Nu var Nilla inte intresserad av att förbättra jämställdheten inom idrotten, hon vill bara ha mer betalt och jämför sig med manliga fotbollsspelare enligt någon socialistisk idé om att det värde man skapar inte har någon betydelse.

Naturliga skillnader

Här har då Nilla fel. Den professionella idrotten är sedan länge totalt jämställd men nu handlar det inte om jämställdhet. Girighet är en mycket stark drivkraft.

Sarah Sjöström tjänar ensam mer än vad herrbasketklubben Dolphins omsätter. Dvs ofantligt mycket mer än varje spelare. Det har Sarah förtjänat flera gånger om. Är man världens i särklass bästa simmare så tjänar man mycket pengar. Sarah som omsätter 9 miljoner i sitt bolag tjänar ensam mer än vad samtliga fotbollsspelare i division två och tre får ihop trots att det handlar om tusental. Hon tjänar ensam mer än de 20 bästa i ett 60 tal av våra 72 idrotter som finns inom RF gör tillsammans.

Hon har förtjänat varje krona.

Charlotte Kalla landade på 11 miljoner i sitt bolag. Lika välförtjänt för en idrottare i världsklass.

Det vore synnerligen osmakligt att Charlotte och Sarah skall ge bort hälften av sina intäkter till mediokra manliga simmare och skidåkare. Det är vad Nilla föreslår som modell.

Fick sin andel

Är man professionell idrottare så får man oavsett kön, ålder och sport ca 60% av det man skapar i värde. Ser man till att man skapar mycket värde så får man sin andel av värdet. Annika Sörenstam som världens genom tiderna bästa kvinnliga golfspelare har tjänat hundratals miljoner, mer än vad 99 procent av de sämst betalda svenska idrottarna dragit ihop tillsammans.

Tiger Woods tjänade miljarder. Men han kunde ta Nike Golf som varumärke som inte fanns till 3 miljarder dollar i omsättning och fick sin andel för att vara deras ansikte.

Vill Nilla och hennes kompisar i damallsvenskan och damlandslaget ha mer pengar så är det enkelt om man är professionell. Man är med och ser till att klubben och landslaget tjänar mer pengar. Då får man också högre lön.

Charlotte Kalla skall självfallet ha mer betalt än sina mediokra manliga kollegor i skidlandslaget. Damfotbollsspelarna självfallet mer än herrbandyspelare eftersom tjejerna skapar högre värde.

Skapar mer eller mindre värde

99 procent av alla idrottare betalar för sin idrott. Den knappa procent som är så lyckligt lottade att de kan få betalt för sitt idrottande får det för att de skapar värde i nästa led. Idrottar man för att tjäna pengar så skall man undvika de flesta sporterna. Damfotboll som utvecklas enormt de senaste åren är på väg att gå om ett antal herrsporter. Skriver klubben och ligan fler sponsoravtal, får man fler tv-tittare och fler biljettköpare så tjänar spelarna mer.

Är ersättningen för landslaget för låg för Nilla Fischer skall hon självfallet tacka nej. Man skall inte riskera att skada sig eller slita ut sig när man har ett ansvar mot sin klubb om det inte är bra betalt.

I samma ögonblick man tar betalt för sitt idrottande befinner man sig på en marknad. Marknaden styrs av hur många konsumenter man attraherar. Detta gäller oavsett om man säljer bilar eller spelar fotboll.