Det är en märklig dopinghistoria som befläckat den olympiska konståkningen. Svårtydda beslut, skumma konspirationer, konstiga förklaringar och helt ologiska beslut av dem som styr över etik och moral i den förgiftade idrotten.

Experterna tvistar

Hjärtmedicinen heter trimetzadin, hon hävdar att hon druckit ur samma glas som farfar och därmed fått i sig någon rest av hans medicin och där hamnat i den här, för så många, penibla situationen.

Utredning pågår men just nu har alla att förhålla sig till ett positivt test, en försenad kontroll från dopinglaboratoriet, skiljedomstolen Cas beslut att hon skall få tävla vidare med hänsyn till hennes låga ålder och Internationella Olympiska Kommittén som beslutat att varken blomster- eller medaljceremonier skall hållas om ryskan på torsdag tar en pallplats i damernas tävling. Märkligt alltihop.

Experter tvistar om huruvida den här medicinen överhuvudtaget kan förbättra prestationsförmågan för en konståkare, somliga menar att den kan öka på uthålligheten en aning och förkorta återhämtningen som möjliggör tuffare träningsdoser.

Det är så mycket som är oklart.

Den internationella dopingbyrån Wada nedgraderade substansen trimetzadin 2015 från hjärtmedicin till ”stimulant” men lät förbudet mot användning av medlet stå kvar på listan.

Hjärtpatienter i OS

Hjärtpatienter har tävlat i OS förr. Både äkta och falska. I den moderna femkampen  var det inte ovanligt en tid att deltagarna tog betablockerare för att lugna ner hjärtfrekvensen inför skyttet. Det gick an eftersom de anmäldes inför spelen med sjukdom som krävde medicinering. Fast de inte var sjuka.

Norrmännens astmamedicin missbrukades också tills man insåg att de inhalerades också av dem som inte alls led av astma men ville få konstgjord hjälp till lite friare andningsvägar. Det gällde huvudsakligen skidåkare.

Ryssland är brännmärkt för sin slapphet med kontrollen av medicineringen. Eller troligen; att de medvetet har dopat sina idrottsmän precis så som skedde förr i tiden i Sovjetunionen och dess underlydande, allra värst kanske den statligt organiserade dopingen i Östtyskland.

Därför tävlar ryska olympier i Peking, unisont bestraffat vilket är ovanligt, under den olympiska kommitttés flagga och inte för sitt land.

Korruption, mygel, försvårande av tester, bortdribblade prover, utsmugglade, falska (rena) kisseskvättar.

Visselblåsarnas avslöjande

Dopingkontrollanter har låtit sig föras bakom ljuset av ryssarna, det har varit slappt på båda sidor ”av skranket” och det har också riktats kritik mot att det inte går att lita ens på Wada och de testpatruller som skickas ut.

Avhoppade ryska medarbetare har också vittnat om fusket, bl a hur dopingprover byttes ut under OS i Sotji 2014 men helt avgörande för bestraffningarna av Ryssland var det äkta paret Julia och Valerij Stepanov som efter sina karriärer i Ryssland trädde fram som visselblåsare. Hon f d friidrottare, han f d anställd vid den ryska dopingbyrån Rusada.

De avslöjade den systematiska och statskontrollerade dopingen i Ryssland. En kritik som nådde ända upp till Kreml och dess härskare Vladimir Putin.

Ska hon få delta?

Så varför lät skiljedomstolen Cas Kamila Valieva tävla vidare?

Är det för att det politiska läget är som det här? Är det av rädsla för Putin? Vågar de inte reta upp honom ännu mera nu när det ser ut som det gör runt Ukrainas gräns?

Konspiratoriskt i överkant kanske men det finns ingen logik att finna någonstans i de beslut som tagits på olika nivåer.

Alla förstår väl att den fullkomligt makalösa konståkerskan Kamila Valieva - hon leder inför avgörandet på torsdag - inte hoppar, dansar, åker och utstrålar det hon gör tack vare några tabletter.

Alla begriper att om hon medicinerats så är det med tvång från ledare och högre beslutsfattare som detta sker. Ett stackars oskyldigt barn i cyniska händer.

Vad som är svårare att begripa är hur så professionella fuskare kunnat göra en så gigantisk tavla att man inte haft kontroll på den eventuella medicineringens verkningar i mängd och tid.

Medicinen är inte okänd. Flera har åkt fast på grund av det medlet förut.

Hur har man kunnat missa det?

Hur som helst; det är synd om Kamila Valieva. Men om det slutligt bevisas att hon är dopad skall hon självklart inte tävla.

Ingen åldersgräns

PS. Märkligt att ta hänsyn till åldern. Alla som tävlar i OS räknas som fullvärdiga seniorer och skall förstås stå under samma regelverk. Är en 15-åring för ung för att få tävla? Kamila Valieva är inget undantag.

Den norska, tredubbla olympiska mästarinnan Sonja Henie var inte fyllda 12 när hon OS-debuterade och blev sist i Chamonix 1924. Den brittiska konståkerskan Cecilia Colledge tävlade i Lake Placid 1932 vid en ålder av 11 år och 73 dagar. IOK har ingen åldersgräns. Den sätts av varje idrott suveränt. Sverige hade en gång en simhoppare, Nils Skoglund, som tävlade 14 år gammal. Simmerskan Jane Cederqvist var 15 när hon tog silver i Rom 1960. 

Hockeymålvakten Kim Martin var 15 i Salt Lake City 2002. Yngste medaljör i ett vinter-OS är Yun-Mi Kim från Sydkorea som var 13 när hon vann shorttrack i Lillehammer 1994. Den rumänska gymnastikstjärnan Nadja Comaneci tog tre OS-guld som 14-åring i Montreal 1976. Alla yngst i den olympiska historien är den grekiska gymnasten Dimitrios Loundras som vid 10 års ålder vann brons i de första olympiska spelen 1896.