Skolan borde ta intryck av idrotten

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kommer det sig att idrotten utan tvång och plikt lockar 700 000 barn att varje vecka, med lust och glädje, cykla till en sliten idrottshall medan samma barn drar benen efter sig när samma gymnastikhall ska besökas i skolans regi, tidigare på dagen?
Tävlingsmomentet som sporrar ungdomar är ett moment där skolan skulle kunna ta efter idrotten, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrotten och skolan har mycket gemensamt. Båda bygger på samma värdegrund och syftet är att bidra till goda samhällsmedborgare. Demokrati, delaktighet och gemenskap är ledorden. 

Värderas varje gång, varje dag

Idrotten har förstått att omgivningens påverkan och feedback på verksamheten i allra högsta grad är relevant för dess fortlevnad.

Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden. På det sättet behåller de och attraherar halva Sveriges befolkning och en stor del av företagen runt om i landet. 

Utan ett god samverkan med samhället och medborgarna skulle rörelsen inte kunna locka 4 miljoner utövare och 300 000 ledare. Varje dag är nämligen en konsekvens vad dessa människor tyckte om idrotten igår. Gympasset måste vara så bra att var och en, redan innan de kommit ut ur hallen, längtar till nästa gång. 

Levererar inte idrotten glädje, delaktighet och självförverkligande i varje pass kommer medlemmarna inte att återkomma till skillnad från skolan som, dag efter dag, kan leverera den ena tråkiga timmen efter den andra utan att behöva se deltagarantalet svikta. 

Skolan misslyckas där idrotten lyckas

Tycker barnen (och föräldrarna) att handbollsträningen inte är – enligt deras uppfattning – meningsfull kommer de att göra något annat än att spela handboll nästa tisdag (eller nästa termin). Idrotten lyckas med det som skolan misslyckas med och det handlar i stor utsträckning om att synliggöra och entusiasmera varje individ – varje gång. 

Lusten att lära sig finns i det närmaste inbyggd i varje människa. Att sträva mot och klara av en uppgift eller en utmaning som man drömt om är motiverande och tillfredsställande. Idrotten har detta inbyggt. 

Att testa gränser och att nå ett mål som man siktar mot är en av idrottens grundstenar. Att göra det tillsammans är dessutom än mer värdefullt. Det är alltså fullt realistiskt att anta att barn både vill och klarar av att utmana och testa sig själv men det förutsätter att det är på barnens villkor. 

Hur tävling sporrar

Skolan som kämpar med måluppfyllelse borde titta på idrottens inbyggda tävlingsmoment och hur det sporrar snarare än hämmar. Åter, det är frivilligheten som spelar roll och det är skolans dilemma men det är inget olösligt problem. Så fort barnen är innanför skolans portar skulle frivilligheten kunna råda. Mål och prov kan vara självvalda precis som de är i gympahallen.

En verksamhet som bygger på frivillighet till skillnad från en som har obligatorisk närvaro har alltså helt andra krav på sig både vad gäller själva utformningen och på ledarna. Idrottens löser detta genom att vara i ständig förändring och att förhålla sig till omvärlden. 

Skolan kan fortsätta i samma riktning oavsett vad samhället tänker och tycker - omvärlden kommer inte innanför klassrummet. Idrotten däremot skulle inte kunna överleva utan att släppa in och påverkas av omvärlden.

Ett egenintresse som ger energi

Sponsringspengar är ett kvitto på hur idrotten agerar och hanterar världen utanför gympasalen. En skandal, ett dopingfall eller föräldrar som skriker rasistiska slagord från läktaren resulterar ofta i indragna medel.

Företag och varumärken vill förknippas med idrottens grundvärderingar och kärna – inte med avarter.

De trögaste feedbacksystemen är stats- och kommunstödet. Om idrotten inte levererar kommer så småningom även dessa bidrag att dras in. Men innan dess hinner idrottsrörelsen ofta rätta till avarterna. Idrotten har alltså ett stort egenintresse i att hantera vilket gör att idrotten står i samklang med resten av samhället.

Väckarklockan behövs alltid

Med tanke på att de snabbare feedbacksystemen, såsom responsen på idrottens faktiska innehåll i gympapassen och relationen med de idrottande ungdomarna och föräldrarna fungerar utmärkt och har stor effekt på idrottens popularitet och framgång är det kanske rimligt att fokusera just på dessa snarare än på de mer långsamma föreningsbidragssystemen. 

Idrottens framtida framgång kommer att bygga mer på hur väl medborgarna tycker att idrotten levererar glädje och självförverkligande än på statens och kommunens uppfattning.

Skolan har alltså mycket att lära av idrotten men har då, avslutningsvis, idrotten något att lära av skolan? Ja, skolans främsta förtjänst är att den arbetar med devisen; alla ska med. Den väckarklockan behöver ringa varje morgon, också i idrotten.

Camilla Hending

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2014-11-25 15:05

1. Förändringsbenägenheten

Vi får två motstridiga budskap i dagens nummer av IA 25/11, nämligen 1) Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden, (Camilla Hending) och 2) “Jag har bevistat många förenings, styrelse och årsmöten de senaste 15 åren. Det är inte så att just förändringsbenägen är det primära ord jag väljer för att beskriva de som jag träffat på den här typen av tillställningar.“ (Dan Persson). Förklaringen är väl att inte alla föreningar (ca 22000 inom RF?) utvecklas i samma takt. I övrigt måste inte ordet förändring vara liktydigt med förbättring. Digitaliseringen har även en baksida i form av integritetskränkning och ekonomisk brottslighet. RFs beslut om tiosiffriga personnr underkändes av DI. RF har överklagat, förvaltningsdomstolen får råda över förändringstakten.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

ons, 2014-11-26 09:41

2. Skolan och idrotten kan ta intryck av varandra

Visst kan vi förundras över att barnen så gärna vill till sin träning samtidigt som de kan tycka att skolidrotten ibland är lite trist. Men, är det inte samma fenomen om man istället jämför entusiasmen inför ett besök på McDonalds med en nyttig, men lite tråkig, måltid en vanlig onsdagskväll? Ett barn väljer oftast något som är är bra för stunden för dem men de behöver hjälp med sina val och även med att lära att vissa saker måste läras eller gås igenom även om det är tråkigt. Vi skall visst låta skolan lära av idrotten men idrotten kan lära av skolan att lösningen inte är så enkel som att ge barn det de vill ha i alla lägen utan att de behöver en grund att stå på både vad gäller idrott och lärande.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

tors, 2014-11-27 10:24

3. Skolan borde ta intryck av idrotten

Visst är det fascinerande att se barnens iver inför en träning med laget eller klubben jämfört med entusiasmen inför vissa lektioner i idrotten i skolan. Men, vi skulle kunna titta på deras entusiasm inför ett besök på McDonald och jämföra det med entusiasmen inför ett nyttigt, men kanske lite tråkigt, kvällsmål en tisdagskväll. Barn väljer ofta det som är bra för stunden men som erfarenheten visar behöver man även välja det andra, det som ger en grund för att kunna välja det där skojiga. Barn behöver vägledning för att kunna välja rätt och det är det skolan många gånger står för. Skolan är kanske lite som en vanlig tisdagskväll och skulle behöva vara lite mer av fredagskväll, men å andra sidan skulle kanske föreningsidrotten kunna ha ett litet drag av tisdagskväll över sig ibland. Vi kan inte bara ge barnen vad de vill ha innan de vet vad de kan välja mellan.

Tage Nordkvist (inte verifierad)

fre, 2014-11-28 06:12

4. Skolan borde ta intryck av idrotten

Att bli och vara sedd och få känna inflytande och delaktighet är faktorer som är avgörande viktiga för att eleverna ska känna motivation i skolarbetet. Om detta sedan kompletteras med frivillighet och valmöjlighet, inom ramen för kursplanerna, är mycket vunnet men en stor pedagogisk utmaning. De grundläggande kunskapsmålen, att varje elev ska nå minst godkänt i alla ämnen - helst till högsta betygsnivån - finns redan fastlagda och beslutade av politiker som vi i vår tur har valt i enlighet med våra grundläggande demokratiska principer. Vad framgångsrika lärare gör är att de lyckas tydliggöra och förklara målen för eleverna och därogenom få eleverna att känna studiemotivation. Uppföjningen av resultaten är också viktiga för att eleverna ska kunna se sina framsteg och vad de har att jobba mera med. Idrotten kan vara en inspirationskälla men man kan också vända på saken och säga "tänk så många nycket kompetenta idrottsledare det finns bland alla lärare"!
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.