"Inget guld väger tyngre än det olympiska"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Sommaren 1912 sken solen i Stockholm. OS-deltagare som före avresan tittat på kartan, funnit Sverige högt upp i polartrakterna och ”hoppats” på isbjörnar på Stockholms gator, fick packa ner sina tjocka tröjor, köpa den moderna nymodigheten solglasögon och blanda sig med festglada stockholmare. Det var den gången – det blir aldrig mera.
Byggarbetare finns fortfarande kvar på och utanför huvudarenan, the Olympic Stadium. Foto: Jae Hong, AP Photo/Scanpix

 

Olympiska spel kommer aldrig mera att arrangeras i Sverige. Och idag verkar det uppriktigt sagt heller inte som om ens de som borde vara angelägna tror på möjligheten.

En märklig passivitet

Kanske beror passiviteten på de signaler som Sveriges idrottsminister, Lena Adelsohn-Liljeroth, med jämna mellanrum sänder ut.

De går helt på kors med vad hennes chef, statsminister Fredrik Reinfeldt, deklarerade i sin regeringsförklaring 2006. Där var idrotten, precis som den brukar vara i den politiska debatten, visserligen en kort parentes att pliktskyldigt ta sig förbi, men det lilla statsministern sa, var ändå att Sverige skulle arbeta aktivt för att dra internationella evenemang till Sverige.

Det har inte blivit så. I de fall där regeringens garantier efterfrågats har det blivit kalla handen. Kanske beror det på att idrotten inte vägts in som en tung aktör i handel och turism. Det vore kanske klokt att föra över idrotten till handelsminister Ewa Björling (hon lär ju inte vilja någonting hellre) – även om det till slut ändå är Anders Borg och hans plånbok som avgör.

100-årigt solskensminne

Nu är det mera nykter realism än njugghet när regeringen visar kalla handen till eventuella OS-ivrare. OS i Sverige är inte realistiskt.

Vi får leva på det där 100-åriga solskensminnet nu när London för tredje gången (1908, 1945, 2012) förbereder sig och försöker se solen under de vanliga, återkommande orosmolnen; hur många kommer att vara dopade? Hur skall vi klara säkerheten? Den sistnämnda frågan har förföljt alla OS-arrangörer sedan München-attentatet i den israeliska brottningsförläggningen 1972.

Den olympiska rörelsen har byggt en fantastisk arena. Inget guld väger tyngre än det olympiska, ingen rörelse förenar världens alla länder som de olympiska spelen, ingen organisation har betytt lika mycket för idrottens utveckling åt alla håll – goda som onda – som de olympiska spelen.

Det attraktiva målet

Men de attraktiva, upphöjda arenan är därmed också ett attraktivt mål för de illasinnade.

De enda verkliga hoten mot de spelens existens i nuvarande omfattning är ett världskrig, en global börskrasch, en total kollaps för världsekonomin, konkurs för de stora, konkurrerande amerikanska TV-bolag som idag dränerar Marknaden på miljardbelopp för att kunna köpa sig rättigheterna till showen.

Ingen framgång värderas högre än det olympiska guldet. Precis som Spiridon Louis, den förste maratonsegraren 1896, kunde lösa in guldet mot livsvariga naturaförmåner, kan många av dagens hjältar köpa sig en gräddfil genom tillvaron. Endast deltagande är en merit.

Då ett genombrott för idrotten

Ingen kulturföreteelse, inget politiskt drama, ingenting annat som mänsklig hjärna åstadkommit, kan, som de Olympiska Spelen, engagera, fascinera, trollbinda, roa en hel värld samtidigt under två veckor. Däri ligger livskraften och magin. Där gömmer sig faran.

Det är värt att i dessa olympiska tider minnas vad Stockholms-OS betydde. IOK-presidenten Jacques Rogge sa nyligen att Stockholm skapade modellen för de moderna, olympiska spelen. Efter amatörmässiga arrangemang i Paris, S:t Louis och London visade Stockholm skisserna till ett regelverk som alla kunde accepterna, alla världsdelarna deltog för första gången, målkamera och halvautomatisk tidtagning var stora tekniska innovationer, en exakt publiksiffra noterades för första gången (327 288), funktionärerna var utbildade, polisen var språkkunnig. Ingen hade sett maken till arrangemang.

64 medaljer då, nu...

Nationellt betydde Stockholms-OS att idrotten slog igenom brett i ett samhälle där i varje fall de religiösa, bönderna och arbetarna varit starka motståndare.

Den svenska succén (24 guld, 24 silver, 16 brons), festen på gator, torg och arenor, den positiva bilden av arrangemanget som 200 rapporterande svenska tidningar bidrog med, slog sönder klassmotstånd och populariserade idrotten i tidigare okunniga kretsar.

Så vi får ta oss an London nu – med mycket måttliga medaljambitioner – och leva på minnen från fornstora dar.

Stockholm 1912 – då och aldrig mera.

Åke Stolt

Författare och föreläsare, f d sportchef och krönikör på Sydsvenska Dagbladet.

Fakta

Krönikan publiceras också på www.skaneidrotten.se

En jättenyhet – som försvann! På tisdagen gick RF-ordföranden Björn Eriksson ut med beskedet att svensk idrott får 500 nya miljoner i återstartstöd.

Ett avslöjande med betydelsefulla och nya konsekvenser. Nämligen en historisk satsning, där också SOK utgör en del av en efterlängtad ökning av resurser.

Äntligen ska det bli stil och ordning på den annorlunda och vackra idrottsplatsen Ruddalen i sydvästra Göteborg. En stor idrottsplats som förtjänar riktig profilering. Här har det arrangerats VM såväl på skridsko och i bandy och ambitionen var hög en gång ett brett utbud och möjligheter för många idrotter på bergknallarna ovanför Frölunda Torg.

Amnesty tar sats  och kräver Fifa på 4,4 miljarder krnor, exakt samma belopp som är reserverat för prispengar vid fotbolls-VM Qatar i slutet på året. Amnesty avser att ersätta och kompensera alla gästarbetare och deras familjer. Det är människor som har skapat den snygga fasaden i landet. Amnesty rubricerar belopppet som ett regelrätt krav.  Myndigheterna och i sin tur Fifa bör eller ska göra rätt för sig, heter det i kravframställan. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Daniel Ek ville först köpa Arsenal och presenterade ett bud för de amerikanska ägarna, familjen Kroenke,  som emellertid inte var intresserade av en försäljning. Kanske lika bra det för i dag är Daniel i stället huvudsponsor för FC Barcelona och med sitt miljardföretag, Spotif namnger han den så välkända arenan,NouCamp. På onsdagen träffades parterna och undertecknade kontraktet som sträcker sig över tre fotbollssäsonger, t o m våren 2024, och ska var värt 2,9 miljarder kronor.

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

Internationella fotbollsförbundet Fifa lanserar en egen strömningstjänst, Fifa+. Det är ett jättepaket som slår alla rekord.

I kampen om intresset för damfotboll via streamade matcher spjärnar nu Fifa emot. Och gör det rejält.  Som motvikt till Netflix och Amazon Prime upprättar Fifa med en egen tjänst, vid namn Fifa+.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.