Danske veteranens hjälteinsats

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Christian Eriksen lever.

Det kommer, hur den här EM-turneringen än slutar, vara det enda riktigt meningsfulla att minnas. En match som skulle bli den där festen som bara Parken i Köpenhamn kan åstadkomma, som skulle vara en lite försiktig manifestation över att det normala livet är på väg tillbaka - sexton tusen på läktarna - och för att inte tala om; Finlands första mästerskapsmatch i historien, blev nu ett gastkramande drama där ett liv kunde gått förlorat.

Milanbacken Simon Kjaer var snabbast fram till sin bäste vän, rensade luftvägarna och förberedde för den medicinska expertisen, hur han tog han om Eriksen sambo, Sabrina Kvist Jensen,fru och samlade sina lagkamrater till ett skyddande pansar, då när alla nog fruktade att det värsta kunde hända. Idag hyllas han över hela Europa.

Om Danmark trodde många att det var ett lag för en topplats. Nu fick de stackars danskarna, chockade och mentalt tilltufsade, kämpa sig igenom en match de aldrig kommer att glömma med gråten i halsen.

Christer Eriksen är 29 år och blev italiensk mästare med Inter. Han har i många år utsetts till Danmarks bäste spelare, det var han som skulle leda det här danska laget till något stort, vissa danska optimister talade om möjligheten att upprepa det som danskarna gjorde i Sverige 1992 när de, snabbt inbjudna och helt oväntat, blev Europamästare.

Nu kommer vi att minnas det danska laget för någonting helt annat den här lördagskvällen i juni när sommaren är så vacker att Lasse Berghagen börjar skriva dikter. Hur de höll ihop, hur de kämpade med sig själva, sin förtvivlan, sin gråt och sin oro för en lagkamrat, den de alla skulle luta sig emot, när han låg på Parkens gräs efter att oattackerad stupad därför att hans hjärtas helt enkelt stannade. 

Ingenting liknande

Jag satt med min fotbollsfrälsta fru i mitt torp i Östergötland, omgiven av asparnas sus i kvällsbrisen, koltrastens och mästersångarnas kvitter utanför fönstret, en nystekt gös med färskpotatis och svalt vitt vin på bordet och livet kändes som så oförtjänt ljuvligt. 

Och märkligt nog vilade mitt öga just på den plats i TV-bilden där Eriksson föll samman och allt frös till is. Vinglaset stod orört, maten smakade inte längre och med en fallenhet för domedagsprofetior fruktade jag det värsta.

När livräddningen pågick så länge utan tydliga livstecken kändes det som att allt var förlorat. Här tog EM-turneringen slut, Danmark kan inte spela vidare efter detta. Jag har aldrig upplevt något liknande under en fotbollsmatch men jag vet att hjärtstopp i idrottssammanhang förekommer.

Att danskarna kunde återuppta matchen förvånar mig. De hade förstås aldrig gjort det om det varit på order från Uefa. Det var först efter en video-chat med Eriksen själv från Rikshospitalet som de bestämde sig, det var sannolikt Eriksens önskemål att de gjorde det och kraften de fick kom av att de nu hade sin kamrats återerövrade liv att spela för.

Ingen glädje kvar

Att Finland vann den här matchen, högst sensationellt, kommer förstås alltid att stå noterat i speciellt utmejslad stil i finsk idrottshistoria men ingen kommer att minnas resultatet utan att bli påmind om de otäcka scener som förekom efter att Eriksen störtat tillmarken 42 minuter in i matchen. Ingen kommer heller att få svar på frågan vad som avgjorde mer än att målvakten Kasper Schmeichel fumlade till det på en visserligen stark finsk nick. Men det är svårt att tro att chocken, rädslan och oron för Eriksen inte skulle spelat in. Spontant kändes det fel att matchen återupptogs efter en och en halvtimma. Det fanns ingen glädje kvar, bara en lättnad efter beskedet att Eriksson levde och hade samtalat med spelarna. Men efter chock som övergår i lättnad kommer tomheten, livspausen där man måste ta nya andetag, försöka förstå hur hårfin gränsen är mellan livet och döden och att då kraftsamla till EM-match är att begära (för) mycket av både sig själv och andra.

Säkert påverkade händelserna också de finska spelarna, lade sordin på deras glädje över en stor och högst oväntat EM-seger.

Hyllningar till Kjaer

Landslagsläkaren Morten Boesen bekräftar att det var snabbt insatt hjärtmassage som återgav Eriksen livet. Och han visste, när Eriksen - dramatiskt nog avskärmad av olycksbådande vita skynken - talade till honom från båren att återupplivningen hade lyckats.

Den danska hjärtföreningens forskningschef Gunnar Gislason prisade det faktum att avståndet är kort mellan Parken och Rikshospitalet.

Och det alla såg; hur Milanbacken Simon Kjaer var snabbast fram till sin bäste vän, rensade luftvägarna och förberedde för den medicinska expertisen, hur han tog han om Eriksen fru och samlade sina lagkamrater till ett skyddande pansar, då när alla nog fruktade att det värsta kunde hända. Idag hyllas han över hela Europa.

Hur målvakten Schmeichel gick runt och kramade alla, försökte gjuta mod i kamraterna, återge dem kraft att, i glädjen över ett återvunnet liv, spela vidare.

Vi fick både de hemska och de vackra bilderna den här fasansfulla kvällen i det Köpenhamn som så innerligt älskar att klä sig rött och vitt och omfamna sitt landslaget.

Nu tackade de livet.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

En jättenyhet – som försvann! På tisdagen gick RF-ordföranden Björn Eriksson ut med beskedet att svensk idrott får 500 nya miljoner i återstartstöd.

Ett avslöjande med betydelsefulla och nya konsekvenser. Nämligen en historisk satsning, där också SOK utgör en del av en efterlängtad ökning av resurser.

Krönika: Plötsligt förvandlades de till synes blivande segrarna till förlorare. Hammarby som hade befälet i andra halvlek och Tre Kronor som ledde med 3-0,  skriver Kjell Nlsson. 

Falun får arrangera skid-VM igen. På onsdagen  tog FIS beslutet att VM i nordiska grenarna tilldelas orten.

Senast det begav sig var 2015 då 281 600 besökare kom till Lugnet för att följa tävlingarna. Då, hade VM-projektet en omsättning på drygt 300 miljoner.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Daniel Ek ville först köpa Arsenal och presenterade ett bud för de amerikanska ägarna, familjen Kroenke,  som emellertid inte var intresserade av en försäljning. Kanske lika bra det för i dag är Daniel i stället huvudsponsor för FC Barcelona och med sitt miljardföretag, Spotif namnger han den så välkända arenan,NouCamp. På onsdagen träffades parterna och undertecknade kontraktet som sträcker sig över tre fotbollssäsonger, t o m våren 2024, och ska var värt 2,9 miljarder kronor.

Överskottet som ideella Folkspel har delat ut till svenskt föreningsliv det senaste verksamhetsåret uppgår till inte mindre än 352 miljoner kronor. Det slår alla rekord!.Det kan jämföras med året innan, då utdelningen blev 232 miljoner. Störst del av överskottet – 978 000 kronor – har Södertälje Sportklubb tjänat ihop genom sin lottförsäljning. 

¬¬– Ett oerhört viktigt och väsentligt bidrag till vår verksamhet, säger SSK:s klubbdirektör Robert Andersson. 

Två av motorsportens absoluta största klassiker avgörs på samma dag – Monacos Grand Prix och Indianapolis 500, och just där finns två svenskar på startlinjen.

– För racingfansen är det som att fira midsommar och julafton samma helg, säger Rickard Rydell, racingexpert på Viaplay Group.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.