IOK har förtur till det bästa

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
”Nationell sponsring” i OS-budgeten står för 2,2 miljarder kronor. Typ att 50 företag satsar 44 miljoner kronor vardera. Är det möjligt och i så fall , vad blir konsekvensen?
Jöran Hägglund, mannen bakom OS-utredningen och i sin tur budgeten. Nu ifrågasätts siffrorna - vilket också är meningen. Foto: Erik Mårtensson, TT Nyheter


En före detta kollega sa en gång till mig: ”Jag vill inte ha ett jobb, jag vill ha en utmaning”. Symboliken säger en hel del om den personens driv och engagemang, men också mycket om vad som krävs för att trivas – och lyckas – i sitt arbete nu för tiden.

Sponsringsbudgeten väcker frågor

Att en elitidrottare med OS i sikte ser sitt jobb som en utmaning kan vi nog alla vara överens om. Och efter att ha tagit del av utredningen Sverige är lämpat för ett vinter-OS och Paralympics om nio år finns det många ”utmanare”.

Posten ”Sponsring” i Jöran Hägglunds OS-utredning är väldigt intressant. På intäktssidan finns det nämligen en rubrik som heter ”Nationell sponsring” och den posten är budgeterad till 2 200 miljoner kronor, eller 2,2 miljarder om man så vill.

Det här är alltså pengar som ska in från företag som väljer att investera i stora avtal med evenemanget Stockholm/Åre 2022.

Först ska IOK:s sponsor ha tillträde

Om vi leker med tanken att man hittar ett knippe företag som investerar lika mycket skulle det innebära att 50 företag satsar 44 miljoner kronor vardera, eller 25 företag som vardera slantar upp 88 miljoner.

Pengar som näringslivet vill ha tillbaka i motprestationer – det är ju en självklarhet i dagens moderna sponsring.

Det man också ska ha med sig är att IOK redan har tjingat de allra ”gottigaste” rättigheterna till sina internationella sponsorer. IOK:s sponsorer är nämligen en separat post (på lite drygt 1,5 miljarder) och har inget att göra med de sponsorpengar som ska in på nationell nivå. Förutom att många rättigheter blockas och inte kan säljas på nationell basis vill säga.

Konsten att hålla nöjda

2011 hade SOK en sponsorintäkt på 40 miljoner kronor. Då sattes ett mål upp om att dubbla den siffran till och med 2016. Redan nu, två år tidigare, har man uppnått en årlig intäkt på 80 miljoner kronor.

Den siffran har dock inget med de 2,2 miljarder som själva evenemanget Stockholm/Åre 2022 beräknas dra in via sponsring. Däremot sätter SOK:s 80 miljoner de 2,2 miljarderna i ett perspektiv.

Alla som arbetat med sponsring vet att det inte alltid är en dans på rosor att hålla alla sina sponsorer nöjda och glada. Och när antalet börjar närma sig två-tre dussin och många summor säkert kommer snudda vid tresiffriga miljonbelopp finns det minst sagt en del att administrera och hålla koll på. Det blir ingen liten apparat.

Inte ens tyskarna tror det

Ytterligare en intressant aspekt, på den av Jöran Hägglund estimerade sponsorsumman, är att Münchens ansökan (också den för OS 2022) är på motsvarande 3,6 miljarder kronor, vilket även är samma som Pyeongchang har budgeterat för 2018 års spel.

Tyskland respektive Sydkorea förväntas ha ett näringsliv med större investeringsvilja än Sverige. Jag hade dock trott att skillnaden skulle vara ännu större…

En annan fråga som dyker upp i bakhuvudet är vad som händer när de 2,2 miljarderna är säkrade - vad blir då kvar till resten av svensk idrott?

Det vore ju tråkigt om föreningslivet, våra inhemska ligor och klubblag blev lidande av att företag lägger flera års marknads- och sponsorbudgetar enbart på Stockholm/Åre 2022?

Och vad tycker då SOK-sponsorn?

Och visst kan man hitta andra poster att stanna till vid när man går igenom utredningen. Att intäkten ”Lotterier” är budgeterat till 200 miljoner undrar jag om

SOK-sponsorn ATG är informerade om, som ett litet exempel.

Generellt kan man dock säga att allt går att vända och vrida på till hur man själv vill se på saken.

Den negative mot den positive

Den negative säger till exempel att det känns konstigt att ett OS i lilla Sverige ska ha över tio procent högre biljettintäkter än vad Vancouver 2010 kunde visa upp (eller vad sydkoreanska Pyeongchang 2018 har budgeterat med).

Den positiva vänder visserligen tillbaka med att i synnerhet alpint och längdskidor kommer dra mer publik i Norden än i till exempel Kanada, och därför är det betjänt att räkna på 200 000 fler sålda biljetter än 2010 (vilket utredningen nämner).

Varpå den negative hypotetiskt skulle kunna kontra ytterligare en gång med att Stockholms hockey-VM inte direkt blev någon publiksuccé. Och den positive väljer då hellre att lyfta fram alpina VM i Åre 2007 eller skidskytte-VM i Östersund 2008.

Diskussionerna fortsätter sedan tills parterna glidit ifrån varandra riktigt ordentligt och den röda tråden är förlorad sedan länge. Om det är något scenario vi vill slippa är det just en sådan träta.

Nog kommer ansökan skickas

Förhoppningen är att alla inblandade konstruktivt kan ifrågasätta varandra – och på så sätt problematisera fram alla tänkbara och otänkbara utfall redan innan ansökningen är formellt inskickad. För visst kommer den bli inskickad?

Hur som helst så vore det direkt naivt att utifrån ett underlag på ”bara” 50 sidor försöka dra slutsatser som är bättre än vad utredarna själva har kommit fram till.

Därför behåller jag min positiva OS-hatt på, det är också en utmaning.

Magnus Berglund

Magnus Berglund har en kunskap om sponsring och är Idrotten Affärers krönikör med inriktning i första hand mot den marknaden. Han driver också sponsringsbloggen@gmail.com

I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.