Idrotten står inför ett paradigmskifte. De rådande affärsmodellerna krackelerar och rörelsen letar nya vägar framåt när det gäller finansieringen. 

Nya aktörer knackar på dörren och vill vara del av de värderingar som idrotten står för. Inte sällan är de kommersiella, vilket rör om i grytan ännu mer. Affärsmodellen framöver behöver anpassas för en ny värld för den ser inte ut som den har gjort.

När, var och hur?

Det är en ofta uttalad sanning att vi som är födda på 70-talet och tidigare har vuxit upp i en stabil och oföränderlig omgivning. De senaste årtiondet har inneburit drastiska förändringar i samhället och så också i sportens värld. Men ännu har vi inte sett konsekvenserna överallt – och kanske allra minst vad gäller affärer och finansiering. 

Hur kommer vi att konsumera sport framöver? 

Idrottens ekonomi är oupplösligt knuten till hur vi väljer att konsumera idrott och sport. Digitaliseringen är naturligtvis en av de stora orsakerna till ett förändrat landskap. Vi har levt i en värld där det har varit producenten som bestämt förutsättningarna för vår konsumtion. 

Det är egentligen inte unikt för sporten utan är giltigt för alla typer av upplevelseindustri. Filmbolaget, skivbolaget och tidningshuset har tidigare varit de som bestämt vad vi ska titta på, lyssna på och läsa. 

Då det passar oss

Så ser världen inte ut längre. Konsumenterna har fått allt mer makt att bestämma hur, var, när och vad de konsumerar. Sporten är inget undantag. 

• Vi får alltså en ny spelplan där konsumenten är i fokus. Det betyder att distributionen kommer att spela stor roll. Digitaliseringen har gjort det möjligt att uppleva sport inte bara live eller på TV utan hur vi vill. Det finns hur många kanaler som helst att konsumera genom; i mobilen, på YouTube eller på Playstation. 
• Vi kommer också att välja var vi konsumerar vilket inte nödvändigtvis är på läktaren eller i TV-soffan utan det kan lika gärna vara i bilen, i tvättstugan, i löpspåret eller kanske i duschen. 
• Vi kommer också att vilja bestämma när vi konsumerar. De tidpunkter som passar oss behöver inte vara samma tider som då matchen spelas eller då TV sänder matchen. 

Förödande konkurrens

En stor skillnad mot tidigare är att vi också själv vill avgöra hur länge vi tittar på något. En 90-minuters match i fotboll är inte optimal för det nya sättet att konsumera sport. Vi går överallt mot allt kortare och kortare inslag vilket i förlängningen kan betyda förändrade spelregler för sporten. Även om vi inte är där ännu.

Slutligen kommer vi att välja vad vi konsumerar. Om vi tidigare har nöjt oss med att se en allsvensk match i veckan kommer vi nu att kräva en enormt mycket större katalog att välja utifrån. 

Vi kan komma att vilja se våra barns innebandymatcher – inte live, utan i mobilen veckan efter. En allsvensk match som sänds klockan 15 på en kanal kommer alltså inte längre att vara en unik företeelse utan en av 1000-tals matcher vi kan se på. 

Måste ge mer än idrott

Precis som Spotify och Netflix som båda har förändrat distributionen, och därmed hur musik och film konsumeras, kommer sporten att transformeras på liknande sätt.  Det betyder att produktutvecklingen inte längre kommer att handla om sporten i sig utan om själva leveransen. 

Det ökande utbudet leder, precis som i de andra branscherna, till en minskande betalningsvilja för själva innehållet. Matchen kan mycket väl komma att bli gratis.

I en upplevelseindustri kommer därför kringtjänsterna att spela en stor roll för det är dessa vi kommer att kunna ta betalt för. Förutom själva distributionen är det sådant som kompletterar upplevelsen som man kommer att tjäna pengar på. Tjänster, känsla, varor och merchandise. 

Det betyder att sporten behöver bli mer professionell. En professionell verksamhet förstår konsumenten och vad hon vill ha. Det handlar inte om en bättre spelad match utan om en bättre produktmix. 

Då först vill de betala

Sporten behöver bli lite mer som Statoil eller Hemmakväll, två företag som tjänar pengar på tillbehör när grundaffären förlorar i ekonomiskt värde. Det betyder att man ska sälja mer en korv på innebandycupen och minska köerna på VM-landskampen. Men det är inte bara konsumenter som vill betala för kringtjänster. Det gäller också det offentliga.

Sporten kommer att tvingas leverera integration, etiska värderingar och jämställdhet för att stat och kommun ska vilja finansiera verksamheten. Vi har alltså en ny spelplan. 

De nuvarande aktörerna är bra på produktionen av sport. 

De nya kommer att vara specialiserade på konsumtionen.