Hästarna är inga bilar som svarar på kommandon via pedaler. Här krävs känsliga körhänder och ett samband med mellan kusk och häst. Tänk på det innan ni sätter kryssen på nästa V75:an.

Enklare i dag

Travsporten har precis som alla andra sporter utvecklats. Seriös avel har gjort att det idag är enklare att köra häst. På 60 och 70-talet var det vanligt att kusken fick ”bära” runt ett kallblod i två varv, för att förhindra galopp. På den tiden gällde många skydd på hästen, vikter på hovarna etc. Ordet barfotakörning var inte uppfunnet. Av dagens ”naturtravare” fanns endast ett fåtal.

Men dåtidens körsvenner lärde sig att ”köra häst och inte åka häst”. Men även idag är det mera körkonst att styra ett kallblod än ett varmblod. Ett kallblod kräver mera samband i tömmarna. Mera uppmärksamhet från kusken.

Därför är det intressant att konstatera att många toppkuskar i Sverige idag har växt upp med lika mycket kallblod som varmblod. Vilket säkert har varit lärorikt. Tänker på Ulf Ohlsson och Robert Berg m. fl.

Mest segerrik

För att få veta mera om körkonst har jag talat med två som verkligen behärskar att köra häst, Olle Goop, 72, och Gunnar Melander, 67. Två giganter i svensk travsport under de senaste 40 åren.

Olle Goop är landets segerrikaste kusk och närmar sig 7 000 segrar. Och Gunnar Melander har vunnit många troféer och är uppe i närmare 1 300 vinster. 

Dalmasen Olle Goop som kom till Åby i början av 70-talet har vunnit flest segrar av alla svenska körsvenner. Drygt 6 600, sug på den, det är oerhört imponerande. Han har varit champion på svenska banor vid inte mindre än 66 tillfällen och är invald i travsportens ”Hall of Fame”. 

Kallblod kräver mera

Olle är still going. Men sonen Björn har numera tagit över som den mest vinnande kusken.

”För kuskar är kallblod en bra skola. Det djuret kräver mera av en kusk. Framförallt sambandet från min körhand till hästens bett. Att känna hästen i sin näve.

Men som det har blivit med dagens framavlade varmblod känner man en ny häst redan efter en provstart. Men det betyder inte att man kan ÅKA häst. Även om man mitt i loppet har god position i andra ytter så måste man som kusk ha kontakt med hästen via små tömrörelser och att hela tiden hålla hästen på tå”. 

Köra häst en konst

Ådalningen Gunnar Melander har sedan 70-talet varit framgångsrik travtränare. Speciellt inom kallblod. Dagens Månprinsen AM är ett exempel,  och inte minst tidigare Lapp Nils är två av många stjärnhästar genom åren hos Melander. Han har följande läroord:

”Allt utvecklas. Dagens kallblod tävlar i en annan sport än man gjorde för 20-30 år sedan. Utvecklande avel har gjort flera mera rentravande. Att balansera en häst är mindre prioriterat idag.

Men vi travkuskar marknadsför oss för dåligt i vår yrkesstolhet. Att köra häst är en konst. Frånsett god taktiskt förmåga så gäller det att få ut det sista av hästen i avgörande ögonblick. Det är vissa begåvade med, andra icke. En konst som oftast är medfödd. Svårare att lära sig i en lektionssal. Därmed inte sagt att jag är emot skol-utbildning, tvärtom.

Att ha körhänder är ett samband till hästen från dina händer. Du ska kunna känna om hästen kliver på en liten sten som irriterar honom. ”Hästkarlar”, lite föräldrat uttryckt, hade det i sig förr i tiden med automatik”.

Efter samtalen med de här respekterade hästkarlarna i trav-Sverige, ägna uppmärksamhet till kuskarna innan nästa satsning på hästarna plitas ner. Kom ihåg, vissa kuskar har det i händerna i en tät upploppsstrid.