Uppvisning - och Sverige hängde inte med
Det vi såg var Det Stora Språnget. Den kvinnliga fotbollen, i sitt allra översta, mycket smala skikt, har tagit ett jättekliv.
Illustrationen i semifinalen mellan England och Sverige så tydlig att det nästan gjorde ont. 4-0. Klasskillnad. Tendensen klar från turneringens början
Jag skrev efter kvartsfinalsegern mot Belgien - jag måste i all blygsamhet få påminna om det för dem som tyckte att jag var för sträng mot Sverige - att spelet inte skulle räcka till i semifinalen mot England.
Sveriges bästa halvtimma
Det har stått klart sedan jag såg Englands utklassning av Norge, att någonting har hänt där ute på öarna och nere i Europa som vi här uppe i Norden tydligen inte lagt märke till; en annan typ av fotboll. Ett kvinnligt uttolkande av denna mångfacetterade sports alla uttrycksformer som aldrig tidigare tagit sig så här nära herrarnas funktionalitet och koreografiska briljans. Jag har tidigare aldrig sett så högklassig damfotboll. Där har funnits tekniker och trollgummor, kvicka eleganta individualister, men det vi ser i England är komplett fotboll i alla dess delar.
Det är bara att konstatera att Sverige (och Norge och Danmark för den delen) har halkat efter.
Och ändå presterade Sverige i semifinalen mot England en dryg halvtimma som var lagets bästa under den här turneringen. Hög press, beslutsamhet i närkampsspelet, offervilja på varenda kvadratmeter på planen. Svenskorna gjorde absolut så bra de kunde och det mest glädjande var väl att Fridolina Rolfö i turneringens sista match fick visa vilken fin och klok fotbollspelare hon är. Svenskorna gjorde det jobbigt för engelskorna som blev lite omständiga och störda i sitt spel - men man anade ändå vart det skulle ta vägen.
Den nya fotbollen
Från det att den makalöst effektiva Beth Mead skjutit in 1-0 till England i den 33:e minuten var det Englands match, Enuppvisning av ”den nya fotbollen” och efter att Bronze nickat in 2-0 på en hörna bara två minuter in i andra halvleken blev återstoden bara en enda lång och för Sverige plågsam lektion.
Det engelska laget tvingade upp svenskorna i ett tempo som de inte pallade med till slut och i matcher med den här klasskillnaden, där underdogen (det var faktiskt Sverige även om både spelare och okritiska granskare ålagt dem favoritskapet) pressar sig till det yttersta för att nå upp, räcka till, hålla ut, så rasar det mesta när målen faller i fel ända av planen. Alessia Russos klackmål till 3-0 var nästan förnedrande elegant men både det målet och det som Fran Kirby lobb-sköt från långt håll borde den svenska målvakten Hedvig Lindahl tagit. Om nu det här var hennes avsked till landslaget så hade man förstås unnat henne ett lyckligare slut.
Vet inte om Caroline Seger efter över 230 landskamper också tackar för sig nu - det vore väl rimligt - men hon fick i så fall ingen gyllene revansch för den där straffmissen i OS-finalen i fjol. Nu fick hon nästan en halvlek när hon byttes in men men bara för att hinna konstatera att tiden flugit iväg. Nu fick den svenske kaptenen och beundransvärda trotjänaren med egna ögon, hjärta, ben och lungor märka att någonting har hänt där uppe i den smala toppen av det nästan oöverstigliga berget; det är inte obebott, där bor engelskor, tyskor, fransyskor och spanjorskor och det är dit alla andra måste sträva. De behöver inte snegla mot de bästa manliga spelarna längre för att se hur fotbollskonstens alla färger och figurer skall framställdas, nu finns där en extremt liten exklusiv skara länder med kvinnliga spelare som visar vägen.
En Volvo mot tanks
De mest uppenbara skillnaderna - nu tydligt demonstrerade i semifinalen mellan England och Sverige - är speltempot, bollförflyttningen, löphastigheten, de distinkta passningarna, de raka, beslutsamma vägarna till mål - och effektiviteten.
Med skicklig taktik, lite tjuvknep och tuffa närkampsstrider kan man hålla emot ett tag - som Sverige under första halvtimman - men i andra halvleken var det som att försöka mota tanks med Volvobilar.
Det är klart att de stora ländernas stora klubbar, när de väl började satsa på damfotboll, också skulle ge avtryck i det internationella umgänget. En gång i tiden var det till Allsvenskan de bästa spelarna i världen ville komma. Den tiden är förbi. En gång i tiden spelade alla de bästa svenskorna i Allsvenskan. Den tiden är också förbi. Damfotbollen är i förändring och den gynnar uppenbarligen inte Sverige. Vid har kommit på efterkälken.
Det svenska damlandslaget får nu uppleva hur herrlandslaget alltid haft det; underlägsna de stora nationerna i kvickhet och teknik har de tvingats till taktisk list och spelmodeller som ibland gjort det möjligt att överraska mot de bästa.
Men problemet är inte i första hand förbundskapten Peter Gerhardssons. Han har kanske kommit så långt det går med den här generationen. Snabbhet, löpstyrka och funktionell teknik i de avgörande momenten måste prioriteras i klubblagen från unga år. England avslutar snabbt, distinkt och utan krusiduller, Sverige krånglar till det.
Många på efterkälken
Men Sverige är i gott sällskap. Många länder har nog förvånats över Det Stora Språnget av några få.
När England mötte Spanien i kvartsfinalen kan det ha varit den allra bästa match som någonsin spelats mellan två damlandslag. Jag funderade inte ens på om det var herr- eller damfotboll jag såg. Jag bara njöt.
Kom igen Sverige!
Mest lästa just nu
Östersund hade tvånget att samla in 3 miljoner över helgen. Inorska Vipers Kristiansand är det rena drömmen . I damhandbollsklubben från Kristiansand gäller ett krav om 25 miljoner på fem dagar!
Klubben har hört till elitserien sedan säsongen 2001/2002, vunnit sex norska mästerskapsguld ocherövrat tre Champions League-titlar.
N u har Vipers problem. Gigantiska, om sanningen ska fram.
Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.
Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.
Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl
Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt.
nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.
– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.
Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.
SEF och SHL blir mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar”.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar