I det ena fallet en offensiv som inte alls fungerat (MFF), i det andra ett försvarsproblem som inte ens Nato kan hjälpa till att lösa.

Återbuden har duggat tätt sedan veteranen Andreas Granqvist lämnade landslaget. Pontus Jansson ville inte längre vara med, inte Marcus Danielsson heller, Filip Helander är skadad och den mest självskrivne i hela laget, Manchester Uniteds Viktor Nilsson-Lindelöf har också bett om nåd och står över landskamperna i Champions League.

En olämplig turnering

För spelarna i de stora internationella ligorna med klasspelare som också representerar sina länders landslag kommer den här nyskapade turneringen synnerligen olämpligt. De engelska lagen har ligacup, FA-cup, ligan och i vissa fall Champions- och Europa League, ett närmast omänskligt slitage på spelarna.

Den vanligtvis lite buttre och talträngde spelmotorn Kevin de Bruyne i Manchester City sågar turneringen jäms med fotknölarna (om nu turneringar har fotknölar?) och ser den som totalt meningslös och synnerligen olämpligt timad efter en lång och slitsam säsong. Han ser inget värde alls i den.

Den svenske förbundskaptenen Janne Andersson har också tagit ställning. ”VM- och EM-kvalmatcherna är mycket viktigare.”

Därför tänker han organisera om och testa ett nytt spel för att ge större möjligheter för de offensiva spelarna att blomma. Han har fått ut för lite av sina stjärnor. Men så har han ett försvars med större problem än på länge och som, hur han än vrider och vänder på sin trupp, kommer att vara reservbetonat i den kommande turneringen.

Jag gissar att det slutar med Djurgårdens Hjalmar Ekdahl kommer att få chansen. En jättetalang med en modernare innerbacksstil, bra passningsspel och starkt i luftoffensiven.

Guldfavoriter sviker

Hjalmar slog igenom rejält förra säsongen när dessutom Magnus Eriksson var Allsvenskans bäste spelare med stark utdelning i både passningspel och målskytte. Mycket tack vare dessa två och så tillskott som Viktor Edvardsen, Piotr Johansson, Sead Haksabanovic och Peter Bengtsson gjorde att jag höll Djurgården som favorit till guldet i årets allsvenska. Det kan fortfarande bli så men laget har underpresterat, visat upp en oväntad ojämnhet och ingen av de uppräknande har nått sin fulla potential. 

Den i Degerfors starkt profilerade Edvardsen är en spelare jag gillar, han gör andra spelare bättre men har inte blivit den målproducent som förväntades. Eriksson har blivit bättre och bättre men Haksabanovic har inte åstadkommit lika mycket som i Halmstad och Norrköping. 

Så här långt, när en tredjedel av Allsvenskan är spelad, är det just de två klaraste guldfavoriterna (tillsammans med AIK), Malmö FF och Djurgården som varit besvikelserna. 

MFF fick lite plåster på såren under en eländig period med oförklarligt många skador och många underpresterande spelare genom att vinna cupen med nöd och näppe mot Hammarby men det muttras i leden. 

Om en tränare som inte lyckats spetsa offensiven, om fel val av spelare, om en övertro på återvändare och kritiken har också nått ända upp till direktörsnivå. 

Det är så han tituleras nu, den förre spelaren, ur-MFF-aren och f d sportchefen Daniel Andersson. Det är han som ansvarat för inköpen av de allra flesta av de spelare som befolkar MFF:s lag idag. 

MFF på Värnamos nivå

Gissar, ja, jag förväntar mig, att MFF under sommaruppehållet går till botten med sina skadeproblem som hittills har förstört säsongen och gjort att laget tar semester på femte plats fem poäng efter topplagen Häcken och AIK. Och med endast elva (11) gjorda mål. Lika många som Värnamo, nykomlingen som tagit tolv överraskande poäng. 

Det är bara de fyra sämst placerade lagen, Varberg, Sundsvall, Degerfors och HIF som gjort färre mål. Med fem poäng sämre än vid samma tidpunkt ifjol, en usel offensiv och med en skadeproblematik som säkert kommer att ge återverkningar ett bra tag ännu, står MFF inför en höst under stark press. 

Och med tanke på att nye tränaren Milos Milojevic utlovade starkare offensiv, högre press och flera spelare som utmanade motståndarförsvaren måste den första allsvenska tredjedelen ses som ett misslyckande för MFF. 

Särskilt med tanke på att klubben har en stor och bred trupp (många spelare dock bättre till namnet än till gagnet) med ett Championskval som väntar under sommaren. Och med fortsatta ambitioner att bibehålla en roll som svensk representant ute i Europa med kraftigt tillskott i kassan som en naturlig följd.

Isaak Kiese-Thelin har inte nått förväntat målsnitt, MFF har ingen representant bland allsvenskan bästa målskyttar under våren och där bör ett lag ha minst en man placerad för att  kunna vara med och slåss om guldet. 

Veljko Birmancevic är det stora mysteriet. Ett drömmål var tionde match räcker inte, en lyckad dribbling av tio håller inte heller. Den s k fotbollsexperten, Hasse Backe, värderade Birmancevic till hundra miljoner när han sett honom några gånger. Sanningen är att han är den mest förutsägbare av alla allsvenska forwards och därtill närmast obefintlig i det defensiva spelet. 

Veteranerna Sören Rieks och Jo Inge Berget har passerat sin pik och vad kan man mera begära av finliraren Ola Toivonen än att han rör sig i den magiska cirkeln med sin spelförståelse och elegans; att han skall göra målen också är att begära för mycket för ännu en MFF-are på väg mot pensionen.

Tipset till Stockholm

Alexander Jeremejeff leder den allsvenska skytteligan överlägset. Han passar väl in i Häckens kontringsstarka fotboll, han är en helt annan där än han försökte bli i MFF. 

Men han är å andra sidan inte den ende spelare som malmöklubben inte lyckats forma för sina behov men som tagit plats och gjort avtryck i andra klubbar.

Marcus Antonsson lyckades inte heller få ut sin fulla potential i Malmö - inte så bra i pressande lag som i kontrande - och hade för låg position i Halmstad. 

Nu har han med fem mål (som kunde varit många fler) i allra högsta grad bidragit till att ”dödsdömda” Värnamo tagit tolv poäng och visat upp en fotboll emellanåt som väcker respekt. 

Kim Hellberg (son till IFK Norrköpings mycket omtyckte assisterande tränare Stefan Hellberg) får enorma lovord av sina spelare och tycks fungera perfekt med Jonas Thern som ”andlig ledare” i området kring sig. Ett spännande tränarna att lägga på minnet och skulle Stefan klara Värnamo kvar i Allsvenskan blir han eftertraktad för större klubbar.

Så skall man då ge sig på ett uppdaterat tips nu när två tredjedelar av serien återstår? Nja! Vad händer med Häcken om Jeremejeff försvinner? Hur kommer John Guidetti fungera i AIK som efterträdare till Jordan Larsson? Eller blir Jordan kvar? Endast UEFA och Vladimir Putin vet. Säljer Hammarby Williot Swedberg redan i sommar? Tippar lite fegt: guldet till Stockholm i år.

Sundsvall, Degerfors och Helsingborg i botten. Inte mycket bättring att hoppas på. HIF har seriens svagaste trupp så Andreas Granqvist får nog fundera ut lite andra tjuvtricks under sommaren om laget skall sprattla en stund till.