Skolan borde ta intryck av idrotten

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kommer det sig att idrotten utan tvång och plikt lockar 700 000 barn att varje vecka, med lust och glädje, cykla till en sliten idrottshall medan samma barn drar benen efter sig när samma gymnastikhall ska besökas i skolans regi, tidigare på dagen?
Tävlingsmomentet som sporrar ungdomar är ett moment där skolan skulle kunna ta efter idrotten, skriver Camilla Hending. Foto: TT

 

Idrotten och skolan har mycket gemensamt. Båda bygger på samma värdegrund och syftet är att bidra till goda samhällsmedborgare. Demokrati, delaktighet och gemenskap är ledorden. 

Värderas varje gång, varje dag

Idrotten har förstått att omgivningens påverkan och feedback på verksamheten i allra högsta grad är relevant för dess fortlevnad.

Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden. På det sättet behåller de och attraherar halva Sveriges befolkning och en stor del av företagen runt om i landet. 

Utan ett god samverkan med samhället och medborgarna skulle rörelsen inte kunna locka 4 miljoner utövare och 300 000 ledare. Varje dag är nämligen en konsekvens vad dessa människor tyckte om idrotten igår. Gympasset måste vara så bra att var och en, redan innan de kommit ut ur hallen, längtar till nästa gång. 

Levererar inte idrotten glädje, delaktighet och självförverkligande i varje pass kommer medlemmarna inte att återkomma till skillnad från skolan som, dag efter dag, kan leverera den ena tråkiga timmen efter den andra utan att behöva se deltagarantalet svikta. 

Skolan misslyckas där idrotten lyckas

Tycker barnen (och föräldrarna) att handbollsträningen inte är – enligt deras uppfattning – meningsfull kommer de att göra något annat än att spela handboll nästa tisdag (eller nästa termin). Idrotten lyckas med det som skolan misslyckas med och det handlar i stor utsträckning om att synliggöra och entusiasmera varje individ – varje gång. 

Lusten att lära sig finns i det närmaste inbyggd i varje människa. Att sträva mot och klara av en uppgift eller en utmaning som man drömt om är motiverande och tillfredsställande. Idrotten har detta inbyggt. 

Att testa gränser och att nå ett mål som man siktar mot är en av idrottens grundstenar. Att göra det tillsammans är dessutom än mer värdefullt. Det är alltså fullt realistiskt att anta att barn både vill och klarar av att utmana och testa sig själv men det förutsätter att det är på barnens villkor. 

Hur tävling sporrar

Skolan som kämpar med måluppfyllelse borde titta på idrottens inbyggda tävlingsmoment och hur det sporrar snarare än hämmar. Åter, det är frivilligheten som spelar roll och det är skolans dilemma men det är inget olösligt problem. Så fort barnen är innanför skolans portar skulle frivilligheten kunna råda. Mål och prov kan vara självvalda precis som de är i gympahallen.

En verksamhet som bygger på frivillighet till skillnad från en som har obligatorisk närvaro har alltså helt andra krav på sig både vad gäller själva utformningen och på ledarna. Idrottens löser detta genom att vara i ständig förändring och att förhålla sig till omvärlden. 

Skolan kan fortsätta i samma riktning oavsett vad samhället tänker och tycker - omvärlden kommer inte innanför klassrummet. Idrotten däremot skulle inte kunna överleva utan att släppa in och påverkas av omvärlden.

Ett egenintresse som ger energi

Sponsringspengar är ett kvitto på hur idrotten agerar och hanterar världen utanför gympasalen. En skandal, ett dopingfall eller föräldrar som skriker rasistiska slagord från läktaren resulterar ofta i indragna medel.

Företag och varumärken vill förknippas med idrottens grundvärderingar och kärna – inte med avarter.

De trögaste feedbacksystemen är stats- och kommunstödet. Om idrotten inte levererar kommer så småningom även dessa bidrag att dras in. Men innan dess hinner idrottsrörelsen ofta rätta till avarterna. Idrotten har alltså ett stort egenintresse i att hantera vilket gör att idrotten står i samklang med resten av samhället.

Väckarklockan behövs alltid

Med tanke på att de snabbare feedbacksystemen, såsom responsen på idrottens faktiska innehåll i gympapassen och relationen med de idrottande ungdomarna och föräldrarna fungerar utmärkt och har stor effekt på idrottens popularitet och framgång är det kanske rimligt att fokusera just på dessa snarare än på de mer långsamma föreningsbidragssystemen. 

Idrottens framtida framgång kommer att bygga mer på hur väl medborgarna tycker att idrotten levererar glädje och självförverkligande än på statens och kommunens uppfattning.

Skolan har alltså mycket att lära av idrotten men har då, avslutningsvis, idrotten något att lära av skolan? Ja, skolans främsta förtjänst är att den arbetar med devisen; alla ska med. Den väckarklockan behöver ringa varje morgon, också i idrotten.

Camilla Hending

Olle Ekengren (inte verifierad)

tis, 2014-11-25 16:05

1. Förändringsbenägenheten

Vi får två motstridiga budskap i dagens nummer av IA 25/11, nämligen 1) Idrottens främsta merit är att den utvecklas i takt med omvärlden, (Camilla Hending) och 2) “Jag har bevistat många förenings, styrelse och årsmöten de senaste 15 åren. Det är inte så att just förändringsbenägen är det primära ord jag väljer för att beskriva de som jag träffat på den här typen av tillställningar.“ (Dan Persson). Förklaringen är väl att inte alla föreningar (ca 22000 inom RF?) utvecklas i samma takt. I övrigt måste inte ordet förändring vara liktydigt med förbättring. Digitaliseringen har även en baksida i form av integritetskränkning och ekonomisk brottslighet. RFs beslut om tiosiffriga personnr underkändes av DI. RF har överklagat, förvaltningsdomstolen får råda över förändringstakten.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

ons, 2014-11-26 10:41

2. Skolan och idrotten kan ta intryck av varandra

Visst kan vi förundras över att barnen så gärna vill till sin träning samtidigt som de kan tycka att skolidrotten ibland är lite trist. Men, är det inte samma fenomen om man istället jämför entusiasmen inför ett besök på McDonalds med en nyttig, men lite tråkig, måltid en vanlig onsdagskväll? Ett barn väljer oftast något som är är bra för stunden för dem men de behöver hjälp med sina val och även med att lära att vissa saker måste läras eller gås igenom även om det är tråkigt. Vi skall visst låta skolan lära av idrotten men idrotten kan lära av skolan att lösningen inte är så enkel som att ge barn det de vill ha i alla lägen utan att de behöver en grund att stå på både vad gäller idrott och lärande.

Anna Hafsteinsson Östenberg (inte verifierad)

tors, 2014-11-27 11:24

3. Skolan borde ta intryck av idrotten

Visst är det fascinerande att se barnens iver inför en träning med laget eller klubben jämfört med entusiasmen inför vissa lektioner i idrotten i skolan. Men, vi skulle kunna titta på deras entusiasm inför ett besök på McDonald och jämföra det med entusiasmen inför ett nyttigt, men kanske lite tråkigt, kvällsmål en tisdagskväll. Barn väljer ofta det som är bra för stunden men som erfarenheten visar behöver man även välja det andra, det som ger en grund för att kunna välja det där skojiga. Barn behöver vägledning för att kunna välja rätt och det är det skolan många gånger står för. Skolan är kanske lite som en vanlig tisdagskväll och skulle behöva vara lite mer av fredagskväll, men å andra sidan skulle kanske föreningsidrotten kunna ha ett litet drag av tisdagskväll över sig ibland. Vi kan inte bara ge barnen vad de vill ha innan de vet vad de kan välja mellan.

Tage Nordkvist (inte verifierad)

fre, 2014-11-28 07:12

4. Skolan borde ta intryck av idrotten

Att bli och vara sedd och få känna inflytande och delaktighet är faktorer som är avgörande viktiga för att eleverna ska känna motivation i skolarbetet. Om detta sedan kompletteras med frivillighet och valmöjlighet, inom ramen för kursplanerna, är mycket vunnet men en stor pedagogisk utmaning. De grundläggande kunskapsmålen, att varje elev ska nå minst godkänt i alla ämnen - helst till högsta betygsnivån - finns redan fastlagda och beslutade av politiker som vi i vår tur har valt i enlighet med våra grundläggande demokratiska principer. Vad framgångsrika lärare gör är att de lyckas tydliggöra och förklara målen för eleverna och därogenom få eleverna att känna studiemotivation. Uppföjningen av resultaten är också viktiga för att eleverna ska kunna se sina framsteg och vad de har att jobba mera med. Idrotten kan vara en inspirationskälla men man kan också vända på saken och säga "tänk så många nycket kompetenta idrottsledare det finns bland alla lärare"!

Damlandslagen i fotboll ligger långt efter herrarna, men ska nu  i alla fall fådubbelt så mycket som vid senaste EM-slutspelet 2017. Men nu framkommer att Uefa dubblar prispengarna till nästa års EM-slutspel på damsidan.

Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.

-Det här var tänkt att förbättra villkoren  för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, kommenterar Björn Eriksson.

Här kommer ett glädjebesked till idrotten..Antalet elitidrottare som studerar på Mittuniversitetet har aldrig tidigare varit så högt. Sedan 2018 är ökningen närmare åttio procent och numera studerar inte mindre än 130 elitidrottare samtidigt som de satsar på sin idrottskarriär

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nils van der Poel är annorlunda. Inte bara för att han blev en världsstjärna på skridsko.  Det kunde ske tack vare annan träning – och han fortsätter i de  spåren.

Just nu laddar han mot Peking hos jägarbataljonEN i Arvidsjaur. Detta som en konsekvens av ett samarbete mellan Sveriges Olympiska Kommitté och Försvarsmakten . De har enats om ett samarbeten för att lära av varandra.

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Tidigare VM-medaljören och tvåan i storslalomcupen Jessica Lindell Vikarby och Janne Blomqvist bli våra guider i vinterns alpina TV-sändningar.

– Det är en cool och komplex sport, och jag vill hjälpa till att förmedla helhetsbilden. Det är mycket som inte är sagt, säger Lindell Vikarby.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.