Sju år i förväg utses olympiska tävlingsplatser. I år skall alltså beslutas om vem som skall arrangera 2030. Normalt brukar ett antal kandidater då stå klara sedan år tillbaka med färdiga koncept.

Sverige skall inleda en förstudie. Därför att någon, Gunilla Lindberg, IOK-ledamot, SOK:s stab eller Björn Ericsson i RF, jag vet inte, har blivit smickrad över att IOK, i sin beklämda belägenhet, nu kommer med mössan i hand och vill ha hjälp.

Stopp och belägg!

Komplicerad operation

Sverige har sökt alltför många gånger. Fått nej av IOK men framförallt av svenska regeringar och svenska folket.

Vi vill inte ha ett OS i Sverige eftersom det är alldeles för stort och omfattande och dyrt och fullkomligt fel i tiden.

Det kan mycket väl vara så, att de olympiska vinterspelen är på väg att dö ut eftersom allt färre är intresserade av att arrangera, eftersom världen ser ut som den gör, snön en allt större bristvara för varje år som går.

Så snälla, stoppa dårskapen. Nu!

Det finns ingen anledning att lägga ner en massa möda och pengar och arbetskraft på förstudier och planering och propaganda för att få folket över på sin sida.

Det krävs ett brett stöd inom idrottsrörelsen och ett politiskt samförstånd på både riks- och lokal nivå för att en ansökan ens skall skickas in. En särskilt komplicerad operation eftersom det inte handlar om en regering och en kommun utan om ett antal partier på riksnivå och ett antal kommunala myndigheter eftersom spelen kommer att utlokaliseras till flera platser i Sverige.

Det enklaste vore om regeringen redan nu ger galenskaparna beskedet att några ekonomiska garantier inte kommer att utfästas. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Svensk idrott har stora bekymmer med bortfall av ungdomar av betydande mått. Det botas inte med ett olympiskt spel med en massa grenar som inte kan sägas tillhöra dem som inspirerar till fysisk aktivitet.

”Det här kan bli något stort för den samlade idrotten. Något av en lägereld för den samlade idrotten och Sverigebilden”, säger Anders Larsson, t f ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté.

Nota på 73 miljarder

Ja, som vi ser fram emot bob och rodel och snökullerbyttor och puckelpister och vad det kommer att göra för Sverigebilden.

Jag tror knappast det hjälper den nuvarande regeringen att få rätta perspektiv på den Sverigebild som nu tycks ha halkat alldeles på sniskan av en massa konstiga orsaker.

Svenska OS-kampanjer har alltid interfolierats av dylika floskler från svenska idrottsledare och yviga kampanjgeneraler.

Hans von Uthmann, som tydligen skall leda förstudien, inser problemen: ”Att övertyga folk är en av våra tuffaste uppgifter”, säger han.

Det gick inte senast. Den kampanjen bestod av en massa falsarier och felräkningar. Varken regeringen eller folket lät sig luras och gör det nog inte den här gången heller.

De senaste vinterspelen i Peking kostade 73 miljarder kronor.

Inte några spel har genomförts utan att kalkylerna - siffrorna som man försökt dupera folket och regeringarna med - spruckit med åtskilliga miljarder.

En rejäl varningsklocka

En varningsklocka dånar för alla inblandade; det har blivit allt svårare att få fram kandidater villiga att arrangera. Många avstår, förstudierna pekar åt fel håll, en del drar igång men drar i bromsen senare och backar ur. De ekonomiska riskerna för stora, folkets intresse för svagt, regeringars garantier uteblir, miljöfrågan spelar också in. Massor av städer att de senaste åren haft funderingar men insett det oförsvarbart att fortsätta.

Japanska Sapporo har varit på tapeten för 2030 men pausat sin kampanj, Vancouver (arrangör 2010) har ekonomiska problem och får inte ihop budgeten (den går aldrig ihop), Salt Lake City (arrangör så sent som 2002) vill vänta med en ansökan för spelen 2034.

Och i år skall IOK fatta beslut. Det är alltså, till råga på allt, bråttom, förstudien skall vara klar före sommaren och bara det, att det känns som ett framtvingat hafsverk ger skäl till att skrika stopp och belägg.

En massa betydande vinternationer, en rad stora, tänkbara städer, backar alltså ur därför att spelen har vuxit till ohanterliga proportioner och blivit alldeles för dyra.

Dags att krympa spelen

IOK borde ta sig en allvarlig funderare över om man inte borde plocka bort en massa grenar - några gamla som bob och rodel, några nya, spektakulära skidgrenar för att minska kostnaderna och återväcka intresset för att arrangera.

Vinterspelen, ja en massa vinteridrotter över huvudtaget, kan gå en tuff framtid till mötes. Klimatförändringarna går till och med fortare än vad de mest pessimistiska experterna och forskarna trott, det är bara beslutsfattarna som ingenting tycks begripa. Vinterlandskapen håller på att byta skepnad. 

Idag har Sverige så stora problem att det, på politisk nivå, näppeligen går att försvara miljardsatsningar på ett olympiskt spel.

Krig, naturkatastrofer, elkriser och annat skall ju också ha sitt. Försvaret, krisberedskapen, skolan, vården, våldsbekämpningen också. 

Förstudien avslutad.

Sorry, IOK, vi måste tyvärr tacka nej. 

Lycka till!