Föreställ dig en bild på hur stenåldersvilden rörde sig under större delen av dagen och jämför den med dagens arbeten. Det är en viss skillnad. Vi behöver motionera, alla kan göra det och utgår från sina egna förutsättningar. 

Trots allt bevis

Jag har förslaget på skärpning. För lite hjälp behöver vi alla.

Stenåldersvilden rörde sig under större delen av sin dag i jakt på föda och fick en god kondition under sitt arbete. När han kom hem till grottan med sitt byte tog han knappast en joggingtur på 5 km innan middagen.

I dag är det tvärtom, vi behöver röra på oss för att orka med arbetet. Om inte annat, trivas med både jobb och fritid.

Men vi är passiva trots att vi alla skulle må bättre om vi åtminstone ansträngde oss lite grann.

Vi rör oss alltså inte nämnvärt på våra jobb utan i bästa fall på annan tid. Då uppstår en fråga, behöver man verkligen mer kondition än vad jobbet kräver... 

Det är vad det här ska handla om.

Huvudsaken, att vi rör på oss

Svensk idrott har antagit sin största uppgift under devisen ”Livslångt idrottande” med ambitionen att  ”Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet”.

Det där med ”i förening” är inte så gravallvarligt. Huvudsaken att folk rör på sig. Dvs att människor inser värdet, anstränger sig och känner hur de mår bättre.

Hur det nu ska gå till... Det finns ju faktiskt många som har viljan men de kommer inte igång.

Jag har faktiskt ett förslag på en lösning.

Lev längre fullt frisk

Dan Persson lyfter i sin blogg följande:

Därutöver behöver vi modeller för att få så många som möjligt att träna varje vecka. Träningen ger med automatik sundare mat, mindre rökande och så vidare. 

Idag ökar antalet år mellan fullt frisk och död, dvs en period där de äldre både lider och kostar väldigt stora belopp för samhället. Hemska sjukdomar som cancer håller nere siffrorna medan vällevnadssjukdomar ökar antalet år.  

Sist jag kollade ville exakt noll procent av mina vänner bli gammal och sjuk. Alla ville leva länge fullt friska.

De som tränar har enligt HUI tre år färre år mellan fullt frisk och död. Andra rapporter har pekat på fem år. Oavsett vilket så är enorma besparingar för samhället i äldrevård, sjukvård, pensionssystem.”

Så långt Dan Persson.

Samma antal kotor

Eftersom stenåldersvilden rörde sig i sakta mak under längre tid på sin jakt efter mat, förstår man att vår kropp är gjord för rörelser. Vi har ärvt samma antal kotor och organ fastän vi idag har blivit längre. 

Vår kropp är anpassningsbar och det är en fördel för oss. Blir vi sängliggandes i fyra veckor, är vår kropp så intelligent att den går ner på sparlåga. 

När vi ligger ner behöver vi inte en kondition som en elitidrottsman. Musklerna behöver inte hålla uppe vårt skelett så de tappar även sin styrka. Kroppen behåller bara den kondition och muskelmassa som den behöver när vi ligger ner. Som tur är går det lika bra att träna upp sig igen till den nivå man vill ha.

Vi har det för bra...

Men i dag lever vi inte för vårt jobb – även om många tycks tro det. Stenåldersvilden jagade, han hade inte mycket att välja på. 

Skillnad mot i dag.

Vi har det så välbeviljat att vi har en begränsad arbetsdag och en fritid med aktiviteter i den grad vi själva önskar.

Det finns ingen större studie som visar att vältränade människor presterar bättre än otränade i arbetslivet. Det beror på vilket arbete som ska utföras och hur motiverad man är för uppgiften. 

Men det är inte svårt att själv räkna ut att så är fallet.

Här föds sjukpensionärer

Så här säger R C Serfass , Prev Med 1984; 13:79-99

”En otränad person som har en maximal syreupptagningsförmåga på under två liter/minut kan använda endast 20–25 procent av sin kapacitet över en 8-timmars arbetsdag. Även för stillasittande kontorsarbete är den kapaciteten en klart begränsande faktor vad gäller effektiviteten. 

Från denna grupp kommer också majoriteten av landets sjukpensionärer. Med regelbunden motion kan de flesta förbättra sin kondition med 50 procent (1.5 ggr). Men viktigare är att en tränad person kan utnyttja 40–50 procent av sin kapacitet över en 8-timmars arbetsdag”. 

En otränad person som börjar motionera kan arbetskapaciteten öka med 300 procent (dvs. 1.5 X 2 ggr = 3 ggr)! 

Jo, det stämmer, utan någon som helst överdrift.

Självklara besked

Många frågar sig vad kondition har med jobbet att göra, eftersom det är kompetens som faktiskt efterfrågas. Men det är inte bara musklerna som behöver syre utan det krävs syre även till hjärnan för att man ska kunna tänka. 

Och det är ju en fördel.

Ju bättre trimmad din kropp är på att forsla runt syre i hela kroppen och ”knoppen”, desto bättre kan du använda både din hjärna och din kropp. 

Det är svårt att bevisa för en motsträvig företagsledning att friskvård lönar sig i långa loppet. Där är det kärvt på många håll. 

Trots alla bevis i världen är mottagandet kyligt för att inte säga avvisande.

Många förstår bättre sifferspråket och att man kan ”räkna” hem satsningen. Det är som att betala en bilförsäkring som utfaller först när man krockar med bilen. Att hitta mätbara mål som senare kan följas upp, kan bli riktigt svårt men det går.

Ingen kan förneka

Egentligen räcker det med att hänvisa till det faktum att med förbättrad kondition finns det uppemot 78 procent mindre risk att dö i förtid.

Rökstopp minimerar riskerna med 50 procent, viktminskning och sänkningen av koletrol/blodtryck med 15 procent vardera.

Det borde räcka med att peka på de här siffrorna. Men det gör det inte. Många tror uppenbarligen att de har mer än ett liv.

Det finns så många självklarheter. Förnekelse 

Företagens olika syn

Det finns en enorm skillnad mellan företagen och deras förhållningssätt till motion.

Rent kostnadseffektivt för samhället är det bästa att satsa på att förbättra konditionen hos medarbetarna.  Efter ett pass äter man bättre, röker mindre, förbrukar stresshormoner och motverkar metalbola syndromet och minskar i vikt.  

En friskvårdssatsningen gynnar alla - personen, ledningen, företaget.  

Det står utom allt tvivel att det är lönsamt att erbjuda träningsmöjligheter och jag har en tanke om hur man kan göra men håller inne med den ett tag till. 

På frågan om ett företag, organisationer ska satsa på friskvård blir svaret väldigt enkelt – har man råd att inte göra det?