Internationella olympiska kommittén kom för någon vecka sedan (24/5) med sin utvärdering av ansökningarna för OS 2026 från Stockholm-Åre och Milano-Cortina. Det står nu klart att Milano-Cortinas ansökan är överlägsen Stockholm-Åres.

När jag läste utvärderingarna så kändes det pinsamt att SOK, jämfört med Milano-Cortina, arbetat fram ett så dåligt underlag. En månad innan IOK ska presentera arrangören av vinter-OS 2026 (24/6) är ingenting av det väsentliga klart.

SOK:s OS-budget ett korthus 

IOK har många negativa synpunkter på SOK:s budgetarbete för OS 2026. Man varnar tydligt för högre kostnader än budgeterat. Ekonomin svajar betänkligt för SOK.

Enligt utvärderingen har SOK inte kunnat presentera vilka som ekonomiskt ska garantera genomförandet av OS. 

Istället ska SOK skapa ett aktiebolag som ska äga OS-projektet med SOK som majoritetsägare. Övriga ägare är ej namngivna. Med hänvisning till SOK:s svajiga budget skulle jag rekommendera alla leverantörer att ta betalt i förskott.  

IOK noterar att Åre kommun tillsammans med SOK är de enda som är villiga att underteckna Host City Contract där undertecknarna i princip ska svara för genomförandet av OS 2026.

Man får hoppas att Åre kommun friskrivit sig från allt ekonomiskt ansvar. Åre med sina 11 600 invånare har en kommunbudget på ca 925 miljoner. Där skatteintäkterna och det statliga bidraget är ca 675 miljoner. OS-budgeten är på 13,2 miljarder! 

SOK har budgeterat fel IOK-bidrag

IOK konstaterar att SOK inte budgeterat rätt gällande IOK-bidraget. Detta kommer att skapa stort hål i budgeten. Italienarna däremot har budgeterat med det rätta IOK-bidraget på USD 572 miljoner (enl SOK:s dollarvärde ca kr 4,9 miljarder). 

Dvs exakt det belopp som undertecknad här på Idrottens Affärer, med en dåres envishet, försökt förklara för SOK, näringslivsrepresentanter, Regeringen, diverse politiker, TV, Radio, tidningar, på sociala medier m m.

Chefen för SOK, Peter Reinebo, deklarerar fortfarande på SOK:s hemsida att IOK:s bidrag ” I dagens penningvärde ligger bidraget på minst 8,8 miljarder svenska kronor”. I en intervju i mars med TV4 påstod den svenska IOK-delegaten Gunilla Lindberg att bidraget från IOK är USD 900 miljoner och "att (hon) inte förstår varför man ska tacka nej till det". Av vilket skäl valde SOK att ljuga? Trodde man inte att IOK skulle upptäcka detta? 

Flera varningssignaler från IOK

IOK varnar för tillkommande kostnader på ett flertal områden.

Allmän samhällsservice, sjukvård etc för alla IOK-medarbetare kan kosta mer för SOK. Visserligen finns pengar avsatta i budgeten men osäkerheten är stor och IOK menar att detta måste lösas med ansvariga myndigheter. 

SOK skriver i sin ansökan att samarbetet med Region Stockholm (fd Stockholms Landsting) kommer ske friktionsfritt (eng.” seamless”). Några handlingar beträffande sjukvård eller resor för alla med OS-biljett mm med Region Stockholm finns inte. Det enda som finns är ett syrligt remissvar där man efterlyser ”ytterligare diskussioner och faktaunderlag”  

Samt ”att kostnader för sjukvård, kollektivtrafik och säkerhet/trygghet i

kollektivtrafiken vid ett OS-arrangemang inte ska belasta landstingets budget.”

Jag har inte kollat hur det står till i Region Jämtland respektive Dalarna. 

Nej från regeringen 

IOK kräver viss skattefrihet. Detta har Regeringen inte velat acceptera. Kostnader som drabbar IOK-medarbetare blir SOK:s kostnader. 

SOK har inte kunnat presentera några hyresavtal för OS-byarna eller för hyra av Stockholms mark och anläggningar. Stockholms stad har svarat att hyran bestäms av kommunfullmäktige när/om det blir aktuellt.

IOK tror att det kommer krävas större och fler renoveringar av befintliga anläggningar. Kostnaden hamnar hos SOK. 

Även IOK varnar

Biljettpriserna ligger i de högre nivåerna och IOK pekar på att Alpina VM i Åre inte sålde slut. För att sälja budgeterat antal biljetter krävs en mer omfattande marknadsföring. Som självklart kommer kosta. År 2025 konkurrerar OS 2026 med biljettköparna av VM i ishockey. 

IOK slår fast att SOK inte använt sig av nödvändig expertis när det gäller teknik- och energifrågor. Totalt har SOK budgeterat dessa två områden till 2,4 miljarder. (18 % av kostnaderna). IOK pekar på att detta därför utgör en finansiell risk för SOK.

Hammarbybacken för parallellslalom kan också medföra extrakostnader. (Sthlms stad beräknade dessa till ca 60 miljoner. Om man får tillstånd för nödvändiga markarbeten.)

IOK menar att alla felaktigheter, oklarheter och osäkerheter i SOK:s budget gör att den ekonomiska bufferten blir alldeles för låg. Då OS-bidraget är USD 572 miljoner så minskar de budgeterade intäkterna med 1,6 miljarder. SOK:s budget ligger alltså redan från början på minus kr 500 miljoner! Minus femhundra miljoner kronor! 

Lägg därtill att SOK endast budgeterat med 500 miljoner för ”inre säkerhet”. Att jämföra med Stockholms stads säkerhetsexperter som satte kostnaden till 1,460 – 1,700 miljarder.

SOK:s budget för OS 2026 är verkligen ett korthus!

IOK pekar på att ingenting, absolut ingenting, är klart vad gäller de två OS-anläggningarna som SOK tycker ska byggas i Botkyrka och Järfälla.

Inga avtal är klara gällande hyra av OS-byarna i Barkarby och i Åre. Det finns inga löften från kommunerna varken för byggandet eller finansieringen. De privata finansiärerna som SOK upprepade gånger sagt ska finansiera anläggningarna är inte klara. IOK efterlyser en reservplan om SOK misslyckas med att få fram en finansiär.

IOK ifrågasätter skidanläggning 

När det gäller skidanläggningen i Hamra, Botkyrka, ifrågasätter till och med IOK förslaget att bygga en ny OS-anläggning med olympiska mått i Hamra när det går att arrangera skidskytte  på VM-arenan i Östersund och skidor på VM-arenan i Falun. IOK frågar sig vad motiveringen är för att bygga en sådan stor anläggning för motionärers användning efter OS i Hamra. 

IOK pekar också på riskerna för miljöskador och negativ inverkan på vattenkvaliteten vid byggandet.

Här tillkommer att det förmodligen krävs en vattendom för att hämta vatten ur närbelägen sjö för att kunna producera konstsnön. Hur den artskyddade fågeln ska skyddas är inte klart.  Inventeringen av fornminnesområdet är inte klart.

SOK berättar i sin ansökan om hur Botkyrka ska leasa anläggningen, köpa eller byta markområden med ägaren DeLaval. Ingenting av detta finns med i kommunens handlingar. I själva verket har Botkyrka kommun beslutat att inte göra någonting mer med detta projekt förrän man vet att OS hamnar i Sverige. Detta är ett klassiskt exempel på Moment 22. (en bok av Joseph Heller från 1961). SOK:s fria fantasier är skrämmande läsning.

SOK:s märkliga agerande

SOK:s hantering av detta projekt i Barkarby, Järfälla innehåller konstigheter. Dagen innan (16/10 -18) SOK för media presenterar sin OS-Vision meddelar SOK:s Reinebo Järfällas Kommundirektör att Barkarbystaden ingår i Visionen. Han låter också meddela Kommundirektören att ” IOK:s bidrag är väsentligt större, 9 miljarder kronor,”. En osanning, helt enkelt. Vad tror SOK man ska tjäna på att ljuga?

Kommundirektören replikerar (17/10) när Järfälla figurerar i media att de förutsätter att SOK justerar informationen till media. Därefter är Järfälla alltid förbunden med platsen för OS-byn och skridskoanläggningen.

Så sent som 7/3-8/3 2019 vill SOK med Järfälla diskutera en av de stora osäkerheterna i OS-projektet; OS-byn och skridskoanläggning. Reinebo passar på att bjuda in Kommundirektören till ett möte en vecka senare med IOK:s utvärderingsgrupp.

Den 12/3 2019 svarar Kommundirektören att hon inte vill vara med på mötet med IOK och skriver: ”Vår inriktning är att en anläggning i Järfälla bygger på att ni köper mark och uppför en anläggning, helt utan investeringskostnader för Järfälla kommun.”

Den 3/4 2019 gör Järfälla ett officiellt uttalande till SOK för att de ska förstå kommunens inställning:  ”För oss (Järfälla kommun) är det viktigt att vinterspelen kan bli av utan att en kostnad ska falla på Järfällas skattebetalare.”

 Amatörmässigt

SOK:s hantering av kontakterna med Järfälla är obegripligt amatörmässigt skött.

IOK ifrågasätter SOK:s kalkyler för skridskoanläggningen

I SOK:s slutliga ansökan skriver man att skridskoanläggningen ska kosta kr 312 miljoner med privat finansiering samt att 100% av marken är säkrad. Sthlms stad beräknade kostnaden till kr 600 miljoner. 

I sin utvärderingsrapport konstaterar IOK att inga avtal om finansiering finns. Vare sig för OS-byn eller skridskoanläggningen. IOK slår fast, med hänvisning till tidigare erfarenheter, att SOK:s uppfattning om kostnaden för skridskoanläggningen är markant beräknad för lågt.

Dessutom påpekar IOK att det krävs att kommunen bidrar med 50% av kostnaderna för denna privata skridskoanläggning för perioden 2026-27 efter OS. Då är det tänkt att ny ägare/hyresgäst ska tillträda. Oklart vem. Något löfte om kommunalt bidrag finns inte. Tvärtom. Men det ”glömde” SOK att berätta för IOK.

Ord staplade på ord

SOK:s alla handlingar är ord, ord, ord, staplade på varandra. De högstämda planerna om hållbarhet, miljövänligt, förnybart och att ett OS skulle samverka med Sveriges och kommunernas egna framtidsplaner visar sig vara, just det, bara ord. Inga konkreta planer finns, skriftliga avtal eller överenskommelser finns. ”Vi har anlitat världens bästa experter när det gäller budgetering”, sa SOK. När nu SOK efter IOK:s utvärdering står nakna kallar kampanjgeneralen Brisius och SOK:s chef Reinebo detta för ”detaljer”. Kommer ni ihåg ”Bagdad Bob”?

Hela SOK:s OS-ansökan visar sig vara ett luftslott byggt på ett korthus.

Brasklapp

Allt talar emot Stockholm-Åre. Men som en journalist sa till mig: ”Det är inte säkert att IOK:s delegater läser utvärderingen. De röstar utifrån den stad och land de vill åka till!”