Frölunda Indians är svenska mästare i ishockey 2016. Även om alla experter verkar vara rörande ense om att rätt lag vann kan segern ändå sägas ha suttit långt inne. När ishockeyn infördes i landet under mellankrigstiden var det nämligen många som snabbt fick upp ögonen för spelet, men i Frölundas fall dröjde det desto längre innan den nya vintersportflugan fick fäste. 

"Bittan" höll i pengarna

Västra Frölunda IF (som föreningen då hette) startade visserligen en ishockeysektion redan 1938, efter en marknadsföringsinsats där Svenska Ishockeyförbundet delade ut subventionerad utrustning till hugade klubbar i Västsverige, men verksamheten existerade egentligen bara på pappret fram till andra världskrigets slut. 

Det var svårt att få ihop ekonomin och klubbens starke man, den legendariske kassören Bengt ”Bittan” Johansson, höll hårt i plånboken. Några extravaganser i stil med en satsning på den nya popsporten ishockey var inget ”Bittan” tyckte att medlemmarna kunde kosta på sig. 

Efter ett tag blev dock tjatet efter ishockeyn så pass stort från spelarled att klubben ändå gjorde slag i sak och anmälde ett lag till seriespel. Beslutet kan ändå inte sägas ha varit ett direkt utslag av något uppdämt ishockeyintresse inom föreningen, eftersom osäkerheten över de ekonomiska förutsättningarna alltjämt levde kvar. 

Det som i stället avgjorde var styrelsens påtagliga känsla av att ishockey var en internationell storsport i vardande, kopplat med rädslan för att bli efter i den idrottsliga utvecklingen. 

Förutseende

Något tillspetsat kan därför konstateras att Frölunda valde att börja spela ishockey mot sin vilja, eftersom man önskade hålla sig framme i strålglansen när ära och hedersbetygelser delades ut i en inte alltför avlägsen framtid. 

Följande rader, saxade ur Västra Frölundas IF:s årsberättelse 1944/1945, talar sitt tydliga språk:

”Med hänsyftning till den kommande storsport som ishockey utan tvekan kommer att bli, har föreningens ishockeyutskott i samråd med föreningens huvudstyrelse från och med innevarande vintersäsong anmält sitt deltagande till årets Göteborgsserie. 

Träning och regeltolkningar kommer snarast möjligt att igångsättas. Ishockeysporten är en synnerligen fascinerande idrott och därtill internationell. Överallt i världen bedrives ishockey och samlar ofantliga åskådarskaror.

Nu när ishockeyn på allvar upptages i Sverige som storsport gäller det att vara med från början. Då har en förening möjlighet att komma framåt och få sitt namn erkänt. Avvaktar man och väntar kan det bli för sent och man får börja den tröttsamma och mödosamma vägen nerifrån”. 

Förutseende, minst sagt.

Publiken ökade

Under den första säsongen smälte dock alla fromma Frölundaförhoppningar bort, i och med att det nyckfulla vintervädret omöjliggjorde spel. Den formella seriepremiären ägde i stället rum den 25 januari 1946, då Frölunda fick storstryk av Mölndalklubben Fellows (8-1). 

Ishockeykunnandet i Frölunda utvecklades ändå i snabb takt och säsongen 1950/1951 gick laget obesegrat igenom seriespelet i Göteborg efter att bland annat ha skåpat ut Lerum med hela 15-2. 

Den 17 februari 1954 ställdes Frölunda för första gången mot ett lag hemmahörande utanför Västsverige, då Hammarby IF tvålade dit ett förstärkt A-lag med hela 16-1 på Ullevis is. 

Nu hade hade ishockeyintresset blommat upp rejält i Frölunda och klubben kvalificerade sig snart (1958-1959) för landets högsta serie. Parallellt med Frölunda framsteg på rinken började också Göteborg torna upp sig som landets kanske mest ishockeyintresserade stad över huvud taget, väl synbart i det att publiksnittet vid Frölundas matcher år efter år låg fast förankrat i toppen på de inhemska publikmätningarna. 

Talande är att på listan över publikrekord inom svensk ishockey har Frölunda bokförts för fyra av de fem mest välbesökta matcherna, med nuvarande toppnotering 31 144 åskådare (Frölunda-Färjestads BK, den 28 december 2009) som grädde på moset. 

Mannen bakom verket

Att Frölunda gått kräftgång av och till av under årens lopp har inte heller tagit udden av det spirande ishockeyintresset på västkusten. Trots flera SM-guld i prisskåpet har det ibland rent av talats om att Frölundas spel inte gjort sig förtjänt av en så pass stor och trogen hemmapublik som den klubben kunnat kan stoltsera med. 

Sådana tankegångar torde emellertid te sig verklighetsfrämmande för alla Frölundasupporters i dag, när de kan se tillbaka på en sällsamt lyckad säsong där klubben vunnit såväl CHL som SM-tecknet. 

Just därför kan det också vara på sin plats att i dessa dagar skänka ”Bittan” och hans kumpaner i Frölundas styrelse en extra tanke. Om det inte vore för deras förmåga att bortse från sin första motvilja mot ishockeyn – och i stället få upp ögonen för den stora potential som en satsning på sporten bar i sitt sköte – kunde det kanske lika gärna ha varit Fellows som dansat i guldyra på Götaplatsen.