären tar slut ungefär vid 35 års ålder.  Däremot kanske inte livstidslönen är så hög. 

Ofta har man under den mest hektiska perioden inte haft tid eller ork att engagera sig för åren efter karriären.  

Sämst ersättning i Norden

En annan fråga är varför en svensk fotbollspelare ska ha sämre skydd än kollegorna i Danmark, Norge, till viss del Finland, och även svenska elitspelare i hockey som har bättre villkor.

En tjänstepension saknas för nästan alla fotbollspelare. När vi skrev förra kollektivavtalet var vi och SEF överens om att arbeta fram en avtalspension till nästa kollektivavtal. Det hette att klubben skulle betala och då skrev vi under. Nu står vi där igen – utan tjänstepension.

Vi anser att det är mycket viktigt med detta skydd och spelarna accepterar att stå för kostnaden genom bruttolöneavdrag. Med detta upplägg skulle det bli kostnadsneutralt för klubben.

Vi har jämkat på kraven

Under förhandlingarna har Unionen hjälpt oss och det är en början till ett nära samarbete. Klubbarna har redan ett etablerat samarbete med Arbetsgivaralliansen.  Detta innebär givetvis inte att lönerna skall höjas med 2,6 procent och 40 timmars arbetsdag.  Lönerna har aldrig legat i kollektivavtalet och det blir inte annorlunda för att Unionen och Arbetsgivaralliansen skriver under.

I dag sker avgörandet. Strejk eller lockout, inget är bra för svensk fotboll. Vi inom spelarfacket tycker inte att våra krav är så stora och vi har också jämkat en hel del.

Det borde väl inte kunna accepteras att en fotbollspelare har rätt till samma sociala skydd som vi andra.  Skall vi nå upp till målet att bli den bästa ligan i Norden kan vi inte ligga långt efter granländerna. Vi behöver både värdefulla profiler och kompletterande spelare för att vi skall gilla fotboll och för att nå målet.