"En debatt på bristfällig fakta"
Krönika | Publicerad: 2012-02-06 20:00
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Krönika: Det är alltid kul när skribenter engagerar sig i världens roligaste sport, bandy. Synd bara att Dan Persson försöker piska upp en debatt byggd på bristfällig fakta.
En bandyhall behöver INTE kosta för mycket för Stockholms kommun. En hall skulle nämligen ersätta en av de tre befintliga bandyplaner.
En bandyhall används desto mera
Dessutom har samtliga bandyhallar i Sverige en nyttjandegrad på närmare 100 procent, för de är (till skillnad mot de fotbollsarenor som Dan Persson tänker på) inte bara avsedda för matcher i högsta divisionen.
I Stockholm skulle en bandyhall fyllas med ungdomslag, som blivit fler de senaste fem åren.
Orsaken till att alltfler ungdomar väljer bandyn är att bl a ishockey är en mycket dyrare sport och utslagningen i ungdomshockeyn är större. Föräldrar med mindre plånböcker söker sig nu till bandysporten för att deras barn ska få en kul fritidssysselsättning under vintern.
Kan spara skattepengar
Visst, stans representant i elitserien (Hammarby) skulle få träningstider i en ny hall och därmed konkurrera på samma villkor som övriga klubbar i Sverige. Men i en kommunägd hall skulle Bajens A-trupp inte prioriteras före ungdomar.
Driftskostnaden för en hall är lika eller t o m lägre än för en konstfryst utebana. Det innebär att kommunen kan spara skattepengar på driften. Dessutom ökar intäkterna för kommunen genom t ex längre säsong, mer uthyrning av istid till klubbar från andra kommuner, sommarbandyskolor m m.
Priset för att bygga en bandyhall? Ja, här finns både budget- och lyxvarianter. Bandyförbundet har varit tydliga med att varje kommun/ klubb bör skaffa en hall som plånboken klarar.
Och hockeyn då?
Förebilder finns runtom i Sverige för alla smaker. Från 30 miljoner kr: som Relita-hallen i Uppsala och Dina arena i Edsbyn. Eller 250 miljoner: Göranssons arena i Sandviken och arenan i Vänersborg.
Redan på 60-talet tog bandyförbundet ett beslut om att alla klubbar i högsta divisionen skulle spela på konstfryst is.
Nu har förbundet sagt att alla elitserieklubbar bör ha hallar eftersom vintrarna blivit betydligt lynnigare.
Trots allt - vad hade ishockeyn varit idag utan sina hallar?
Och vad skedde med Expressen...
Till sist:
Redan på slutet av 80-talet siade tidningen Expressen om att bandyn inte skulle överleva. Under rubriken "Den döende bandyn" skrev dåvarande krönikören Thomas Malmqvist att bandy är en kultursport för allt färre gubbar.
25 år senare kan vi konstatera två saker:
1. Expressens upplaga blev döende.
2. Bandyn har däremot mått allt bättre. Sedan Malmqvists krönika har sporten ökat sitt publiksnitt med 57 procent (från 991 åskådare 1985 till 1553 åskådare i fjol). Bakom bandyns starka utveckling står Stockholm. Staden utan bandyhall.
Lasse Östling
Lasse Östling är tidigare sportchef på Aftonbladet i elva år och grundare av Sportbladet. Han bor vid Zinkens bandybana i Stockholm och ser varje dag en sjudande aktivitet bland elit- och ungdomslag.
Fakta
Dan Persson, krönikör hos Idrottens Affär, skrev "Argumentet från bandyfolket är att om vi inte får en bandyhall i Stockholm så dör bandyn. De har i sak fel. Om inte bandyn får en hall i Stockholm så dör bandyn fortare är en mer korrekt beskrivning av läget.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
2. Bandyhallar och driftskostnader
Att påstå att det skulle vara billigare att driva en hall än en utebana är inte sant. Enligt projekt Stoppsladds studie från säsongen 10/11 var den genomsnittliga energianvändningen i de då 9 bandyhallarna 2.4 miljoner kWh per år. En utebana använder någonstans mellan 0.5 och 1 miljon kWh beroende på väderlek. Jag har inget emot bandy men man ska vara ärlig med driftkostnaderna och inte stoppa huvet i sanden som bandyns företrädare gör.Mest lästa just nu
Mjällby AIF toppar allsvenskan, men säljer samtidigt spelare och stärker egna kapitalet rejält på ett egentligen sensationellt sätt.
I söndags sluttfördes förhandlngarna runt t succémittfältaren Nicklas Röjkjaer som lämnar Mjällby. AIF 26-åringen har skrivit på för danska FC Nordsjälland. Samtidigt står det klart att klubben har sålt spelare för runt 60 miljoner på bara några år, vilket faktiskt är en del av strategin att bygga en starkare förening och då ingår att säkra en ekonomisk framtid - och av bara farten förstärka - så pass att laget övertar och behåller ledningen i allsvenskan.
Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg
Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg
Om planerna skulle förverkligas överträffas alla andra satsningar i Sverige.
En arkitekttävling om hur de nya arenorna slutligen ska se ut är redan inledd. Och göteborgarna själva ska få rösta för att bli delaktiga i valet.
Den ekonomiska bilden av Dam-EM 2025 klarnar allt mera.
Via flera fans och besökare vid arenorna har omsättningen ökat avsevärt. Nu avslöjas att 600 000 biljetter är sålda och att de förväntade intäkterna väntas uppgå till inte mindre än 128 miljoner euro och därmed budgeteras prispengarna till 41 miljoner euro. Det står också klart att Dam 2025 redan överträffar alla tidigare arrangemang.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Svensk Hockey-TV har haft sitt mest framgångsrika år hittills under säsongen 2024/2025. Plattformen, som sänder hockey från hela Sverige – från cuper och ungdomsserier till elitnivå – har vuxit kraftigt i både räckvidd och användning. Med över 300 ishallar utrustade med automatiserade och AI-styrda kamerasystem, 2,5 miljoner unika tittare och mer än 7 miljoner strömstarter, har Svensk Hockey-TV blivit en del av den svenska hockeypublikens vardag.
I Djurgårdens nysatsning i SHL var 18-årige Anton Frondell ett bärande namn. Efter 11 mål i Hockeyallsvenskan och stort genombrott i den tuffa kvalserien mot AIK hade kraftfulle Frondell, 94 kg. en säker plats i l sportchefen Niklas Wikegårds ledande formationer.
I den årliga NHL-draften, nu i Los Angeles, förändrades allt, sedan Anton Frondell, 18 år ,uppväxt i Trångsund söder om Stockholm, valts som nummer tre av Chicago.
Faktanörd (inte verifierad)
tors, 2012-02-09 10:29
1. Bandyhallar
Lasse Östling är fruktansvärt dåligt påläst när det gäller fakta kring bandyhallar. Jag tycker Lasse Östlig ska läsa Maya Olssons (f.d. chef Göranssons) utvärdering av landets bandyhallar - det är en "skrämmande" läsning om dålig ekonomi. Att jämföra hockey och bandy är som att jämföra äpplen o päron. Elitishockeyn är självförsörjande (än så länge) medan bandyn lever på allmosor och med ett snitt på 1500 personer finansierar man inga hallar. I närmaste serien under (allsvenskan) hittar vi publiksiffror på 50-200 personer. Ishockeyn skulle vara i KK för länge sedan med liknande siffror. Beträffande antalet ungdomslag har det aldrig varit så få som nu i de flesta distrikten. Det är bara att titta i ungdomstabellerna så ser man den stora utslagningen av ungdomslag. Där hallarna finns kommer säkert bandyn öka (om än marginellt) men betänk att vi har ca 70 utomhusbanor som i nuvarande situation är satta på undantag. Det kostar idag ca 300.000/månad att hålla is i en hall och där marknadsmässig hyra ligger på 2.500-4.000:-/timma. Det finns inga ungdomslag som har råd att betala dessa pengar och när kommunerna snart drar åt livremmen för de flesta kommer idrotten snart att få bekänna färg. Se bara på Grekland och deras satsning på idrotten. För inte allt för många år sedan satsades miljardbelopp i samband med OS. Till OS i London är samma satsning 0 kronor. Vi lever i en verklighet som även idrotten måste ta till sig vare sig man vill eller inte.