Sysslar man med varumärken vet man att ett ofta använt redskap i märkesbyggande är sponsring.

Sponsring ibland allmosor

I vissa fall gränsar sponsring till allmosor, i andra fall handlar det bara om exponering och i bästa fall är sponsringen så genomtänkt att det handlar om verkligt märkesbyggande genom de associationer som kopplingen till den sponsrade verksamheten medför för varumärket.

Sponsring är väsentligt såväl för företagen som använder redskapet, som för mottagarna av pengarna som fungerar som redskap.

När en undersökning av Sponsring Insight, utförd på uppdrag av Sponsrings- och Eventföreningen, presenteras, betonas vikten av sponsring på ettlustigt sätt. Sponsringsintäkterna ställs nämligen i relation till biljettpriser och det basuneras ut att utan sponsring, skulle biljettpriserna öka markant, i de flesta fall med flera hundra procent. 

Annars räcker inte pengarna

Idag är de flesta medvetna om att sponsring är ett måste för att man skall kunna bedriva elitidrott, och i de sporter där lönenivåerna imponerar, är det självklart så att sponsringen är central. I den oerhört penningstinna fotbollen är även tv-avtal en central byggkloss, men utan sponsring räcker inte pengarna till.

I Spanien har bristen på centrala tv-avtal inom fotbollen, och därmed jämnt fördelade tv-pengar, medfört att två klubbar lever sitt eget liv såväl ekonomiskt som resultatmässigt, jämfört med övriga spanska klubbar. 

Flyttar vi hem till svensk mark är fördelningen bättre och sponsringspengarna av större betydelse.

Årsredovisningar förklarar

En titt i årsredovisningarna för storklubbarna AIK och IFK Göteborg visar följande:

- AIK särredovisar så att man kan se att spelarlönerna har legat på cirka 27-28 miljoner kronor per år de senaste åren, medan löner för all övrig personal kommer upp i drygt 20 miljoner kronor sammanlagt. Om man tar bort intäkter av spelarförsäljningar, som varierar kraftigt, så fördelas intäkterna, rejält avrundat, om 80-90 miljoner kronor på 30 miljoner för matcher, biljetter m.m., och 25 miljoner för sponsring.

- IFK Göteborg har ett annat redovisningsupplägg, och - rejält avrundat – kostar elittruppen totalt runt 35 miljoner kronor. Även deras intäkter utöver spelarförsäljningar ligger på runt 90 miljoner, varav både matchintäkter, biljetter m.m., och sponsring varierar runt 30 miljoner kronor.        

Inga tidningar, inga toppmatcher

Alla inser snabbt att ingen ekonomiansvarig på en elitklubb skulle ens överväga att försöka lyfta över en total intäktsbrist på sponsringssidan till matchintäkter och biljettpriser. Det är fullständigt orealistiskt och ett rent filosofiskt resonemang.

Skulle man försöka hitta en motsvarande undersökning på ett annat område, kan man ta reda på hur mycket lösnummerpriset på tidningar från Expressen och Aftonbladet skulle bli om tidningarna stod utan annonser.

Svaret är precis som för fotbollsklubbarna; det skulle inte finnas några tidningar att köpa. Alltså heller inga toppmatcher att gå på i fotboll.

Sponsrings- och Eventföreningen får hitta bättre infallsvinklar än så här om man vill lyfta fram sponsringens betydelse. Det här gav bara ett intryck av desperation, och så illa ute är väl ändå inte sponsringen som märkesbyggarredskap respektive intäktskälla.