Som en finslipning av ett magnifikt konstverk
Nils van der Poel är en av de mäktigaste olympiska mästarna och starkaste sportkaraktärer vi haft i det här landet.
För ett par år sedan visste merparten av svenskar inte ens vem han var.
Skridskosporten - som ändå gett oss så många OS-hjältar - var död i Sverige.
OS-guldet på 5000 meter i Peking var en utstuderad, välplanerad, med djävulska träningsmetoder förberedd bragd.

Det var till slut bara 47 hundradelar av en sekund som avgjorde i Peking - och ändå ingen tursam seger, ingen tillfällighet. Loppet var planerat in i minsta beståndsdelar, upplägget perfekt; han var den ende som kunde köra fortast på loppets sista varv. Det var som en formgivares sista finslipning av ett magnifikt konstverk.
Det var många som hajade till när han i februari i fjol, när vi mest tänkte på munskydd och handsprit och avstånd, när vi satt i våra karantäner och kved, som vi plötsligt fick upp ögonen för en svensk världsstjärna som de flesta av oss då inte ens visste att han existerade. Han vann VM-guld på både 5000 och 10000 meter i Heerenveen i Nederländerna, skridskosportens hemland.
34 år sedan sist
En stjärna var född, en gammal pålitlig svensk vintersport hade återuppväckts. Vi visste väl då inte ens om det längre fanns skridskoåkare i Sverige. Fanns det (finns?) det ens en riktig arena för hastighetsåkning på skridsko i det här landet.
Vi vet inte så mycket mera nu heller än att Sverige i alla fall har världens bäste långdistansåkare i en sport som är så dansant vacker att skåda men med ett upplägg, heat om två och två, som känns både långtradig och rätt ointressant. Och med en svensk på guldjakt ohyggligt spännande.
Nils van der Poel har fört oss tillbaka till gyllene dagar då mästarna hette Sigge Eriksson, Jonny Nilsson, Johnny Höglin och Tomas Gustafson.
Det är nu 34 år sedan sist. Jag hade fascinerats av den envetne Tomas Gustafson från Eskilstuna. Han var också var en säregen man med ett alldeles eget sätt att hantera både förberedelser och sin omgivning.
Poetisk i sina uttryck, vältalig, beläst och en tänkare utöver det vanliga i en sport där det gäller att trivas i ensamheten. Ett liv mitt i tidens tickande obarmhärtighet. Åkaren och klockan.
Tomas charmade alla
Därför valde jag att vid två tillfällen besöka inomhushallen i Calgary 1968 - första gången skridskosporten flyttades inomhus i en OS-stad - och fick se hur Tomas Gustafson vann dubbla OS-guld, en bragd av största mått.
Hans far och tränare hade gått bort, han glömde sig i sina böcker och i skogarna för att orka brottas med både sorgen och det tuffa målet att vinna olympiskt guld som en hyllning till sin far.
Det var en av mäktigaste svenska olympiska triumferna jag skådat. Tomas charmade publik och media med vältaliga utläggningar och poesiläsning på presskonferensen.
Det är något alldeles extra med de personligheter som ger den här tuffa sporten sina liv. Nils van der Poel har alla mästarens stora egenskaper och vid sidan av det ett framträdande, ett språk, en klokhet och med eftertänksamma svar som gör starkt intryck på omgivningen. Omtyckt, respekterad och upphöjd av alla han möter.
Inför OS i Peking har han varit isolerad i månader. Sovit sig in i den kinesiska tidszonen, undvikit mänskliga kontakter i den märkliga tid vi genomlevt de senaste åren, han firade jul och nyår i sin ensamhet, han sov när den svenska Idrottsgalan hyllade honom.
Speciella karaktärer
Han var 14:e man på OS 2018, slutade med skridsko för att utmana sig på andra områden. Löpning, cykel, bergklättring, fallskärmshopp. Han kom tillbaka efter ett år och blev bäst i världen. Det är en enastående, annorlunda, experimentell väg han tagit till toppen. Och med träningsmetoder och doser som skulle få de flesta att svimma bara som betraktare.
Om han varit född i en annan tid hade han förmodligen varit forskningsresande och förste man på Nordpolen. Eller på månen.
Skridskosporten är inte stor i världen. Den kräver för mycket, isarna smälter för dem som i tidiga år vill pröva sin krafter. I Nederländerna gnetar man på men jag vet inte ens om kanalerna fryser längre. I Norge har sporten alltid varit mycket större än i Sverige, det fanns en tid när man i sportaffärerna i Oslo sålde flera skridskopar för hastighetsåkning än hockeyrör. Det är inte så längre.
Tiderna talar inte för sporter som kräver så total hängivenhet och plågsam träning. Det krävs speciella karaktärer, med förmåga att tänka bort både smärta och enformighet. Och att naket exponera sin förmåga i en krampande kroppsställning som pressar muskler i rygg och lår till det närmast outhärdliga.
Konsten att kunna flytta smärtgränsen framför sig så att den inte hinner får övertaget och göra topprestationen omöjlig att genomföra.
Större än sin sport
Och visst är det lite pikant att i marginalen av detta idrottsliga fenomen dyker den gamle skidskyttetränaren Wolfgang Pichler upp. Utsedd av Sveriges olympiska kommitté att just ta hand om denne säregne skridskokung. Han som gjort Sverige till en av världens starkaste skidskyttenationer har nu också ett finger med i spelet när skridskosporten väcks till liv tack vare Nils van der Poel.
Pichler säger - och han hör till de värsta plågoandarna som verkat i svensk toppidrott - att han aldrig sett någon människa träna så mycket och så hårt som denna isman från Trollhättan.
Van der Poels farfar kom från Nederländerna. Det säger väl också en del.
På fredag körs 10 000-metersloppet. Poel är förstås storfavorit.
Men sedan? Mig skulle det inte förvåna om han efter OS meddelar att hans skridskokarriär är över. Att hans liv nu kräver andra utmaningar.
Han verkar inte vara den typen som vill samla medaljer på hög eller som njuter av att se att bankkontot växer. Han verkar tycka att livet är viktigare än så. Och jag tror att kan kan bli bäst vad han än ger sig på. Han är större än sin idrott.
- - -
FOTNOT: Tidigare svenska olympiska guldmedaljörer i skridsko: Åke Seyffarth, 10 000 meter 1948, Sigge Eriksson 10 000 meter 1956, Jonny Nilsson 10 000 meter 1964, Johnny Höglin 10 000 meter 1968, Tomas Gustafson 5000 meter 1984, 5000 och 10 000 meter 1988.
Mest lästa just nu
Deloitte och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har ingått ett samarbete som en förlängning av Deloittes internationella partnerskap The Olympic Partner (TOP).
- Vi delar många egenskaper med den olympiska rörelsen, såsom fokus på personlig prestation och utveckling, hälsa och välbefinnande. Vi har mycket att lära av den kunskap som finns inom SOK och tror att vi med våra kompetenser kan bidra till att utveckla SOK som organisation, stärka den olympiska rörelsen och idrott i Sverige i stort, säger Erik Olin, Country Managing Partner på Deloitte.
En entusiast och eldsjäl i samma person. Och han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. En Lars Månsson skulle det finnas lite varstans, då blev mycket uträttat. Han har svarat för ett enastående arbete i Arvika.
Lars har förverkligat idén om ”Arenan” och den blir nu till modell för varenda kommun i Sverige. Så bra är det bakomvarandet tänket och nyttan med skapelsen.
Han är SHL-ishockeyns högst avlönade svenske spelare. Skatteverkets siffror avslöjar att Färjestads forward Marcus ”Lilliz” Nilsson, 33, år, redovisade en taxerad inkomst på 3 279 800 kr, taxeringsåret 2022.
Santidigt sprider sig en osäkerhetsfaktor bland SHL-klubbarna och allmänt inom idrotten. Våldsutvecklingen i samhället påverkar alla och risken för attentat har ökat.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
”Vi hoppas att vi har snälla sponsorer, eller att det finns vänliga själar som vill hjälpa oss”, vädjar Lisbeth Larsson, ordförande i Eslövs IK.
Bedragare har länsat handbollsklubbens tillgångar.
Med hjälp av ett kapat bank-id kunde bedragare komma över flera hundratusen kronor från Eslövs IK.
Visst är det ganaka fantastiskt. Ett spelbolag lanserar ett aspel så att idrotten kan förstärka intäkterna. Det är precis vad som sker när Svenska Spel tillsammans med svensk ishockey introducerardet nya nummerspelet Supportern.Ett ett digitalt lotteri som ska bidra till nya och viktiga pengar hos 27 föreningar i SHL, SDHL och Hockeyallsvenskan. De ska erbjuda spelet i samband med ligapremiärerna.
Hanna Stjärne, vd på SVT, är i dag lycklig. Hon avslutade arbetsveckan med att ge ett besked som glädjer många svenskar. Från och med vinter-OS i Cortina 2026 kan alla följa OS-festen på SVT:s plattformar.
– Jag är så otroligt glad över att OS-sändningarna flyttar hem till SVT igen. Sport är roligare att uppleva tillsammans och vi ser fram emot att samla Sverige framför många spännande och historiska sportögonblick framöver, säger Hanna Stjärne.
Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen
Skriv kommentar