Varje år tar Språkrådet fram en lista med nya ord som vi språkbrukare och media frekvent använt den senaste tiden. Ett av de ord som just nu får betecknas som trendiga är ”matchfixning”. Tyvärr finns det ofta väldigt bristande kunskap om vad det är, något som egentligen inte är så konstigt då företeelsen som sådan är ytterst komplex.

Så låt oss ta det från början.

Matchfixning kan ha olika syften

Den typ av matchfixning som de flesta tänker på är läggmatcher, vilket i korta drag innebär att en match slutar med seger för ett visst lag/spelare (eller i enstaka fall med oavgjort). Generellt sett finns det två typer av matchfixning, sportslig och ekonomisk.

• Den sportsliga går ut på att lag byter poäng med varandra för att exempelvis lag X prioriterar ligaspel medan lag Y vill spela bra i cupen. Det finns även exempel när lag eller spelare på förhand kommer överens om ett visst resultat som gör att båda avancerar eller får enklare lottningar.
• Den ekonomiska matchfixningen går ut på att någon part, oftast alla inblandade, ska tjäna en extra hacka. Det kan också finnas spelare/domare som blir hotade och tvingas agera på ett visst sätt, exempelvis för att betala tillbaka en skuld eller garantera sin familjs säkerhet.

Steget in kan vara litet

I takt med att spelutbudet ökat och att det numera går att spela på allt från första inkast, nästa hörna, vilka spelare som ska bli varnade, skottstatistik och ett par-tre hundra andra speltyper har ändrat förutsättningarna. Tyvärr har idrotten inte riktigt hängt med.

Nu för tiden kan man alltså spela på saker som inte nämnvärt påverkar matchens slutresultat – något som kan locka vilken idrottare som helst till att tjäna en snabb slant.

Steget in i matchfixning kan vara litet. Det räcker med att en golfspelare medvetet missar ett slag under en fyradagarstävling, att en tennisspelare gör ett dubbelfel under en turnering eller att en fotbollsspelare slår en boll till inkast eller hörna under en match.

Det är illa nog att inkräkta på idrottens grundprincip om rent spel. Det är illa nog att det rör sig om ett par-tre tusenlappar i ojuste spelomsättning. Och framförallt är det illa nog att ett sådana här exempel är ett steg närmare kriminalitet.

Matchodds är vanligt

Steget kanske låter obetydligt litet, men så länge människan kan tjäna enkla pengar behöver varken medlen eller riskerna vara stora. Inte till en början. När hon sen fått smak av det goda eller satt sig i en besvärlig situation – som dessutom kan vara hotfull – kan det snabbt bli för sent att hoppa av.

Känns det enkelt? Synd, för det är det inte.

Det är viktigt att förstå mekaniken på spelmarknaden. De stora pengarna satsas på objekt som matchodds och hur många mål det blir i till exempel en fotbollsmatch – inte på vem som får första hörnan eller att ett lag genomför tre byten i en match.

Det sistnämnda är dock illa nog även om det inte ska jämföras med den kriminella del som illegalt spel till stor del består av.

Illegalt spel en mångmiljardaffär

Den illegala spelmarknaden sägs enligt Interpol omsätta 500 miljarder amerikanska dollar per år. Interpol hävdar också att det inte är ovanligt med enskilda nätverk som hämtar hem tiotusentals miljoner dollar per dag på illegalt spel.

Representanter från Interpol menade i slutet av förra året: "There are estimates that the large Asian bookmakers have revenues on the same scale as the Coca Cola company."

Att spelbranschen är en underhållningsindustri i miljardklassen är känt sedan länge, men det handlar inte bara om pengar. Sexuella tjänster, droger och direkta hot är andra anledningar till varför så många söker sig till illegalt spel och matchfixning.

Spelsyndikat styrs från Asien

Särskilt stort är problemet i Sydostasien, där många av de europeiska spelskandalerna som uppdagats har tagit sin början. Stora spelsyndikat styrs från Asien och spelen sker till största del hos illegala bookmakers. I vissa fall cirkulerar ryktet om fixade matcher ut och når de reglerade och oreglerade spelmarknaderna. Först då kommer de under ”gemene mans” och medias radar.

Och så fort media får nys trycker de på publiceraknappen som heter ”Spelskandal” – oberoende om problemet är förhindrat eller ej.

I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade från illegalt spel och matchfixning i organiserade form – vad vi känner till. Men även om det mesta sker ”under ytan” har vi nu under hösten sett exempel på flera matcher som varit allt annat än rena.

Sverige som en droppe i havet

Ur internationell synvinkel är de svenska matcherna dock bara en droppe i matchfixningshavet. Samma vecka som vi hade mutförsök i Superettan vill jag påstå att det slogs rekord i genombrott på internationell nivå.

• • I Australien uppdagades landets största spelhärva (hittills) då tio personer arresterades för att på olika sätt ha fixat matcher i den högsta fotbollsligan.
• • Samtidigt kom det fram att spelare i New York Knickers på 80-talet gjorde allt för att förlora matcher med vilja – i syfte att hålla sina kokainhandlare nöjda.
• • Dessutom avslöjades ännu en av världens respekterade snookerspelare som delaktig i matchfixning. En sport som gjord för spel och livespel och som till stor del lever på sponsorskap från internationella spelbolag (reglerade och oreglerade).
• • Och så det kanske största genombrottet av dem alla - det nätverk som singaporianske Dan Tan arbetat i spräcktes delvis och 14 personer kunde tas om hand av polisen. Nätverket ska enligt uppgifter till Interpol ha fixat hundratals matcher de senaste åren, till största del fotboll.

Våra svenska fall (faktiska och spekulativa) är förstås allvarliga i sig och de facto att ”osunt spelbeteende” har kommit till våra ligor är alarmerande nog. Är det också så att organiserad brottslighet ytterligare får upp ögonen för möjligheterna att tjäna pengar på svensk idrott kan det gå snabbt utför.

Möjligheten finns nu

Samtidigt vill jag vara nog med att poängtera att det här också innebär att vi – alla vi som tycker om idrott och spel på lika villkor – har chansen att sätta standarden för hur vi ser på matchfixning och dess konsekvenser.

Det är nu, innan företeelsen är spridd till andra idrotter än fotboll och på andra nivåer än elit, som chansen till att lära rent spel verkligen finns.

Om vi bortser från de rent kriminella spelsyndikaten är det här på många sätt en fråga om etik. Och är det någon som kan lära ut den frågan är det väl idrotten?

Jag tror inte att det går att undvika matchfixning i Sverige. Däremot är jag övertygad om att det går att reducera omfattningen på tidig nivå inte bara inom de högsta serierna och inte bara inom fotboll. Jag vet att RF arbetar aktivt med frågan och jag hoppas de får det stöd från staten, polisiära myndigheter och näringslivet. Språkrådets nyordslista kan vi strunta i, den kommer av bara farten.

Ett (ännu mer) aktivt arbete mot matchfixning skulle hela samhället tjäna på, inte bara idrotten.