Serien har trots olika besvär utvecklats på många plan sedan 2009, året då serien bantades från 16 till 14 klubbar.

Här fyndar SHL

Spelkvalitén i Hockeyallsvenskan har dock höjts de senaste fem-sex åren. Det vittnar inte minst det faktum att SHL numera rekryterar betydligt flera spelare från Hockeyallsvenskan.

Men under den senaste säsongen har ändå serien ifrågasatts. ”Många klubbar går ekonomiskt på knäna, ”Sämre spelkvalité” eller ”Sämre produktion” efter skiftet av TV-avtal från Viasat till Cmore, har varit återkommande i kritiken.

Sedan hör till saken att Hockeyallsvenskan inför förra säsongen tappade två klubbar till SHL som expanderade från 12 till 14 lag. Det är klart att det påverkar spelkvalitén.

AIK:s mångmiljonsmäll

Men så hade också klubben en skuld på 21 miljoner kronor innan en investerargrupp räddade verksamheten för nära ett år sedan.

Gruppen krävde samtidigt att att en egen styrelse skulle styra det fortsatta arbetet. Johan Palmgren som ordförande, Anders Olson som vd och sportchefen Anders Gozzi har nu ansvaret för driften och har enligt planen minskat skulderna.

Men för att få bredare nyans i kritiken tog jag ett snack med Hockeyallsvenskans ligachef, Sonny Lundwall, som är spindeln i nätet och har koll på hur klubbarna och ligan mår.

Inga vinstmaskiner

”De här klubbarna får kämpa. De är absolut inte några vinstmaskiner ekonomiskt sett. Men i kvalité är det ändå världens näst bästa andra-liga efter AHL, NHL:s farmarliga. Både på isen och utanför, vill jag på påstå. Det ska de vara stolta över”, betonar Lundwall

Han framhåller hur serien hade ett publiksnitt under förra vinterns grundserie på nästan 3 000 personer och det är högre än Superettan, fotbollens andraliga.

”Och detta trots att publikdragande klubbar som Malmö, Rögle och Karlskrona försvann upp till SHL förra säsongen. Plus att Södertälje åkte ur. Det kompenserades av att Leksand kom ner från SHL och bidrog till intresset och publikantalet".

Proffsliga

Man kan säga att Hockeyallsvenskan har vuxit och blivit en proffsliga under de senaste sju-åtta åren. Alla klubbar kan betala spelarna en lön som de kan leva på. 

Som agent och därmed med insyn i lönesiffror gissar jag att snittlönen ligger på 23-25 000 kr i månaden. Då har jag räknat bort Modo, som åkte ur SHL i våras. Deras snittlöner tippar jag ligger på 55-60 000 kr från att de hade dryga 100 000 i SHL förra säsongen.

De flesta klubbar betalar 12-månaders kontrakt, men det finns en variation från åtta till tolv månader.

Ingen klubb utesluts

Men det känns som det har uppstått en växtvärk. Det tar på krafterna att leva upp till en proffsliga. Utgifterna är höga, intäkterna inte i proportion. Senast för ett par veckor sedan ifrågasattes Karlskoga av Licensnämnden som kräver att klubbarna har ett eget kapital på 1 miljon kronor.

”Men, i slutänden har vi ingen klubb som inte kvalificerat sig ekonomiskt inför kommande säsong”, säger Sonny Lundwall. 

Licensnämnden som kontrollerar klubbar både i SHL och Hockeyallsvenskan, lyder under Svenska Ishockeyförbundet. Just Karlskoga har ett år på sig att visa upp ett eget kapital på 1 miljon. 

Centrala pengar

Från Hockeyallsvenskans eget paraplyorganisation fick klubbarna vardera 2,5 miljoner kr den senaste säsongen. Summan är den samma kommande säsong och i potten finns framför allt ersättning från TV-dealen med Cmore, plus vissa andra centrala sponsorer. 

Men notera, för tre år var motsvarande siffror 3 miljoner.

”I fast ersättning får varje klubb cirka 1,7 miljoner årligen. Sedan finns ett värde i en rörlig del på 7-800 000 kr ytterligare. I det ingår samordnad reklam och marknadsföring och pengar från statistikhjälp, biljettsystem, system för mediakuber och målkameror”, framhåller Sonny Lundwall.

Central betalning av domarna

Hockeyallsvenskan centralt står för domarkostnaderna.

”Den summan var totalt 7 miljoner kr förra säsongen. Det raljeras ibland över klubbarnas höga domarkostnader, men den kritiken är felaktig. Alla domarkostnader i serie och playoffmatcher betalas från centralt håll via det gemensamma TV/sponsors-avtalet. Likadant är det för klubbarna i SHL”.

Sonny Lundwall vill gärna få folk att förstå betydelsen av den modellen.

Hockeyallsvenskan har som sagt ett avtal med Cmore om TV-rättigheterna. Förra säsongen ifrågasattes spelprogrammet som innebar att många omgångar krockade med matcher i SHL som också har avtal med Cmore.

”Kommande säsong blir det färre krockar. SHL koncentreras mera till torsdagar och lördagar. Vi mera på onsdagar och fredagar”.

Visst finns en framtid

Trots växtvärken det senaste året så tror jag inte det är någon fara med Hockeyallsvenskan. På många ställen är det ortens mest populära företeelse. Tänker på Karlskoga, Södertälje, Örnsköldsvik, Umeå med flera. 

De flesta klubbar omsätter runt 25-30 miljoner kronor och skapar förutsättningar för att bedriva verksamheten med heltidsanställda spelare och långsiktigt som innebär att den sportsliga kvalitén blir högre.

Avslutningsvis, ta inte bort drömmarna från en lägre serie att ha chansen att avancera. De senaste tolv-tretton åren har oftast en klubb från Hockeyallsvenskan lyckats nå upp till SHL. Och det vet vi, drömmar utvecklar! Leksand är senaste exemplet när laget lyckades nå SHL via sju matcher mot Modo i april.