Och i Trollhättan jublade pappa Poel

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Jag kommer att tänka på Ingemar Stenmark.

En alldeles särskild begåvning - även om han själv hävdade att han inte var en talang utan en träningsprodukt.

Sannolikt handlar det om hela paketet också för den enastående Nils van der Poel.

Nils van der Poels hans före detta tränare Bengt Olofsson (i rutig skjorta) och pappa Göran van der Poel följer hemma i Trollhättan tävlingarna på 10 000 meter skridsko i Peking. Foto Adam Ihse / TT

Den stora skillnaden. Stenmark var hos oss i stugorna helg efter helg, van der Poel har plötsligt bara kommit till oss vid högst exklusiva tillfällen när vi trodde att skridskosporten var död i Sverige.

Och knappast någon har väl blivit allas Poel-are så snabbt som denne Trollhättans nya yrväder som sveper fram över isarna som en nordanvind med både iskyla och värme på samma gång.

Sök egna vägar

Liknelserna är många. Precis som Stenmark har van der Poel hela tiden sökt sina egna vägar till framgången. Stenmark, cyklade, gick på lina, sprang i backar och var noggrann in i minsta detalj. Van der Poel har också sökt sig till ytterligheterna, till perfektionen, en egen stil som gör att han bäst av alla smiter den kortaste vägen i kurvorna. Tidsinställd som ett urverk. Van der Poel är väl en mera öppen typ, villig att prata men inte för pratandes skull utan när han vill ha något sagt. Med samma eftertänksamhet som Stenmark, lite flera ord, men det var samma sak med med honom; de gånger man fick möjlighet att prata med Ingemar under lugnare former var han både öppen, tillmötesgående och med intressanta infallsvinklar.

Jag tyckte kanske att Nils van der Poel var lite onödigt pratsam när han gick ut med sitt utfall mot det Nederländska skridskoförbundet och beskyllde det för både korruption och doping när man i Peking, av allt att döma, har med sig en isexpert för att påverka ismakarna att tillverka is som bäst skulle passa dem vi tidigare kallade holländare.

Det var onödigt. Vad den där experten gjort och om han överhuvudtaget har haft ett finger med i spelet vid temperatursättningen av isen vet vi inte, det finns inga bevis för det.

”Vinner även på asfalt”

Det hade varit bättre om han tigit och gått ut till 10 000-metersloppet och låtit åkningen och prestationen tala: ”Spola vilka jävla isar ni vill, jag vinner ändå. Överlägset. Jag kan åka på vatten om ni vill, på snö om det behövs, ja kanske på asfalt om ni föredrar det.”

Hans uppvisning på 10 000 meter är något av det häftigaste jag sett. Att så klockrent gå i takt med sekundschemat, så stilrent (nåja, ett felskär blev det som fick oss att haja till) fullfölja varv efter varv, så väldisponerat att det fanns krafter kvar att gå snabbare och snabbare varv när han såg att guldet skulle han säkra bara han stod på benen men det fanns en utmaning till. Världsrekordet. Han älskar ju utmaningar i alla dess former. Det tycks vara hans enda anledning till att hålla på med det han gör, det liv han lever. Han ville bli världsmästare, han ville ha medaljerna, han ville vinna två OS-guld, han ville efter åren av  infernaliskt hård träning uppleva känslan av att stå på prispallen med den tyngsta medaljen som går att vinna, lyssna till nationalsången och känna den känslan som måste vara obeskrivlig; att klara det som han under många år föresatt sig. 

Som en kattmjuk snöleopard

Han var ensam i hela universum de där sista, magiska varven när han nästan fick klockan att sakta sig så att den också skulle ge plats och tid till att ett nytt mästerverk fullbordades.

Det var ett så vackert konstverk han ritade upp med sina rispande skär med sin klapprande sko. 

Skridskosporten är inte stor i världen, i Sverige han väl inte fler utövare än vad som kan räknas på några händer, den är undangömd i TV-tablåer och resultatlistor men den är oerhört vacker att skåda. Det är som att se en kattmjuk snöleopard smyga fram, tyst, fjädrande lätt, harmonisk i sin ensamhet på jakt efter vad livet har i beredskap.

Jag hade turen att se Ingemar Stenmark Stenmarks fyra guldåk på plats i Lake Placid 1980, jag valde skridskorna ur den digra OS-menyn i Calgary 1988 och fick se Tomas Gustafson ta guld på de båda långa distanserna i OS. Säregna dubbelbragder av alldeles säregna idrottsmän.

Nu slutar han  - kanske

Nu finns det två svenskar bland de åtta i hela den långa, 98 år gamla skridskohistorien som vunnit båda långdistansgulden under samma OS. De övriga heter; Hjallis Andersen, Norge 1952, Ard Schenk, Nederländerna 1972, Eric Heiden, USA 1980, Johann Olav Koss, Norge 1994, Gianni Romme, Nederländerna 1998, Jochem Uytdehaage, Nederländerna 2002.

Jag skrev det efter det första guldet; han slutar nog efter OS i Peking. Efter 10 000-meterstriumfen gav oss Nils en hint om att så kan det bli. Man behöver inte bestiga Mount Everest två gånger. Men han gav inget klart besked. Han skulle tänka över det. Det är ju sådan vi har lärt känna honom den korta tiden vi varit ”Poel-are”. Han gör inget övertänkt. Allt planerat in i minsta detalj. Det är inte skridskoåkningen han vill borta ifrån. Det är det grymma jobb som måste göras mellan istiderna. Han vill mera med sitt liv än att repetitivt plåga sig dagligen, i månader i väntan på den store föreställningen.

Han är en av de mest spännande och fascinerande idrottsmän vi haft. Bragdguld? Ja, vem skall kunna konkurrera?

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.