Skolan borde ta intryck av idrotten
Krönika | Publicerad: 2014-11-24 21:48
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kommer det sig att idrotten utan tvång och plikt lockar 700 000 barn att varje vecka, med lust och glädje, cykla till en sliten idrottshall medan samma barn drar benen efter sig när samma gymnastikhall ska besökas i skolans regi, tidigare på dagen?
Tävlingsmomentet som sporrar ungdomar är ett moment där skolan skulle kunna ta efter idrotten, skriver Camilla Hending. Foto: TT
Idrotten och skolan har mycket gemensamt. Båda bygger på samma värdegrund och syftet är att bidra till goda samhällsmedborgare. Demokrati, delaktighet och gemenskap är ledorden.
Värderas varje gång, varje dag
Idrotten har förstått att omgivningens påverkan och feedback på verksamheten i allra högsta grad är relevant för dess fortlevnad.
Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden. På det sättet behåller de och attraherar halva Sveriges befolkning och en stor del av företagen runt om i landet.
Utan ett god samverkan med samhället och medborgarna skulle rörelsen inte kunna locka 4 miljoner utövare och 300 000 ledare. Varje dag är nämligen en konsekvens vad dessa människor tyckte om idrotten igår. Gympasset måste vara så bra att var och en, redan innan de kommit ut ur hallen, längtar till nästa gång.
Levererar inte idrotten glädje, delaktighet och självförverkligande i varje pass kommer medlemmarna inte att återkomma till skillnad från skolan som, dag efter dag, kan leverera den ena tråkiga timmen efter den andra utan att behöva se deltagarantalet svikta.
Skolan misslyckas där idrotten lyckas
Tycker barnen (och föräldrarna) att handbollsträningen inte är – enligt deras uppfattning – meningsfull kommer de att göra något annat än att spela handboll nästa tisdag (eller nästa termin). Idrotten lyckas med det som skolan misslyckas med och det handlar i stor utsträckning om att synliggöra och entusiasmera varje individ – varje gång.
Lusten att lära sig finns i det närmaste inbyggd i varje människa. Att sträva mot och klara av en uppgift eller en utmaning som man drömt om är motiverande och tillfredsställande. Idrotten har detta inbyggt.
Att testa gränser och att nå ett mål som man siktar mot är en av idrottens grundstenar. Att göra det tillsammans är dessutom än mer värdefullt. Det är alltså fullt realistiskt att anta att barn både vill och klarar av att utmana och testa sig själv men det förutsätter att det är på barnens villkor.
Hur tävling sporrar
Skolan som kämpar med måluppfyllelse borde titta på idrottens inbyggda tävlingsmoment och hur det sporrar snarare än hämmar. Åter, det är frivilligheten som spelar roll och det är skolans dilemma men det är inget olösligt problem. Så fort barnen är innanför skolans portar skulle frivilligheten kunna råda. Mål och prov kan vara självvalda precis som de är i gympahallen.
En verksamhet som bygger på frivillighet till skillnad från en som har obligatorisk närvaro har alltså helt andra krav på sig både vad gäller själva utformningen och på ledarna. Idrottens löser detta genom att vara i ständig förändring och att förhålla sig till omvärlden.
Skolan kan fortsätta i samma riktning oavsett vad samhället tänker och tycker - omvärlden kommer inte innanför klassrummet. Idrotten däremot skulle inte kunna överleva utan att släppa in och påverkas av omvärlden.
Ett egenintresse som ger energi
Sponsringspengar är ett kvitto på hur idrotten agerar och hanterar världen utanför gympasalen. En skandal, ett dopingfall eller föräldrar som skriker rasistiska slagord från läktaren resulterar ofta i indragna medel.
Företag och varumärken vill förknippas med idrottens grundvärderingar och kärna – inte med avarter.
De trögaste feedbacksystemen är stats- och kommunstödet. Om idrotten inte levererar kommer så småningom även dessa bidrag att dras in. Men innan dess hinner idrottsrörelsen ofta rätta till avarterna. Idrotten har alltså ett stort egenintresse i att hantera vilket gör att idrotten står i samklang med resten av samhället.
Väckarklockan behövs alltid
Med tanke på att de snabbare feedbacksystemen, såsom responsen på idrottens faktiska innehåll i gympapassen och relationen med de idrottande ungdomarna och föräldrarna fungerar utmärkt och har stor effekt på idrottens popularitet och framgång är det kanske rimligt att fokusera just på dessa snarare än på de mer långsamma föreningsbidragssystemen.
Idrottens framtida framgång kommer att bygga mer på hur väl medborgarna tycker att idrotten levererar glädje och självförverkligande än på statens och kommunens uppfattning.
Skolan har alltså mycket att lära av idrotten men har då, avslutningsvis, idrotten något att lära av skolan? Ja, skolans främsta förtjänst är att den arbetar med devisen; alla ska med. Den väckarklockan behöver ringa varje morgon, också i idrotten.
Mest lästa just nu
Deloitte och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ingått ett samarbete som en förlängning av Deloittes internationella partnerskap The Olympic Partner (TOP).
- Vi delar många egenskaper med den olympiska rörelsen, såsom fokus på personlig prestation och utveckling, hälsa och välbefinnande. Vi har mycket att lära av den kunskap som finns inom SOK och tror att vi med våra kompetenser kan bidra till att utveckla SOK som organisation, stärka den olympiska rörelsen och idrott i Sverige i stort, säger Erik Olin, Country Managing Partner på Deloitte.
En entusiast och eldsjäl i samma person. Och han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. En Lars Månsson skulle det finnas lite varstans, då blev mycket uträttat. Han har svarat för ett enastående arbete i Arvika.
Lars har förverkligat idén om ”Arenan” och den blir nu till modell för varenda kommun i Sverige. Så bra är det bakomvarandet tänket och nyttan med skapelsen.
Han är SHL-ishockeyns högst avlönade svenske spelare. Skatteverkets siffror avslöjar att Färjestads forward Marcus ”Lilliz” Nilsson, 33, år, redovisade en taxerad inkomst på 3 279 800 kr, taxeringsåret 2022.
Santidigt sprider sig en osäkerhetsfaktor bland SHL-klubbarna och allmänt inom idrotten. Våldsutvecklingen i samhället påverkar alla och risken för attentat har ökat.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Vi hoppas att vi har snälla sponsorer, eller att det finns vänliga själar som vill hjälpa oss”, vädjar Lisbeth Larsson, ordförande i Eslövs IK.
Bedragare har länsat handbollsklubbens tillgångar.
Med hjälp av ett kapat bank-id kunde bedragare komma över flera hundratusen kronor från Eslövs IK.
Visst är det ganaka fantastiskt. Ett spelbolag lanserar ett aspel så att idrotten kan förstärka intäkterna. Det är precis vad som sker när Svenska Spel tillsammans med svensk ishockey introducerardet nya nummerspelet Supportern.Ett ett digitalt lotteri som ska bidra till nya och viktiga pengar hos 27 föreningar i SHL, SDHL och Hockeyallsvenskan. De ska erbjuda spelet i samband med ligapremiärerna.
Hanna Stjärne, vd på SVT, är i dag lycklig. Hon avslutade arbetsveckan med att ge ett besked som glädjer många svenskar. Från och med vinter-OS i Cortina 2026 kan alla följa OS-festen på SVT:s plattformar.
– Jag är så otroligt glad över att OS-sändningarna flyttar hem till SVT igen. Sport är roligare att uppleva tillsammans och vi ser fram emot att samla Sverige framför många spännande och historiska sportögonblick framöver, säger Hanna Stjärne.
Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen
Olle Ekengren (inte verifierad)
tis, 2014-11-25 16:05
1. Förändringsbenägenheten
Vi får två motstridiga budskap i dagens nummer av IA 25/11, nämligen 1) Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden, (Camilla Hending) och 2) “Jag har bevistat många förenings, styrelse och årsmöten de senaste 15 åren. Det är inte så att just förändringsbenägen är det primära ord jag väljer för att beskriva de som jag träffat på den här typen av tillställningar.“ (Dan Persson). Förklaringen är väl att inte alla föreningar (ca 22000 inom RF?) utvecklas i samma takt. I övrigt måste inte ordet förändring vara liktydigt med förbättring. Digitaliseringen har även en baksida i form av integritetskränkning och ekonomisk brottslighet. RFs beslut om tiosiffriga personnr underkändes av DI. RF har överklagat, förvaltningsdomstolen får råda över förändringstakten.Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)
ons, 2014-11-26 10:41
2. Skolan och idrotten kan ta intryck av varandra
Visst kan vi förundras över att barnen så gärna vill till sin träning samtidigt som de kan tycka att skolidrotten ibland är lite trist. Men, är det inte samma fenomen om man istället jämför entusiasmen inför ett besök på McDonalds med en nyttig, men lite tråkig, måltid en vanlig onsdagskväll? Ett barn väljer oftast något som är är bra för stunden för dem men de behöver hjälp med sina val och även med att lära att vissa saker måste läras eller gås igenom även om det är tråkigt. Vi skall visst låta skolan lära av idrotten men idrotten kan lära av skolan att lösningen inte är så enkel som att ge barn det de vill ha i alla lägen utan att de behöver en grund att stå på både vad gäller idrott och lärande.Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)
tors, 2014-11-27 11:24
3. Skolan borde ta intryck av idrotten
Visst är det fascinerande att se barnens iver inför en träning med laget eller klubben jämfört med entusiasmen inför vissa lektioner i idrotten i skolan. Men, vi skulle kunna titta på deras entusiasm inför ett besök på McDonald och jämföra det med entusiasmen inför ett nyttigt, men kanske lite tråkigt, kvällsmål en tisdagskväll. Barn väljer ofta det som är bra för stunden men som erfarenheten visar behöver man även välja det andra, det som ger en grund för att kunna välja det där skojiga. Barn behöver vägledning för att kunna välja rätt och det är det skolan många gånger står för. Skolan är kanske lite som en vanlig tisdagskväll och skulle behöva vara lite mer av fredagskväll, men å andra sidan skulle kanske föreningsidrotten kunna ha ett litet drag av tisdagskväll över sig ibland. Vi kan inte bara ge barnen vad de vill ha innan de vet vad de kan välja mellan.Tage Nordkvist (inte verifierad)
fre, 2014-11-28 07:12
4. Skolan borde ta intryck av idrotten
Att bli och vara sedd och få känna inflytande och delaktighet är faktorer som är avgörande viktiga för att eleverna ska känna motivation i skolarbetet. Om detta sedan kompletteras med frivillighet och valmöjlighet, inom ramen för kursplanerna, är mycket vunnet men en stor pedagogisk utmaning. De grundläggande kunskapsmålen, att varje elev ska nå minst godkänt i alla ämnen - helst till högsta betygsnivån - finns redan fastlagda och beslutade av politiker som vi i vår tur har valt i enlighet med våra grundläggande demokratiska principer. Vad framgångsrika lärare gör är att de lyckas tydliggöra och förklara målen för eleverna och därogenom få eleverna att känna studiemotivation. Uppföjningen av resultaten är också viktiga för att eleverna ska kunna se sina framsteg och vad de har att jobba mera med. Idrotten kan vara en inspirationskälla men man kan också vända på saken och säga "tänk så många nycket kompetenta idrottsledare det finns bland alla lärare"!