Jag undrar om frågeställarna ens har förstått problemets vidd, hur ett lönetak egentligen fungerar och vilka konsekvenser det skulle få för svensk ishockey. Svaren i Svt:s lönetaksenkät andas nämligen något helt annat än det som sägs i rubriken.

Det sägs mycket, men...

Svt-journalisterna Johan Wåhlin och Johan Forsstedt presenterade i måndags resultatet av sin enkät, där frågan tycks ha varit ”Är din klubb för eller emot ett löentak i Elitserien?”

Där sägs ...

att Djurgården och Timrå är de starkaste förespråkarna.

att AIK, Färjestad, Linköping och Skellefteå också ”anser att något måste göras.”

att Luleå, Modo och Brynäs är osäkra men ”i stort håller med om att lönerna blivit väl höga.”

att HV71 och Frölunda tar starkast ställning emot ett lönetak.

att nyuppflyttade Växjö inte har någon uppfattning.

I mina öron låter som att två är för och två är emot, men att de övriga egentligen inte bryr sig.

Om, väl, men, kanske...

Dessutom hävdar man (18 april) att ”Svenska Hockeyligan i dagsläget för diskussioner om eventuellt lönetak.”Egendomligt emotsägs detta av Hockeyligans ordförande Anders Hedin, som (19 april) säger:

”Frågan om lönetak är ständigt aktuell inom svensk hockey och Hockeyligan. Vi har tittat på det förut men just nu pågår ingen fomell utredning inom Hockeyligan. Men det är inte omöjligt att vi försöker utarbeta ett förslag framöver.”

Om duon Wåhlin/Forsstedt varit konsulter i jakt på detta utredningsuppdrag, så hade det svaret betytt ett artigt ”nej tack”.

Han kanske sov när telefonen ringde

Anders Hedin påminner om en annan sak: ”Det finns en beslutsordning. och i vissa frågor räcker det med majoritet, i andra krävs 75 procent.

Men ett förslag om lönetak skulle väl vara en ägarfråga och innebära att alla klubbarna måste vara överens.” Smaka på den utläggningen, och lägg särskilt märke till den bäska smaken som det lilla ordet ”väl” utsöndrar.

Det låter nästan som om journalistduon tagit Helin på bar gärning under en tupplur.

En väsentlig skillnad

När frågan ställs till Djurgårdens (positive) klubbdirektör Tommy Engström används ingången ”Djurgården och Timrå är starkast för en centralt reglerad lönesättning.” Endera är journalistduon illa bevandrade i språkets valörer, eller så har man ingen aning om vad den egna frågeställningen egentligen handlar om.

Det handlar definitivt inte om någon ”centralt reglerad lönesättning.” Det handlar däremot om att varje klubb får sätta sina löner fritt inom en given pott.

Resultatet av ett lönetak blir alltså en differentierad lönesättning, där storstjärnor och nybörjare ligger kvar på sina nivåer men där medelmåttornas del blir mindre.

Loob inlindade raka besked

Håkan Loob, klubbdirektör i Färjestad (som av Svt klassas som försiktigt positiva) säger ”Jag tror inte att det kommer att tas ett formellt beslut eller bli någon regel men jag tror att klubbarna kommer att komma överens om att dra i handbromsen”.

Det är då förstår man att ingenting alls kommer att hända.

Det finns ett mycket enkelt skäl bakom min slutsats. Åtgärden är ogenomförbar så länge som Elitserien är öppen.

Tänk er själva om elitserieklubbarna kommer överens om ett lönetak år 1. Det kan hålla även år 2. Men år 3 kommer en nykomling upp – förslagsvis toksatsande Mif Redhawks – som enligt alla beräkningar (hypotetiskt) ligger 30 procent över den nivå som Elitseriens klubbar kommit överens om. Vad göra? Ska Mif tvingas sparka spelare för att komma ner i rätt nivå? Ska Mif genomföra en generell sänkning (och därmed förstöra arbetsmoralen i laget)?

Finns det någon spelare eller spelaragent som skulle tåla detta utan att koppla in advokater?

National Hockey League har introducerat ett lönetak av två enkla skäl: Man var tvingade att göra det och man kunde göra det. Elitseriens klubbar kommer snart att vara tvingade till samma åtgärd. Men så länge som serien är öppen för upp- och nedflyttning är åtgärden ogenomförbar.