Den är en konsekvens av att RF inte agerat utifrån ett av våra större samhällsproblem. Det föreligger inte någon skillnad i värdegrund, bara i bristande agerande, dvs konflikten är helt onödig. 

När jag nu läser och begrundar det brev Stefan Berg, som RF:s generalsekreterare, skickar till alla anställda så blir jag ledsen eftersom det syftar till att förvärra situationen.

Stefan Bergs brev

Inledningen ser ut så här:

”Till alla anställda i RF/SISU på nationell nivå och i distrikten. 

Hej, 

Med anledning av de senaste dagarnas diskussion kring ett bildval som gjordes på ett av våra distrikts facebooksidor vill jag ta tillfället att skriva till er alla. 

Bilden visar två barn som provar på skytte med blåa skidskyttegevär vid Olympic Day i Västerås. En blond pojke och en mörk flicka med håret i slöja ligger på marken bredvid varandra och provar skytte. Bilden har av ett fåtal tolkats som att idrottsrörelsen skulle rättfärdiga hederskultur och hedersförtryck. RF är självklart emot hederskultur och hedersförtryck.”

Sedan kommer en lång text om att RF har åsikten att alla barn, även de med slöja skall vara välkomna inom idrotten.

Att det här upplägget är motstridigt alla former av fungerande riskhantering torde vara uppenbart för alla. Jag har ingen aning om vem Stefan har använt som rådgivare men ett tips är att avsluta relationen med den rådgivaren omgående. Hen är okunnig och inkompetent. 

Om vi bortser från lögnen om ”ett fåtal”, en stor medial storm i Sverige är aldrig ett fåtal, så är det inte så svårt.

Om vi då försöker ta det från början så är det två enkla saker.

Det har ingen påstått

Ingen inom RF, inte inom något SF, inte Ulla Gustavsson, inte Lars Liljegren, inte jag har någonsin påstått att vi skall förbjuda barn med slöja inom idrotten så länge slöja på barn är lagligt i vårt land. Att inte straffa oskyldiga barn är så grundläggande självklart att det inte behöver diskuteras. 

Jag kan inte ens tänka mig att någon som arbetar inom svensk idrott eller är förtroendevald inom svensk idrott försöker ”rättfärdiga” hedersförtrycket. Ingen har heller påstått det. Påståendet som får stöd av de som kan hedersförtryck är att RF har ”normaliserat” hedersförtryck Något helt annat.

Vi borde alltså vara helt eniga, Ulla G borde ha suttit kvar och vi hade kunnat framstå som en enad familj med de värderingar som idrottsrörelsen baseras på som jag så många gånger berömt.

Nu blev det helt tvärtom. Idrottsrörelsen framstod som splittrad, med företrädare med felaktiga värderingar och i konflikt med varandra. Hur trist är inte det. Hur onödigt är inte det.

Hur kunde Björn göra så fel..?

Hur Björn Eriksson kunde trampa så snett i den här frågan är för mig en gåta. Hans signum är att alltid landa rätt. 

Varför Stefan Berg i brevet till personalen försöker få det hela att hamna om något som ingen har påstått, dvs att exkludera barn med slöja är obegripligt.

Om vi nu kan lämna exkluderandet av barn med slöja som aldrig varit en del av frågeställningen bakom oss så återstår frågan om hedersförtrycket.

Det är självklart så att den sexualiseringen av barn som slöjan är bevis för är direkt motstridig idrottens värdegrund. Svensk idrott kan aldrig acceptera de kulturella, religiösa, klanmässiga bakomliggande orsaker som utgör orsaken till detta. Dock skall vi alltid välkomna de barn som utsätts för övergreppen.

De följder av hedersförtrycket som könsstympningar, tvångsäktenskap och i de värsta fallen mord är goda tillkommande skäl för alla att agera mot hedersförtrycket.

Exakt här blev det fel

Då jag vid minst ett tillfälle umgåtts med Björn Eriksson på en Fadimegala så finns det ingenting om hedersförtryck som borde vara honom främmande. Det är ur det perspektivet obegripligt att RF hamnar i den här soppan.

När RF i sin uppdaterade uppförandekod anser att basketförbundets motion från 2017 är besvarad för att man skrivit det som alltid gällt och alltid varit självklart, att även barn med slöja är välkomna så missar man hela poängen med att besvara motionen.

Det är exakt här det blev fel.

Om RF hade skrivit ner en policy om hedersförtryck hade den här historien aldrig uppstått. Dvs skrivit ner det man själva och alla andra ser som självklart. Den enkla texten hade sett ut ungefär så här:

”Hedersförtrycket är en av de många samhällsproblem som RF som största aktör inom civilsamhället har att hantera. Diskriminering, sexuella övergrepp och mobbing är andra problem vi har tydliggjort sedan länge. Inom hedersförtrycket är slöjan ett av de viktiga verktygen för att upprätthålla den kultur där kvinnan är objektifierad som underställd mannen och där barn sexualiseras. Det är självfallet totalt motstridigt idrottens värdegrund. 

Därför ska det bli ett förbud

Vår ställning är därför att vi skall aktivt agera för ett förbud på slöja på barn under 15 år införs som lag i Sverige.”

Hade man hösten 2017 som en följd av Basketförbundets motion skrivit ner detta och distribuerat det så hade den senaste veckans diskussion aldrig uppstått.

Det stöd som FNs barnkonvention, svensk lag och befintlig värdegrund inom RF hade gett för ovanstående hade räckt och blivit över.

Då uppstår frågan varför man inte gjorde de här enkla åtgärderna när i princip alla delar den här åsikten.

Hade det här funnits hade Björn och Ulla fallit varandra i famnen och sagt samma saker i det famösa tv-inslaget. Flickan på bilden hade varit lika glad, lika vacker och kunde varit utan slöja eller haft den på sig utan att någon hade lyft på ett ögonbryn.

Då hade varje ledare i svensk idrott haft en policy de både hade delat, förstått och ville förhålla sig till.

Det återstår då en enda fråga. Varför har inte RF gjort det enkla och det uppenbara för länge sen?

Jag har vid informella samtal pekat i den här riktningen i mer än tre år. Informella samtal är inte så konstigt. Jag käkar lunch med makthavare inom idrotten vid mitt lunchbord på mitt enkla hak restaurang Grodan någon gång per vecka i sedan många år.

Jag har misslyckats som opinonsbildare

På det här området har min förmåga som opinionsbildare uppenbarligen legat på nivån totalt misslyckande.

Jag kan alltså inte hitta någon logisk orsak till att vi sitter i den här soppan som skadar RF, svensk idrott, Simförbundet med flera. Då återstår bara de ologiska förklaringarna. 

Jag vet att det inte handlar om en underlåtenhetssynd. Här finns ett aktivt beslut att inte agera. Det är RFs lednings ovilja att ta i frågan som är orsaken till att Idrotten skadats och att en oskyldig idrottsledare fått lämna.

Den trista återstående orsaken kan inte vara någon annan än att man inte vill uppröra de grupperingar som på religiös grund ser kvinnan som underställd mannen och tycker det är naturligt att sexualisera barn.

Jag kan förstå men inte sympatisera med den feghet som är grunden för att man aktivt förstör idrottens fina värdegrund genom det här agerandet.

Utöver ett enkelt och tydligt förtydligande som jag beskrivit ovan är det bara en sak som återstår för att lägga den här trista historien bakom oss. Att Björn Eriksson publikt ber Ulla Gustavsson om ursäkt.