Den (o)hållbara idrottspolitiken?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Svensk idrottspolitik har alltmer handlat om kommersiell elitidrott, arenabyggande och stora mästerskapstävlingar. I var och varannan kommun anläggs nya och påkostade idrottsanläggningar – särskilt populära är s.k. multiarenor med möjlighet att varva olika idrottstävlingar med konserter och andra nöjestillställningar.
Starten för både nya byggen och ett stort arrangemang är efterlängtad. Men nu visar undersökningar att konsekvensen är dyster. Foto: Scanpix


I storstäderna är målet dessutom att kunna locka till sig prestigefyllda internationella idrottsevenemang med följden att anläggningarna ofta får mycket stora proportioner. Även idrottsrörelsen är aktiv i frågan.

Efterlyst samordnad strategi

Riksidrottsförbundet har sedan länge efterlyst insatser för en samordnad nationell strategi i syfte att få fler internationella tävlingar på svensk mark.

I årets Almedalsvecka anordnade Riksidrottsförbundet och Svensk Turism dessutom ett välbesökt seminarium med budskapet att internationella mästerskap är en nationell angelägenhet som inte bara stärker idrottslivet utan även främjar näringslivet, stat och kommuner.

Mötet kryddades med att handelsminister Eva Björling frankt meddelade att hon gärna tar över ansvaret för idrottsfrågor i regeringen.

Två tankeställare

Den bild som framträder är följaktligen att idrott är liktydigt med näringspolitik samt att stora idrottsarenor och internationella mästerskap ger en hel uppsjö av samhällsnyttiga och ekonomiska effekter: från ett vitaliserat idrottsliv och förbättrad folkhälsa till ett tillflöde av turister, nya arbetstillfällen och ökade skatteintäkter.

Men stämmer det? För egen del har den senaste sommaren gett mig åtminstone två tankeställare.

Den första kom i samband med London-OS. Jag hamnade nämligen framför ett nyhetsinslag på TV om spelens effekter för den lokala s.k. besöksnäringen. Föga förvånande hade många pubägare, restauranger och andra lokala nöjesarrangörer räknat med att sommarens stora idrottsbegivenhet skulle ge ett ordentligt tillskott av nya kunder.

Men resultat är ett helt annat

Resultatet hade emellertid blivit det rakt motsatta: tomma lokaler och minskade intäkter.

Och den förklaring som gavs var mycket enkel: de potentiella kunderna var av allt att döma allt för uppslukade av OS för att få tid över till shopping och andra nöjen. Nu bör man visserligen inte lägga allt för mycket tyngd vid ett enskilt TV-inslag, men kanske är de näringspolitiska effekterna av internationella idrottsevenemang långt mer komplicerade och outredda än vi ibland vill tro?

Här skulle åtminstone jag gärna se att dagens debatt kompletterades med ny forskning om internationella idrottstävlingars reella nationalekonomiska effekter.

Ett dystert resultat

En andra tankeställare gav rapporten World Stadium Index, författad av Jens Alm, analytiker vid det danska Idraettens analyseinstitut. Studien är en kartläggning av 75 större idrottsarenor världen över vilka byggts eller genomgått betydande renoveringar i syfte att kunna husera större internationella mästerskap som olympiska spel eller fotbolls-VM.

Inledningsvis kartläggs kostnaderna för att anlägga/renovera arenorna i fråga. Därefter studeras antalet faktiska besökare i relation till arenornas kapacitet efter mästerskapet.

Resultatet blir dystert. Det visar sig nämligen att anläggningsinvesteringarna är enorma – men att en majoritet av arenorna uppvisar låg lönsamhet och alltför tomma läktare efter att mästerskapet väl genomförts.

Byggnaderna är helt enkelt överdimensionerade i förhållande till det regionala idrottslivets behov – och de blir därmed inte heller särskilt lönsamma över tid.

Måste bättre bedöma fakta

Alm konstaterar följaktligen att länder/städer måste bli bättre på att bedöma de faktiska vinsterna och kostnader av att stå värd för internationella idrottstävlingar.

Därtill rekommenderar han att idrottsanläggningar byggs utifrån det vardagliga behovet i regionen snarare än utifrån förhoppningar om framtida internationella evenemang. Förslaget låter måhända inte särskilt glamoröst – men kanske är det en idrottspolitisk strategi som är hållbar i längden?

Rapporten World Stadium Index. Stadiums built for major sporting events – bright future och future burden kan laddas ned här

Johan R Norberg

Idrottspolitisk forskare vid Malmö högskola och utredare av statens stöd till idrotten

Pharmc260 (inte verifierad)

lör, 2014-04-19 04:26

1. Today, while I was at work,

Today, while I was at work, my sister stole my apple ipad and tested to see if it can survive a 30 foot drop, just so she can be a youtube sensation. My apple ipad is now destroyed and she has 83 views. I know this is entirely off topic but I had to share it with someone! gkdeakc

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar län har nu godkänt kommunens, och SHL-laget IK Oskarshamns förslag, om att bygga en ny centrumnära hockeyarena, belägen vid den norra infarten.

-Ännu ett steg mot en ny arena, det är förstås mycket glädjande, kommenterar Johan Göransson, ny klubbdirektör för säsongen efter  Martin Åkerberg som valde att stiga av våren  2022. 

Sommaren 2019  föll Sverige/Stockholm med röstsiffrorna 47-34 mot Milano /Cortina om värdskapet för 2026 års olympiska vinterspel. Folkopinionen och Stockholms stad, som vägrade att lämna ekonomiska garantier, var avgörande för IOK:s val.

Fyra år senare är SOK, Sveriges Olympiska Kommitté och RF, Riksidrottsförbundet samt Sveriges Paraolympiska Kommitté beredda att ännu en gång pröva lyckas hos IOK.  Sverige har sökt OS värdskap inte mindre än nio gånger tidigare – utan att ha lyckats. Tionde gången gillt?

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Här får gärna flera banker runt om i Sverige ta intryck och göra likadant - så kan många föreningar tänkas resonera efter nyheten från norr. De styrande på Sparbanken Nord var på sitt bästa humör och tog beslutet att dela ut 200 000 kronor vardera till de elitsatsande föreningarna i länet och där partnerskap finns sedan tidigare.

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Vid årsskiftet 2018-2019 förändrades finansieringen av Sveriges Television (SvT), Sverige radio (SR) och Utbildningsradion (UR).  Sedan 1/1 2019 bokförs TV-licensen  eller public service- avgiften på varje svensk medborgares skattsedel. Beloppet är 1 300 kr/person årligen och är reducerat för personer med låga förvärvsinkomster.

Lagändringen är bakgrund till en skarp mediadebatt om OS, och Jan Scherman, tidigare vd på TV 4 har levererat besk kritik av SvT:s inköp av rättigheter för de olympiska spelen 2026-2032.

1 372 298 263 kronor, 121 miljoner euro i klartext,  - för köp av en fotbollsspelare, Det väcker reaktioner inte bara i fotbollvärlden. Och den berörde, argentinaren Enzo Fernández fyllde 22 år  så sent som för en dryg vecka sedan och får nu pressen att leverera i sin nya klubb, Chelsea.