En baksida av goda syften

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Krönika: Kan integrations- och inkluderingssatsningar leda till att idrottsföreningar förlorar ursprungliga medlemmar? 

För att få fler att röra på sig, fler att bli intresserade av föreningsidrott och skapa möten mellan olika grupper bedriver idrotten (via idrottsrörelsen, men också aktiviteter i annan regi) en mängd olika integrations- och inkluderingsprojekt. Det borde väl hyllas av de flesta?

I samband med årets upplaga av European Sport Management Conference (i Sevilla i september) arrangerade Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet i samarbete med Fritidsförvaltningen i Malmö stad och Skåneidrotten en gemensam workshop på temat Sport and Integration from a Policy and Governance Perspective. 

Att tre sektorer gör detta tillsammans är ganska unikt och väldigt fruktbart! Under workshopen presenterades Malmös satsningarna på drop in-aktiviteter för att locka malmöbor som i vanliga fall inte deltar i föreningsidrotten att komma och prova på utan krav på medlemskap. I den icke föreningsaktiva gruppen är unga med utländsk bakgrund, nyanlända och flickor överrepresenterade. 

De här  aktiviteterna blir allt vanligare, inte bara i Malmö utan över hela landet. Ett problem är att aktiviteterna riskerar att (för)bli separerade från föreningens ordinarie verksamhet. Ett annat problem är att de som är med i drop in-aktiviteterna ganska sällan blir medlemmar och därmed integreras i den ordinarie verksamheten. 

Eftersom den svenska idrottsmodellen och stödsystemen som är kopplade till denna bygger på medlemskap är det i nuläget ett problem, som talar för att diskussionen om en modernisering av idrottsmodellen fortsätter. 

Utifrån rådande strukturer kan man säga att de som lyckas skapa attraktiva drop in-aktiviteter som resulterar i att deltagarna blir intresserade också av föreningens övriga  verksamheter och blir medlemmar har lyckats väl med inkludering och kanske i förlängningen  till en ökad integration. 

Förhoppningen är ju att idrottsföreningar som arbetar med sådana här strategier kan bli mötesplatser för människor med olika bakgrund. 

Om vi återgår till workshopen där Malmös drop-inprojekt presenterades så räckte en kvinna från Nederländerna upp handen och frågade om hur projekten påverkar den ordinarie verksamheten och ursprungliga medlemsbasen. 

I Nederländerna har de nämligen sett att idrottsklubbar som arbetar med integrationsstrategier och lyckats rekryterat personer med utländsk bakgrund, främst nyanlända, tenderar att förlora de ursprungliga medlemmarna som alltså inte tillhör gruppen nyanlända. Hon talade i termer av drop-outs. 

De nederländska medelklassungdomarna, som hon uttryckte det, är inte intresserade av att vara med i klubbar med unga från olika länder. Eller om det är deras föräldrar som misstycker kan man kanske undra…. 

Med andra ord: de klubbar som arbetar aktivt med att skapa inkludering lyckas kanske skapa aktivitet men knappast integration utan snarare en ny form av segregering. Begreppet ”integrations” etymologiska betydelse är att sammanföra och nyskapa. Det lyckas man uppenbarligen inte med.  

Jag började fundera på om detta också är ett växande problem inom den svenska idrotten. Kanske. Vi vet att så kallade integrationssatsningar tenderar att vara skilda från den ordinarie verksamheten, men är problemen med drop-outs påtagliga? 

Förra året slogs det upp att fotbollsklubben Sorsele IF hade drabbats av en dränering på ursprungliga medlemmar (i detta fall fotbollskillar) när nyanlända killar började spela i klubben. ”Klubben, som några år tidigare hade kammat hem över en halv miljon i bidrag för just integrationsarbete, var i kris”, stod det att läsa i Västerbottens-Kuriren den 23 maj förra året. 

Jag är nyfiken på hur vanligt detta fenomen är. Vilka erfarenheter har föreningar runt om i Sverige? Kontakta gärna mig och berätta.

När arbetet med att välkomna nya aktiva, oavsett ursprung, leder till drop-outs i andra änden har vi ett problem som måste hanteras. 

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Ukraina övervinner allt. Medan IOK fjäskar med Ryssland och Belarus om OS-deltagande i Paris 2024 kämpar den blågula idrotten i Ukraina för sin existens.

Nu senast bekräftad av att Ukraina skall delta i Bandy-VM i Växjö mars-april i år.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Åka tåg är hållbart och därför lämpligt för sponsring. Därför har SJ förnyat samarbetsavtalen med Svenska Fotbollförbundet, Svenska Handbollförbundet, Svenska Basketförbundet och Svenska Innebandyförbundet. Det betyder att förbunden och anslutna föreningar kan resa mer hållbart. Och så sker också. Klubbar och förbund åker tåg mera visar statistiken

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.