Vi skulle kunna protestera mera

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Vi som tittar på evenemangen tycker inte det är bra att OS förlades till Sotji eller fotbolls-VM till Qatar, men vi agerar inte. Vi ställer inga krav och vi hotar inte med att sluta titta på tillställningarna. Varför inte det?
Då, byggarbetare och kranar kring Olympiastadion Fisjt där OS-invigningen och avslutningen hölls vid OS i Sotji 2014. Foto: Tobias Röstlund, TT

 

Konferensen Sport och Environment för en tynande tillvaro. Internationella olympiska kommittén och olika FN-organisationer är medarrangörer men förutom deltagarna är det nog få som ens vet om att konferensen är årligt återkommande. Nu är det ingen stor sak i sig. Konferenser finns i överflöd och likaså besökarna som inget hellre gör än åker runt i konferenssvängen.

Ett uppvaknande

Något mera allvarligt är det hur idrotten faktiskt förhåller sig till miljö och hållbarhet. Eller inte förhåller sig. Miljöfrågorna är lika frånvarande som medlemmarna på ett politiskt möte. Troligtvis är de inte heller saknade.

De etiska frågorna har dock, till skillnad från hållbarhetsfrågorna, börjat diskuteras inom idrotten. De är väl i och för sig snarare påskyndade av yttre omständigheter än av idrottens vilja att resonera kring dem. Hockey-VM i Vitryssland, Vinter-OS i Sotji och nu senaste mästerskap i Qatar har tvingat idrotten att förhålla sig till arbetares rättigheter, skäliga löner och arbetsförhållande och demokratiska värderingar.

Staffan Olsson uttalade sig politiskt korrekt nu senast: ”Om man tittar på det i ett större perspektiv med arbetarnas rättigheter, så är det klart att jag personligen inte tycker det är bra.”

Vi hotar inte

Alla idrottsorganisationer och spelare och ledare (i Sverige) fördömer och tar avstånd från rådande förhållande och kränkande av människors rättigheter men det stannar där. Ansvaret flyttas högre och högre upp i hierarkin där det tunnas ut och försvinner. När det når Internationella Olympiska Kommittén finns det tydligen inte längre något ansvar att diskutera.

Vem ska ta ansvar?

Konsumenterna, det vill säga vi som tittar på evenemangen, efterfrågar inte heller fakta om hur arbetarna behandlas eller om kvinnor får rösta eller inte. Vi tycker inte det är bra att OS förlades till Sotji eller att kommande fotbolls-VM hamnar i Qatar, men vi agerar inte.

Vi ställer inga krav på RF och vi hotar inte med att sluta titta på tillställningarna.

Då minsann...

Däremot ställer vi krav på H&M, IKEA och Volvo. De här företagen tvingas, av sina kunder, ha en ”code of ethics”. Deras program för hur de hanterar miljöfrågorna och arbetsmiljöförhållandena sträcker sig över hundratals sidor. 

Så fort något stort företag trampar i klaveret och ertappas med att betala ut för låga löner eller att bomullen plockas på ohållbart sätt skriker vi konsumenter. Upprop på Facebook och namninsamlingar lockar tusentals människor och vi andra hotar med att vägra handla billiga varor tillverkade under dåliga omständigheter.

Företagen pudlar och kryper till korset. De lovar att händelserna inte ska upprepas. De har inte råd med att deras varumärken fläckas eller att konsumenterna tappar förtroende för dem. De vet att konsumenterna har makt. Egentlig makt. En makt som företagen, hur stora de än är, inte kan bortse ifrån. Varför utnyttjas inte den makten då ett internationellt idrottsförbund trampar i samma klaver?

När vi klandrar varandra

Hur länge kommer idrotten att slippa ta ett socialt och miljömässigt ansvar?

Den brännande frågan är alltså: När vill vi förändra vår idrottskonsumtion med hänsyn till miljö och sociala faktorer? Är det hållbart att vattna golfbanor i Dubai, spela VM i fotboll i Qatar med air-con eller forsla snö över halva landet för att skidtävlingar ska kunna anordnas? Kan man lägga ett OS i två länder därför att det ena bara vill ha manliga idrottare? 

Det är helt och hållet upp till oss. Men precis som i fallet med klädföretaget eller bananimportören så kommer det förmodligen att bero mer på vilket tryck vi konsumenter lägger på varandra än på hur vi, en och en, agerar mot idrottsförbund och TV-bolag. 

Först när den ene TV-tittaren klandrar den andre för sitt val av underhållning kommer trycket att bli tillräckligt stort för att nå in i världsidrottens styrelserum.

Camilla Hending

Dennis Johansson (inte verifierad)

tis, 2015-02-10 11:38

1. Jag har slutat titta som en slags bojkott

Jag håller med om de mesta här. Efter Vintor-OS i Sotji hade jag bestämt mig att nu har jag fått nog. För jag hade dåligt samvete för att jag fortsatt titta trots att de gick i ett odemokratiskt Ryssland som blivit vidrigare och vidrigare sen mästerskapet. Jag har nu bestämt mig för att aldrig kolla ett mästerskap eller deltävling eller något slags sportevent i länder jag inte skulle vilja stödja på något sätt. Så inget Hockey-VM i Vitryssland, eller Handbolls-VM eller för den delen golf/tennis/friidrott tävlingar i mellanöstern och liknande. Kommer inte heller bli något Fotbolls-VM de kommande 8 åren för min del. Kommer kolla resultatlistorna och läsa om det för jag är fortfarande intresserad av resultaten, men kommer inte se eller lyssna på mästerskapen vare sig live eller i efterhand. Eller för den delen köpa VM-biblar eller liknande bara läsa artiklar om matcherna och kritiska artiklar om mästerskapet i stort. De är vad jag kan göra jag hoppas de är något.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.