Malmö tog den inkörda vägen

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Man behöver inte uppfinna hjulet en gång till. Men det kan vara bra att påminna sig hur det fungerar. Malmö FF och IFK Göteborg har, tydligast av alla, visat att det finns en svensk väg ut i Europa. Nu kan MFF vara på väg att upprepa bragden.
Markus Rosenberg stod för båda målen mot Sparta Prag. Nu väntar Salzburg i den sista kraftmätningen innan Champions League kan nås. Foto: Andreas Hillergren, TT

 

De försökte inte bli kopior av de största och bästa, de prövade en egen stil (Bob Houghton, Sven Göran Eriksson) och kunde överraska, rent av chocka de etablerade som enbart litade till sin bevisade begåvning.

Uppoffringens belöning

VM i Brasilien gav oss flera belägg för hur "underhundarna" gläfste och skrämde t o m de tuffaste kamphundarna.

Atletico Madrid visade i La Liga både för Barcelona och lokalkonkurrenten Real hur teamwork och hårt arbete kan övertrumfa bohemiskt konstnärskap.

Jag såg Malmö FF påminna sig om hur en gammalt svenskt traktorhjul fungerar, när laget med förenklad spelidé och dyngsura matchtröjor gjorde nödvändiga 2-0 på Sparta Prag och klev upp ett hack till på den europeiska fotbollspyramiden.

Med sin inramning, fansens mobilisering och outtröttliga stöttning, augustikvällen som var len som sammet, intensiteten i matchen, spänningen, uppoffringen, de fina målen och det lyckliga utgången så tror jag nog att det här var årets hetaste fotbollskväll i Sverige.

Ingen idé att tjata om Rosenberg

Man får inte släppa till fyra baklängesmål på bortaplan i Champions League. Inte ens om man råkar toffla in två egna. Men MFF-tränaren Age Hareide lärde sig uppenbarligen också något den där kvällen (2-4) i Prag. Det går tydligen att lära gamla hundar sitta.

MFF har under de senaste tre-fyra åren spelat den kvickaste, mest tekniska och passningssäkra fotbollen i Sverige. Det har inte automatiskt öppnat vägen ut i Europa. Goda kopior är ändå bara kopior och originalen är alltid bättre.

Nu har vi sett en svensk modell i modern tappning. Med stenhårt arbete, riskminimerande, förenkling i uppspelen och ett rutinerat proffsjobb och två smarta mål av hemvändaren Magnus Rosenberg. Han är landslagsmässig nu igen. Har varit det i omgångar men aldrig kunnat ta för sig i blågult, så jag vet inte om det är så mycket att tjata om nu heller.

Skyll inte bara på exporten

Malmö skall nu försöka sig på konststycket att med en inhemsk, mera underhållande och elegant variant av sin fotbollsrepertoar, försöka vinna Allsvenskan igen och med denna förenklade "blåbyxvariant" försöka ta sig ända in i Champions Leagues gruppspel. En intressant utmaning men visst borde varje professionell orkester kunna spela både jazz och tung folkmusik. Båda delarna behövs mot Salzburg.

Tränarna växer i betydelse här, det gäller att välja spelare som inte bara vill sprattla i manegen för att slå an på agenter utan är beredda på den totala uppoffringen.

Och kom ihåg; det går inte att skylla på att spelare bara försvinner utomlands. Sverige hade inga stora framgångar i Europa heller i gamla tider när klubbarna kunde hålla trupperna intakta i åratals. Då var ambitionen mera att bli lottad mot ett storlag och få till en inkomstbringande match än att försöka gå vidare.

Houghton och co. förändrade den inställningen.

Sverige måste (både på landslags- och klubbnivå) kunna matcha de flesta länder utom de riktigt stora. Visst måste Sverige - och nog tycks Malmö ha de största förutsättningarna och den klokaste värvningsideologin - kunna det som Norge (Rosenborg) och Danmark (FC Köpenhamn) gjort.

Jag gillar Allsvenskan

Allsvenskan fyller 90 år och i vissa matcher har man sett försvarsingripanden som förlett en att tro, att det finns spelare som varit med från starten.

Men rent generellt; jag gillar Allsvenskan, tycker den är bra, har inga som helst problem med att ställa om från VM i Brasilien till allsvensk underhållning. Strålande kamp mellan Göteborg och AIK nyligen - AIK imponerar, rörlig, omväxlande, finurlig fotboll; blir en absolut livsfarlig utmanare till MFF. Malmöklubbens avancemang i Champions League ökar bara AIK:s chanser  - om nu inte AIK går likalångt i Europa League förstås..

Det är sant att det är svårare att hålla samman trupperna idag när många av fotbollens backpackers gör korta besök och knappt packar upp väskorna i tron att de skall bli sålda vidare till något bättre efter ett halvår. Det är viktigare än någonsin, i denna egoistiska cirkus, för klubbledningarna att se minst lika mycket till karaktär som till begåvning.

Men tidens trend är ändå hemvändarna. Malmö FF har plockat hem sina förlorade söner Markus Rosenberg, Guillermo Molins och Agon Mehmeti och dessutom Markus Eriksson, ytterligare en av alla dem som av outgrundliga anledningar köps av utländska lag som sedan tydligt visar att de inte behöver dem. Men om spelarna kommer några miljoner rikare hem och kan återinträda glada och nöjda till den svenska fotbollen, så är det lite bonus. I MFF:s fall tycks det i alla fall vara enbart lyckade återkomster.

En plan för talangutveckling

Men jag tror Sverige behöver en plan för talangutveckling som inkluderar någon form av garantier för att inte alltför många försvinner för tidigt och äts upp innan de hunnit växa klart. Jag vet att vi har fri rörlighet i Europa men vi har väl en barnkonvention också?

De stora pengarna i svensk fotboll måste pumpas in i allsvenska klubbars akademier.

Det finns också en outnyttjad resurs i svensk fotboll; de stora, framgångsrika, erfarna spelarna. Bandyprofessorn Curt Einarsson - som plötsligt blivit fotbollsexpert; varför ägnade han den internationellt försumbara idrotten bandy all sin vakna tid, när han uppenbarligen har lösningen för svensk fotbolls framtid? - har onekligen en poäng när han menar att Svenska Fotbollförbundet aldrig på allvar utnyttjat kunnandet hos f.d. proffsstjärnor. Thomas Ravelli, Patrik Andersson, Jonas Thern, Kenneth Andersson, Tomas Brolin, Klas Ingesson m fl.

Svenska Fotbollförbundet har alltid stirrat sig blinda på kursbetyg och skrivbordsmeriter, där har ambitiösa gymnastikdirektörer alltid gått före praktisk kunskap och internationella erfarenheter. Det är en stelbent tänkande, lika stelbent som skolans. Det ena goda behöver inte förskjuta det andra. Det behövs så mycken blandad kunskap, praktisk och teoretisk, för att ge en ung talang chansen att nå sin optimala kapacitet.

Åke Stolt

Thomas (inte verifierad)

tors, 2014-08-07 20:59

1. Akademier?

Håller med om det mesta utom slutsatsen att det är på akademierna pengarna skall satsas. Då fortsätter vi att i utarma serierna under allsvenskan. Försök i stället få fler att stanna längre i lägre serier för att härdas och bli klara att direkt gå in i A-truppen när de tar steg i karriären.

Fredrik (inte verifierad)

fre, 2014-08-08 13:46

2. Med bredden mot toppen

Håller med Thomas när det gäller akademierna. De är våldsamt överskattade enligt min uppfattning. Efter att tränat ungdomslag i tjugo år (i Stockholm) så har jag sett baksidan av elitklubbarnas satsning på akademier. Antal spelare som går hela vägen från akademierna är ytterst begränsat. Lika vanligt - vanligare! - är spelarna som fostrats i breddklubbar, tidigt flyttats upp och fått spela seniorfotboll. Spelare som fått prova att lira på många olika positioner, som fått spela i lag som inte alltid vinner, som fått ta ansvar och lärt sig lag- och klubbkänsla. En levande och vital breddfotboll är en unik möjlighet för ett litet land som Sverige att hävda sig. Smarta elitklubbar borde uppmuntra, samarbeta och stötta de lokala breddklubbarna i stället för att dränera deras verksamhet, vilket sker i Stockholm i dag.

Dagens hjältar i idrotten är ishockeylaget Björklöven! När fotbollens damallsvenska Umeå IK har jätteproblem och känner oro inför framtiden kommer hjälpen från hockeygänget, grannarna i Umeå! Hockeyn stöttar fotbollen med pengar.

"Det är viktigt för Umeås utveckling att vi har elitidrott", betonar Björklövens vd , Anders Blomberg.

Inom idrottsrörelsen växer oron för de dramatiska konsekvenser som högre elpriser riskerar få för idrottsföreningarna. Lugnande besked om elstöd för föreningar måste komma nu.

Internationella friidrottsförbundet (WA) har beslutat att ge Lidingöloppet en Världsarvsplakett (World Athletics Heritage Plaque). Det är en av de finaste utmärkelserna som ett idrottsarrangemang kan få och bekräftar loppets historiska betydelse. Plaketten ges till personer, händelser, arenor, lopp och andra företeelser som utmärker sig som historiskt viktiga för utvecklingen av den internationella friidrottsrörelsen.

– Lidingöloppet är känt som världens största terränglopp. Dess historia och arv förtjänar en Världsarvsplakett inom friidrotten, säger Sebastian Coe, ordförande för Internationella friidrottsförbundet (WA).

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Fotbollsklubben Häcken kan inte klaga på tillvaron. Sådan kraftig medvind som klubben har.  Senast - trogna partnern, Stadium, tar klivet upp och blir premiumpartner till klubben. Fram till 2025 ligger fokuset på det gemensamma hållbarhetsarbetet för en minskad ojämlikhet och en god hälsa för fler ungdomar – så väl fysiskt som psykiskt. 

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Han började som sportreferent hemma i Kalmar på 80-talet. Idag är han mångmiljonär och en av de främsta innovatörerna i Europa för sändning av sport i TV. Och han ger sig inte. Han ser nya affärsmöjligheter ideligen. 

Jonas Persson är en auktoritet på TV-marknaden sedan han 1994 grundade IEC in Sports som växte till en verksamhet med tv-rättigheter över hela världen.  

Nu expanderar båda hans nya bolag, Commercial Sports Media och Sportway . 

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.