En morgondag med färre entusiaster
Krönika | Publicerad: 2020-09-07 21:52
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
De må vara lite tidigt, men låt oss nu sia lite om framtiden. Den som kommer sen. Sen, när allt är som vanligt igen. Vad har vi för idrott då? Vilka arrangemang finns kvar? Vilka klubbar har överlevt?
Och hur har det egentligen gått med folkhälsan?
Så vi skruvar fram klockan till år 2023. Och vi hoppar in i september månad. Det är då ungefär tre och ett halvt år efter det att pandemin startade och två år efter det att myndigheterna släppte på 500-gränsen för deltagande i sportarrangemang, en gräns de hade höjt från 50 i slutet av år 2020.
Vi hoppas ju förstås att allt är som vanligt igen, som det var innan pandemin.
Men det är det inte.
Vår idrott har förändrats i grunden.
Vi har tappat fotfästet
I september 2023 har mycket av den ideella idrotten tappat sitt fotfäste. Den svenska modellen finns inte mer. Jo, visst finns det fortfarande eldsjälar som är viktiga på orten där de verkar. Men de är inte lika många som tidigare.
Samma sak med klubbarna. Många små klubbar finns kvar. De som från början hade sämre ekonomi har det visserligen fortfarande, men de finns kvar. Värre är det med de stora klubbarna, de som är beroende av stora sponsorintäkter, många deltagare i arrangemangen de driver eller stora publikintäkter. Här har pandemins djungelmachete varit obarmhärtig. Och det gäller alla idrotter, från speedway och karate, över de stora lagsporterna till elitklubbar med individuella idrottsstjärnor.
Arrangemang i företagsform
Och så arrangemangen, våra stora massarrangemang, hur har det gått för dem? Jo, de har haft det tufft. Riktigt tufft. För när de under år 2020 nästan helt blev utan intäkter fick de till slut säga upp flertalet av sina anställda. Utan fungerande och bemannade kanslier blev det svårt att förbereda, marknadsföra och arrangera loppen året därpå. Och etter värre blev det ytterligare ett år senare. En ond spiral som inte kunde lösas av ideella krafter.
Men flera av loppen överlevde faktiskt ändå, fast i annan form. Inte alla. Men de flesta. Och det tack vare både ett par professionella utländska företag och ett par nytänkande svenska som nu driver arrangemangen rent kommersiellt. En del av dem går rent av lysande och ett har nu, år 2023, till och med börsintroducerats.Färre barn och ungdomar inom idrotten
Vinsterna återinvesteras dock inte längre i klubbarnas barn- och ungdomsverksamhet. Inte heller i elitverksamhet. Företagen har istället privata delägare eller aktieägare som har vinstkrav.
Det har också påverkat klubbarnas verksamhet så att de inte har tränare och ledare i samma utsträckning som före pandemin. Deras barn- och ungdomsverksamhet är nu bara en bråkdel så stora som de tidigare var.
Ideellt har blivit kommersiellt
Istället finns nu privata företag som bedriver träning för barn och ungdomar. Vackert så. Men de har en helt kommersiell inriktning. De är helt enkelt vinstdrivande och därför har deltagaravgifterna mer än tredubblats, vilket fått till följd att det bara är barn till välbeställda som har råd att idrotta. Vår svenska idrottssjäl har helt enkelt kapats av kommersiella krafter. Och blivit en klassfråga.
Precis som långloppen, klassikerarrangemangen och en hel del andra stora massarrangemang. Deltagaravgifterna har sprungit iväg och även här har bara de som har råd att vara med just råd att vara med. Vilket förstås också har påverkat folkhälsan då allt färre som inte tillhör de högutbildade och högavlönade rör på sig tillräckligt. Bara en halv generation senare – i mitten av 2040-talet – kommer det att synas tydligt när sjukskrivningstalen ökar och svenskarnas livslängd minskar.
Tyvärr missar svensk idrott på det sättet massvis av talanger och en hel drös blivande världs- och olympiamästare.
Det är kanske inte den utvecklingen vi vill ha
Sån tur då att vi fortfarande har chansen att ge utvecklingen en annan inriktning. Till exempel genom att ge loppen helt andra förutsättningar att genomföras, coronasäkert OCH med möjligheter att ta emot flera tusen deltagare.
Det går.
Låt oss bevisa det!
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
Det är en världsmästare i innebandy, fyra gånger, som bollar med SOK:s miljoner. Under 2024 kunde ekonomichef Mikael Gunnarzon, 54 år, bokföra 125 miljoner i sponsorintäkter, det bästa utfallet någonsin. Under året bestod SOK:s sponsorgrupp av 19 företag, utöver de som är IOK:s internationella partners.
SOK, Sveriges Olympiska Kommitté, är ett företag i olympiska medaljer.
I Paris-OS sommaren 2024, levererades 11 medaljer, fyra guld, fyra silver och tre brons. De medaljmässigt främsta sommarspelen sedan Sydney 2000. Plats 16 i medaljligan var den främsta sedan bojkottspelen i Los Angeles 1984 och Moskva 1980.
Publiksuccén fortsätter. Fler människor följer elitfotbollen än någonsin.Klubbarna räknar glatt publikintäkterna. Över en kvarts miljon åskådare på premiärmatcherna i Allsvenskan och Superettan.
Över 260 000 åskådare såg klubbarnas hemmapremiärer på plats i Allsvenskan och Superettan. Totalt sågs de två första omgångarna av 261 385 åskådare, en stor ökning jämfört med förra årets 240 021 åskådare vid samma tidpunkt.
- Vi har haft två fantastiskt premiärhelger, säger Ola Rydén, ligaansvarig på Svensk Elitfotboll.
Det är dags att skärpa lagstiftningen och höja straffen för att motverka våldsamheter och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Det skriver regeringens särskilde utredare för tryggare idrottsarrangemang, Anders Hübinette, på DN Debatt.
Regeringens specielle utredare, Anders Hübinette och utredningssekreteraren Anders Lundmark på måndagen skulle presentera åtgärder för att att åtgärda den negativa supporterkulturen valde de de nämligen ovanliga att gå ut vid DN Debatt och då betonades att det gäller att identifiera, lagföra och stänga ute de individer som stör och begår brott vid arrangemangen.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum. Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030.
Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.
Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.
De delar på grannlåten. Viaplay sänder UEFA fotbolls-EM i sommar tillsammans med SVT(2-27 juli i Schweiz). De är lika glada på båda håll.
- Det känns grymt kul, menar Viaplays sportchef Erik Westberg.
– Fotbollsmästerskap och svensk sommar hör ihop, och damlandslaget är ett av Sveriges mest populäraevenemang , säger SVT:s sportchef Max Bursell.
Hans karriär är en dröm för åtskilliga ungdomar med förhoppningar om ett likadant genombrott. 19-åriga Lucas Bergvall fick chansen och tog den också via 45 framträdanden under första säsongen i Tottenham och ett nytt kontrakt. Avtalet innebär att han blir kvar i London till och med 2031 med förbättrade villkor.
Han har gjort succé , men saknades i Tottenhams Europa League-trupp mot Bodö/Glimt på grund av en skada. Nu bekräftar Tottenhams tränare Ange Postecoglou att Bergvall troligtvis blir borta resten av säsongen.
– Han har sträckt ledbanden i fotleden. Skadan är allvarlig.
