Enfald eller mångfald i idrotten?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Backhoppning och nordiska kombination är marginaliserade i Sverige, tyvärr. Så måste det inte vara. Jag skall här visa en väg hur vi kan ändra på det.
Japanen Sara Takanashi träningshoppar i det emst omdiskuterade med Falu-VM – hoppbackarna för dryga 200 miljoner kronor. Foto: Matthias Schrader, TT

 

Det VM som Falun fick är VM i Nordiska grenar, inte ett VM längdskidåkning. Internationella skidförbundet (FIS) har valt ända sedan sitt första VM 1925 i Jazne Lanske (Johannisbad) i dåvarande Tjeckoslovakien, nuvarande Tjeckien, att ha sammanhållna tävlingar i längdåkning, backhoppning och nordisk kombination, därav namnet VM i Nordiska grenar. 

Måste finnas förutsättningar

Trots denna långa gemensamma historia betraktar vi i Sverige VM enbart som en tävling i längdskidåkning och glömmer i stort sett bort de två andra disciplinerna.

I Norge är det tvärtom. Där har man stora, mycket stora, förhoppningar i alla tre disciplinerna. En avgörande anledning är att de har hoppbackar - förutsättningen för att lyckats både i backhoppning och nordisk kombination. 

Under det senaste decienniet har det inte förekommit någon världscuptävling i backhoppning i Sverige förrän vid för-VM i fjol. 

Men hur dyrt blir det?

I Norge genomförs världscuptävlingar på fyra olika platser, Lillehammer, Oslo, Trondheim och Vikersund. Den sistnämnda är visserligen en skidflygningsbacke, men den ingår ändå i backhoppningens världscup.

Men Sverige då? Hur ska även vi få och vidmakthålla hoppbackar, för att möjliggöra backhoppning och nordisk kombination? Vem skall betala? 

Låt oss först se vad det skulle kunna kosta.

Enligt Dagens Nyheter (DN) 2015-02-08 kommer driftskostnader för Lugnet-området i Falun att öka med 7-8 miljoner kronor per år efter VM. Investeringskostnaderna för VM uppgår enligt samma artikel till 237 miljoner kronor, vilket leder till en kapitalkostnad på 13 miljoner kronor årligen, under anläggningarnas avskrivningstid. 

DN tycks tro att det är amorteringarna och räntorna som utgör kapitalkostnaden, nej, DN Sport det är avskrivningar och räntorna som är kapitalkostnader. 

Vem bör och kan betala?

Totalt blir de årliga kostnaderna runt 20 miljoner kronor för att Falun och Sverige får en modern anläggning som ger förutsättningar att få ungdomar att drömma om, och för vissa kanske också att drömmen slår in, att bli stjärna inte bara i längdåkning utan även i backhoppning eller nordisk kombination. 20 miljoner är mycket pengar och lite pengar. 

Är det enbart invånarna i Falun som skall få ta notan blir det 350 kronor per person och år, då det bor knappt 60 000 invånare i Falun. 

Men kommunen torde ha mer angelägna uppgifter. Är hela Sverige med knappt 10 000 000 invånare med och betalar, är kostnaden per person 2 kronor per år, alltså väldigt lite pengar. 

Kommuner enfaldiga, inte deras fel

De svenska kommunerna gör säkert sitt bästa, men de är för små för att bära större investeringar. I synnerhet om det rör sig om mindre idrotter. Kommuner väljer att prioritera ett fåtal sporter och ofta samma. 

Hur ser det ut i arena-Sverige?

I Gävle finns det sju ishallar och i Skellefteå sex. Det finns 12 permanenta bandyhallar och två temporära (Friends och Tele 2), samtidigt som det saknas en hall för hastighetsåkning i Sverige. Det är något udda, kan tyckas, att grannstäderna Vänersborg och Trollhättan har varsin bandyhall, samma anomali finns på det småländska höglandet med Nässjö och Vetlanda. 

Friidrotten är också väl tillgodosedd med ett 25-tal inomhushallar. 

Kommunerna har självklart inget ansvar för se och tillgodose helheten utan de ser till sin kommuns bästa.

Rikspolitiker, ta ert ansvar

Skall vi få anläggningar i mindre idrotter är det bara staten som kan stå för detta. Kommunerna har hittills inte klarat av det och varför skulle de göra det i framtiden? 

Det är faktiskt lika orimligt, att Falu kommuns invånare skall ta ansvar för svensk backhoppning och nordisk kombination, som att Uppsala kommuns invånare skall betala för utbildningen av veterinärer bara för att Sveriges lantbruksuniversitet finns där. 

Rikspolitiker med ansvar för idrottsfrågor som Gabriel Wikström, Per Bill och Aron Emilsson, borde tillsammans med RF och SOK utarbeta en plan för hur vi kan få riksanläggningar och säkrad drift under deras livstid, för fler av de mindre sporterna. 

Alternativet är att politiker är tydliga med att vi enbart är intresserade av att ett begränsat antal sporter skall bedrivas i Sverige och vi fortsätter den inslagna vägen där investeringar i idrottsanläggningar är en kommunal angelägenhet och inte en gemensam statlig.

Nej, ta ansvaret, bejaka mångfalden, ge förutsättningar för backhoppare och kombinationsåkare att nå framgång. 

Håkan Bång

r b (inte verifierad)

tors, 2015-02-19 11:34

1. så väl tänkt och skrivet, ja

så väl tänkt och skrivet, ja !

Nisse (inte verifierad)

fre, 2015-02-20 17:21

2. Intressanta synpunkter.

Intressanta synpunkter. Idrottsmångfald är inte alltid det som driver satsningar på idrottsanläggningar i Sverige. Det finns onekligen goda argument för att vinterlandet ska ha åtminstone en internationellt gångbar hoppbacke och en likaså internationellt fungerande skridskohall. Om de sedan också kallas nationalarenor faller det sig väl naturligt att staten är med och bidrar. Därefter är det allas ansvar att arbeta för att vi regelbundet arrangerar internationella tävlingar i dessa anläggningar.

Olle Ekengren (inte verifierad)

fre, 2015-02-20 18:18

3. Infrastrukturen

SKL tog redan 2011 fram ett “ idrottspolitiskt positionspapper” och 2013 skriften “Elitidrottens anläggningar FINANSIERING, KOSTNADER OCH DIALOG MED IDROTTEN”. Av dessa dokument framgår att SKL anser det olämpligt att kommunerna ska svara för projektering och finansiering av anläggningar. RF har inte uttalat sig, kanske kommer något på den stundande RF-stämman. Ett problem vad gäller nyrekrytering till olika sporter är att årskullarna inte räcker till för alla. Nya häftiga sporter kommer till, gamla blir ute. Någon form av “allokering” torde behövas.

Dan Persson

fre, 2015-02-20 18:45

4. Inte kommunernas fel

När min far var i landslag och Sverigeelit i backhoppning fanns det gott om backar.Nu är det fel att skylla på kommunerna det är nämligen vi medborgare det är fel på. Vi har slutat tävla i skridsko (långfärdsskridsko som motion är dock jättepoppis och ökar). Färre åker skidor på längden med elitsyfte, motionsåkandet ökat. Det finns dryga 30 sporter som är mer eller mindre döende. Så länge vi har begränsade resurser skall skattepengar användas där det finns efterfrågan. Skall vi lägga en miljard på en bob-bana med 14 aktiva åkare? Idrott är att tävla. Låt de idrotter som förlorar acceptera det.

Håkan Bång. (inte verifierad)

sön, 2015-02-22 20:20

5. Nej Dan,

det är inte kommunernas fel som jag skriver i texten. Felet är att det hittills varit så att kommunerna och inte staten stått för bygget av idrottsanläggningar. Eftersom kommunerna i Sverige är många (290) blir de i de flesta fall ganska små. Små kommuner kan självfallet inte prioritera smala verksamheter utan det breda. Staten däremot har genom sin storlek också möjlighet att satsa på det smala. Därför ställde jag frågan och initierade debatten, om är det verkligen rimligt att hela kostnaden för att Sverige skall ha en livskraftig backhoppningssport faller på Faluborna, eller skall alla i Sverige betala. Jag tycker det senare, staten bör i samråd med Riksidrottsförbundet och SOK hitta en modell för detta. En modell som liknar den som finns, när det gäller högre utbildning och scenkonster.

Marit Nyelius (inte verifierad)

tis, 2015-02-24 10:36

6. Hoppbackar

Mycket bra skrivet. I Österrike där delar man evenemangskostande på tre Kommunen, regionen och staten! Vi i backhopparkluben i Falun skickade in en insändare i Dalarnas tidningar där vi också beskrev hur man kan dra in pengar på backarna också.
Djurgårdens fotboll redovisar inför kommande årsmöte, onsdagen 13 mars, ett eget kapital på historiskt höga 261,4 miljoner kronor, en  ökning med 51,1 miljoner kronor jämfört med 2022.
Aldrig tidigare har föreningen, bildad 1891, haft en sådan välfylld kassakista.  Av de allsvenska lagen är det endast Malmö FF som presenterar ett högre eget kapital, i storleksordningen 700 miljoner kronor.

Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner  den vägen till idrotten..

Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas. 

Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.

I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.

Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.