Vi skulle kunna protestera mera

Konferensen Sport och Environment för en tynande tillvaro. Internationella olympiska kommittén och olika FN-organisationer är medarrangörer men förutom deltagarna är det nog få som ens vet om att konferensen är årligt återkommande. Nu är det ingen stor sak i sig. Konferenser finns i överflöd och likaså besökarna som inget hellre gör än åker runt i konferenssvängen.
Ett uppvaknande
Något mera allvarligt är det hur idrotten faktiskt förhåller sig till miljö och hållbarhet. Eller inte förhåller sig. Miljöfrågorna är lika frånvarande som medlemmarna på ett politiskt möte. Troligtvis är de inte heller saknade.
De etiska frågorna har dock, till skillnad från hållbarhetsfrågorna, börjat diskuteras inom idrotten. De är väl i och för sig snarare påskyndade av yttre omständigheter än av idrottens vilja att resonera kring dem. Hockey-VM i Vitryssland, Vinter-OS i Sotji och nu senaste mästerskap i Qatar har tvingat idrotten att förhålla sig till arbetares rättigheter, skäliga löner och arbetsförhållande och demokratiska värderingar.
Staffan Olsson uttalade sig politiskt korrekt nu senast: ”Om man tittar på det i ett större perspektiv med arbetarnas rättigheter, så är det klart att jag personligen inte tycker det är bra.”
Vi hotar inte
Alla idrottsorganisationer och spelare och ledare (i Sverige) fördömer och tar avstånd från rådande förhållande och kränkande av människors rättigheter men det stannar där. Ansvaret flyttas högre och högre upp i hierarkin där det tunnas ut och försvinner. När det når Internationella Olympiska Kommittén finns det tydligen inte längre något ansvar att diskutera.
Vem ska ta ansvar?
Konsumenterna, det vill säga vi som tittar på evenemangen, efterfrågar inte heller fakta om hur arbetarna behandlas eller om kvinnor får rösta eller inte. Vi tycker inte det är bra att OS förlades till Sotji eller att kommande fotbolls-VM hamnar i Qatar, men vi agerar inte.
Vi ställer inga krav på RF och vi hotar inte med att sluta titta på tillställningarna.
Då minsann...
Däremot ställer vi krav på H&M, IKEA och Volvo. De här företagen tvingas, av sina kunder, ha en ”code of ethics”. Deras program för hur de hanterar miljöfrågorna och arbetsmiljöförhållandena sträcker sig över hundratals sidor.
Så fort något stort företag trampar i klaveret och ertappas med att betala ut för låga löner eller att bomullen plockas på ohållbart sätt skriker vi konsumenter. Upprop på Facebook och namninsamlingar lockar tusentals människor och vi andra hotar med att vägra handla billiga varor tillverkade under dåliga omständigheter.
Företagen pudlar och kryper till korset. De lovar att händelserna inte ska upprepas. De har inte råd med att deras varumärken fläckas eller att konsumenterna tappar förtroende för dem. De vet att konsumenterna har makt. Egentlig makt. En makt som företagen, hur stora de än är, inte kan bortse ifrån. Varför utnyttjas inte den makten då ett internationellt idrottsförbund trampar i samma klaver?
När vi klandrar varandra
Hur länge kommer idrotten att slippa ta ett socialt och miljömässigt ansvar?
Den brännande frågan är alltså: När vill vi förändra vår idrottskonsumtion med hänsyn till miljö och sociala faktorer? Är det hållbart att vattna golfbanor i Dubai, spela VM i fotboll i Qatar med air-con eller forsla snö över halva landet för att skidtävlingar ska kunna anordnas? Kan man lägga ett OS i två länder därför att det ena bara vill ha manliga idrottare?
Det är helt och hållet upp till oss. Men precis som i fallet med klädföretaget eller bananimportören så kommer det förmodligen att bero mer på vilket tryck vi konsumenter lägger på varandra än på hur vi, en och en, agerar mot idrottsförbund och TV-bolag.
Först när den ene TV-tittaren klandrar den andre för sitt val av underhållning kommer trycket att bli tillräckligt stort för att nå in i världsidrottens styrelserum.
Mest lästa just nu
Det egentliga verklighetsfrämmande sker. En klubb i fotbollsallsvenskan hotas i sin grund mitt under pågående seriespel. Den ekonomiska krisen är total och nu varslas alla anställda om uppsägning i IFK Norrköping.
Underskottet från i fjol om 43,8 miljoner tynger ekonomin och ledningen skriver nu: ”Det ekonomiska läget är extremt ansträngt”.
Utredningen för tryggare idrottsevenemang” har överlämnats till regeringen. Ett av förslagen som utredaren presenterar är en ny lag för kamerabevakning som ger arrangörer möjlighet att dela och hantera kameramaterial kopplade till misstänkta brott.
Med 55 000 anmälda deltagare till Göteborgsvarvet och i dagsläget över 70 000 anmälda till Varvetveckan, väntar en närmast sanslös löparfest fylld av 100 000-tals åskådare och gemenskap , rörelseglädje och gemenskap i ett av väst-Sveriges största event som är årligen återkommande..
– Det här är inte bara ett lopp, det är en del av Göteborgs själ. I år firar vi 45 år av löparglädje och det kommer märkas – både på banan, i publiken och i hela upplevelsen runt omkring, säger Eva-Lena Frick, förbundschef på Göteborgs Friidrottsförbund.
Och inte minst - intäkterna ökar, vilket berikar Göteborgsidrotten.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum. Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030.
Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.
Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.
De delar på grannlåten. Viaplay sänder UEFA fotbolls-EM i sommar tillsammans med SVT(2-27 juli i Schweiz). De är lika glada på båda håll.
- Det känns grymt kul, menar Viaplays sportchef Erik Westberg.
– Fotbollsmästerskap och svensk sommar hör ihop, och damlandslaget är ett av Sveriges mest populäraevenemang , säger SVT:s sportchef Max Bursell.
I raden av talanger som har fostrats i BP:s akademi i nordvästra Stockholm, är nu 16-årige Love Arrhov på väg ut i den stora fotbollsvärlden.
På sin hemsida berättar BP att överenskommelse har träffats med tyska Bundesligaklubben Eintracht Frankfurt om övergång efter här säsongen.
Enligt uppgift ligger övergångssumman på 50 miljoner kronor, som kan växa ytterligare med 30 miljoner i form av olika bonusar.
Dennis Johansson (inte verifierad)
tis, 2015-02-10 12:38
1. Jag har slutat titta som en slags bojkott
Jag håller med om de mesta här. Efter Vintor-OS i Sotji hade jag bestämt mig att nu har jag fått nog. För jag hade dåligt samvete för att jag fortsatt titta trots att de gick i ett odemokratiskt Ryssland som blivit vidrigare och vidrigare sen mästerskapet. Jag har nu bestämt mig för att aldrig kolla ett mästerskap eller deltävling eller något slags sportevent i länder jag inte skulle vilja stödja på något sätt. Så inget Hockey-VM i Vitryssland, eller Handbolls-VM eller för den delen golf/tennis/friidrott tävlingar i mellanöstern och liknande. Kommer inte heller bli något Fotbolls-VM de kommande 8 åren för min del. Kommer kolla resultatlistorna och läsa om det för jag är fortfarande intresserad av resultaten, men kommer inte se eller lyssna på mästerskapen vare sig live eller i efterhand. Eller för den delen köpa VM-biblar eller liknande bara läsa artiklar om matcherna och kritiska artiklar om mästerskapet i stort. De är vad jag kan göra jag hoppas de är något.