Skolan borde ta intryck av idrotten

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kommer det sig att idrotten utan tvång och plikt lockar 700 000 barn att varje vecka, med lust och glädje, cykla till en sliten idrottshall medan samma barn drar benen efter sig när samma gymnastikhall ska besökas i skolans regi, tidigare på dagen?
Tävlingsmomentet som sporrar ungdomar är ett moment där skolan skulle kunna ta efter idrotten, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrotten och skolan har mycket gemensamt. Båda bygger på samma värdegrund och syftet är att bidra till goda samhällsmedborgare. Demokrati, delaktighet och gemenskap är ledorden. 

Värderas varje gång, varje dag

Idrotten har förstått att omgivningens påverkan och feedback på verksamheten i allra högsta grad är relevant för dess fortlevnad.

Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden. På det sättet behåller de och attraherar halva Sveriges befolkning och en stor del av företagen runt om i landet. 

Utan ett god samverkan med samhället och medborgarna skulle rörelsen inte kunna locka 4 miljoner utövare och 300 000 ledare. Varje dag är nämligen en konsekvens vad dessa människor tyckte om idrotten igår. Gympasset måste vara så bra att var och en, redan innan de kommit ut ur hallen, längtar till nästa gång. 

Levererar inte idrotten glädje, delaktighet och självförverkligande i varje pass kommer medlemmarna inte att återkomma till skillnad från skolan som, dag efter dag, kan leverera den ena tråkiga timmen efter den andra utan att behöva se deltagarantalet svikta. 

Skolan misslyckas där idrotten lyckas

Tycker barnen (och föräldrarna) att handbollsträningen inte är – enligt deras uppfattning – meningsfull kommer de att göra något annat än att spela handboll nästa tisdag (eller nästa termin). Idrotten lyckas med det som skolan misslyckas med och det handlar i stor utsträckning om att synliggöra och entusiasmera varje individ – varje gång. 

Lusten att lära sig finns i det närmaste inbyggd i varje människa. Att sträva mot och klara av en uppgift eller en utmaning som man drömt om är motiverande och tillfredsställande. Idrotten har detta inbyggt. 

Att testa gränser och att nå ett mål som man siktar mot är en av idrottens grundstenar. Att göra det tillsammans är dessutom än mer värdefullt. Det är alltså fullt realistiskt att anta att barn både vill och klarar av att utmana och testa sig själv men det förutsätter att det är på barnens villkor. 

Hur tävling sporrar

Skolan som kämpar med måluppfyllelse borde titta på idrottens inbyggda tävlingsmoment och hur det sporrar snarare än hämmar. Åter, det är frivilligheten som spelar roll och det är skolans dilemma men det är inget olösligt problem. Så fort barnen är innanför skolans portar skulle frivilligheten kunna råda. Mål och prov kan vara självvalda precis som de är i gympahallen.

En verksamhet som bygger på frivillighet till skillnad från en som har obligatorisk närvaro har alltså helt andra krav på sig både vad gäller själva utformningen och på ledarna. Idrottens löser detta genom att vara i ständig förändring och att förhålla sig till omvärlden. 

Skolan kan fortsätta i samma riktning oavsett vad samhället tänker och tycker - omvärlden kommer inte innanför klassrummet. Idrotten däremot skulle inte kunna överleva utan att släppa in och påverkas av omvärlden.

Ett egenintresse som ger energi

Sponsringspengar är ett kvitto på hur idrotten agerar och hanterar världen utanför gympasalen. En skandal, ett dopingfall eller föräldrar som skriker rasistiska slagord från läktaren resulterar ofta i indragna medel.

Företag och varumärken vill förknippas med idrottens grundvärderingar och kärna – inte med avarter.

De trögaste feedbacksystemen är stats- och kommunstödet. Om idrotten inte levererar kommer så småningom även dessa bidrag att dras in. Men innan dess hinner idrottsrörelsen ofta rätta till avarterna. Idrotten har alltså ett stort egenintresse i att hantera vilket gör att idrotten står i samklang med resten av samhället.

Väckarklockan behövs alltid

Med tanke på att de snabbare feedbacksystemen, såsom responsen på idrottens faktiska innehåll i gympapassen och relationen med de idrottande ungdomarna och föräldrarna fungerar utmärkt och har stor effekt på idrottens popularitet och framgång är det kanske rimligt att fokusera just på dessa snarare än på de mer långsamma föreningsbidragssystemen. 

Idrottens framtida framgång kommer att bygga mer på hur väl medborgarna tycker att idrotten levererar glädje och självförverkligande än på statens och kommunens uppfattning.

Skolan har alltså mycket att lära av idrotten men har då, avslutningsvis, idrotten något att lära av skolan? Ja, skolans främsta förtjänst är att den arbetar med devisen; alla ska med. Den väckarklockan behöver ringa varje morgon, också i idrotten.

Camilla Hending

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2014-11-25 16:05

1. Förändringsbenägenheten

Vi får två motstridiga budskap i dagens nummer av IA 25/11, nämligen 1) Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden, (Camilla Hending) och 2) “Jag har bevistat många förenings, styrelse och årsmöten de senaste 15 åren. Det är inte så att just förändringsbenägen är det primära ord jag väljer för att beskriva de som jag träffat på den här typen av tillställningar.“ (Dan Persson). Förklaringen är väl att inte alla föreningar (ca 22000 inom RF?) utvecklas i samma takt. I övrigt måste inte ordet förändring vara liktydigt med förbättring. Digitaliseringen har även en baksida i form av integritetskränkning och ekonomisk brottslighet. RFs beslut om tiosiffriga personnr underkändes av DI. RF har överklagat, förvaltningsdomstolen får råda över förändringstakten.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

ons, 2014-11-26 10:41

2. Skolan och idrotten kan ta intryck av varandra

Visst kan vi förundras över att barnen så gärna vill till sin träning samtidigt som de kan tycka att skolidrotten ibland är lite trist. Men, är det inte samma fenomen om man istället jämför entusiasmen inför ett besök på McDonalds med en nyttig, men lite tråkig, måltid en vanlig onsdagskväll? Ett barn väljer oftast något som är är bra för stunden för dem men de behöver hjälp med sina val och även med att lära att vissa saker måste läras eller gås igenom även om det är tråkigt. Vi skall visst låta skolan lära av idrotten men idrotten kan lära av skolan att lösningen inte är så enkel som att ge barn det de vill ha i alla lägen utan att de behöver en grund att stå på både vad gäller idrott och lärande.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

tors, 2014-11-27 11:24

3. Skolan borde ta intryck av idrotten

Visst är det fascinerande att se barnens iver inför en träning med laget eller klubben jämfört med entusiasmen inför vissa lektioner i idrotten i skolan. Men, vi skulle kunna titta på deras entusiasm inför ett besök på McDonald och jämföra det med entusiasmen inför ett nyttigt, men kanske lite tråkigt, kvällsmål en tisdagskväll. Barn väljer ofta det som är bra för stunden men som erfarenheten visar behöver man även välja det andra, det som ger en grund för att kunna välja det där skojiga. Barn behöver vägledning för att kunna välja rätt och det är det skolan många gånger står för. Skolan är kanske lite som en vanlig tisdagskväll och skulle behöva vara lite mer av fredagskväll, men å andra sidan skulle kanske föreningsidrotten kunna ha ett litet drag av tisdagskväll över sig ibland. Vi kan inte bara ge barnen vad de vill ha innan de vet vad de kan välja mellan.

Tage Nordkvist (inte verifierad)

fre, 2014-11-28 07:12

4. Skolan borde ta intryck av idrotten

Att bli och vara sedd och få känna inflytande och delaktighet är faktorer som är avgörande viktiga för att eleverna ska känna motivation i skolarbetet. Om detta sedan kompletteras med frivillighet och valmöjlighet, inom ramen för kursplanerna, är mycket vunnet men en stor pedagogisk utmaning. De grundläggande kunskapsmålen, att varje elev ska nå minst godkänt i alla ämnen - helst till högsta betygsnivån - finns redan fastlagda och beslutade av politiker som vi i vår tur har valt i enlighet med våra grundläggande demokratiska principer. Vad framgångsrika lärare gör är att de lyckas tydliggöra och förklara målen för eleverna och därogenom få eleverna att känna studiemotivation. Uppföjningen av resultaten är också viktiga för att eleverna ska kunna se sina framsteg och vad de har att jobba mera med. Idrotten kan vara en inspirationskälla men man kan också vända på saken och säga "tänk så många nycket kompetenta idrottsledare det finns bland alla lärare"!

Östersund hade tvånget att samla in 3 miljoner över helgen. Inorska Vipers Kristiansand är det rena drömmen . I damhandbollsklubben från Kristiansand gäller ett krav om  25 miljoner på fem dagar!

Klubben har hört till elitserien sedan säsongen 2001/2002, vunnit sex norska mästerskapsguld ocherövrat tre Champions League-titlar. 

N u har Vipers problem. Gigantiska, om sanningen ska fram.

Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.

Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

 Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.

SEF och SHL blir mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för   elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att  ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar”.

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.