Jag håller med Patrik. Det är idrotten själv, med sina svulstiga paroller och sin självöverskattning, som försöker bevara idrotten som någon sorts ikoniserad renlevnadsinstitution.

Kolla också med Zlatan

Som nu med Alexander Gerndt som fick en villkorlig dom för fysisk våld i hemmet. För två år sedan. Borde han alltså inte få vara med i ett svenskt landslag?

Tror ni Balotelli eller Rooney eller Messi eller Ronaldo någonsin får den frågan? Är du en bra förebild?

Eller Zlatan.

De som läst Zlatans bok har också fått berättelser som "skurkstreck" utanför lagens råmärken som Zlatan gjorde i sin ungdom. Skulle någon våga fråga honom om det var lämpligt i hans roll som idrottsidol. Naturligtvis inte. Svaret skulle vara en svart blick som förklarade att samtalet var slut. Kanske för alltid.

När ska Gerndt slippa frågorna?

Men Alexander Gerndt, som kommer att sitta där som ett sista alternativ på landslagsbänken, kommer inte undan med mindre än att utsättas för en ny "rättegång" innan han i lugn och ro helt kan ansluta till landslagssamlingen.

Det är klart att idrotten också skall jobba för rättvisa, för sunt leverne, mot rasism och våld och all djävulskap ett samhälle på 2000-talet kan tänkas producera. Alla människor bör vara goda, ärliga, rättskaffens, snälla människor.

Men idrotten har alltid försökt göra sig bättre än den är utan att inse att det inte finns felfria människor. Och att idrottens folk inte är bättre än alla andra.

Visst, men alla ska få en andra chans

Elitidrotten inte bättre än musikbranschen eller teaterns folk eller företagskulturens företrädare i största allmänhet.

Får Mikael Persbrandt någonsin frågan om han bör vara en bättre förebild? Får Dregen eller Ulf Lundell sådana frågor?

Alla får stå till svars för sina misstag, alla skall sona sina brott, våld måste alltid bekämpas och föraktas. Men alla bör också få en andra chans. Och i den chansen ingår att en dömd och straffad också skall skall kunna börja om utan att bära en extra ryggsäck resten av livet.

- - -

Finns inte ens en tänkbar kandidat

Fotbollsgalan: dödligt sönderhackad av TV4:s reklam - inte minst för sina egna program - och ungefär lika blodlöst trist som den brukar. Och som vanligt; omåttligt torftiga tacktal - om man undantar vissa kvinnliga pristagare.

Visst, man behöver inte vara förebild och man behöver inte vara entertainer någon annanstans än på planen. Men ändå.

Att Zlatan nu tog emot sin åttonde Guldbollen berättar förstås en sorts statistisk sanning om vem som är Sveriges främste fotbollsspelare genom tiderna men också om den gränslösa öken som breder ut sig omkring och bakom honom. Inte ens en tänkbar kandidat i sikte. Aftonbladets motivering kunde lydit: "Det finns inga ord. Och det behövs inga. Han talar för sig själv."

- - -

Den enorma uppmärksamheten kring och underdånigheten inför Pia Sundhages insatser begriper jag inte. Har damlandslaget blivit ens minsta uns bättre sedan hon blev förbundskapten?

- - -

På Floskeltoppen regerar Erik Hamrén alltjämt ohotad.

- - -

Trodde det var ett skämt; det var ju Hipp-Hipp-Anders Jansson som presenterade bilen för Anders Svensson. När det nu var på riktigt; att inte också Therese Sjögran (med över 180 landskamper) fick en bil - det är det stora skämtet.

- - -

Måste det vara en utländsk adress?

Och så en stilla undran; borde inte Allsvenskan ha en mera central plats på en svensk fotbollsgala? Nu får mästarna flimra förbi i några korta sekvenser och spelarna nomineras ofta därför att en utländsk klubbadress ses som en kvalitetsstämpel.

Allsvenskans mest värdefulla spelare (tillika Årets värvning) hette i min värld Magnus Eriksson i Malmö FF (sammanlagd poängkung) och Jiloan Hamad har under hela säsongen varit en bättre mittfältare än flera i Hamréns trupp.

- - -

Det bästa med U17-landslaget: Roland Larsson har förstått att det är med starkt försvarsspel, bra organisation och snabba omställningar som svenska landslag kan vinna internationell terräng. Så har svenska A-landslag med framgång alltid spelat och här har både Hamrén och de allsvenska tränare som misslyckats ute i Europa mycket att lära.

- - -

Gillade priset till Lagrell. Men en hälsning från skurken Sepp Blatter hade han nog gärna sluppit.