När klubbens själ ställs mot ekonomi

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Fyllda läktare är något varje förening önskar. Samtidigt vill man ha intäkter från reklam och försäljning. Det är dags att fullt ut acceptera att sport på elitnivå handlar om företagsekonomi.

Det ideella arbetet är och förblir själen i klubbarna. Men för att klara spel på elitnivå måste 51-procentsregeln försvinna och nya ägare få bidra med nytt blod.

Jag vet att detta rör upp känslor. Att medlemmarna inte längre ska majoriteten i klubbarna är något nytt för alla oss som vuxit upp i Folkrörelsesverige. Från min tid som spelare i Frölunda Hockey på 1970-talet vet jag att medlemmarnas engagemang betyder oerhört mycket.

Engagemang åt båda håll

Alla de som frivilligt och utan krav på ersättningar satsade kvällar och helger för att så många som möjligt av oss, skulle kunna spela så mycket som möjligt. Man behövde inte leta efter exempel på att klubben betydde mycket när det gällde att fostra ungdomar in i ett sammanhang där alla behövdes. De exemplen fanns överallt, ungdomsverksamheten kryllade av dem. Det var ett engagemang djupt förankrat i hjärteroten hos medlemmarna.

Var det någon som hade det svårt, fanns det alltid folk som inte tvekade att sträcka ut en hjälpande hand. Men känslorna och engagemanget gick åt båda hållen.

När vi halkade ner i tabellen fick man ibland huka sig för alla snöbollar som arga och besvikna supporters tyckte att man förtjänade. Men att klubben betydde mycket och stod för något viktigt, det var och är alla överens om.

Jag har fått perspektiv

Har man som jag fått vara med och uppleva denna gemenskap, kan det kanske tyckas konstigt att föreslå ett avskaffande av att svenska idrottsföreningar måste ägas till 51 procent av själva föreningen. Men mina erfarenheter efter tiden som hockeyspelare har gett mig perspektiv.

Under drygt 20 år har jag arbetat inom evenemangsindustrin, med såväl lokala, nationella som internationella idrottsevenemang. Det jag upplevde under arbetet med EM i fotboll 1992, VM i friidrott 1995, EM i friidrott 2006 och VM i konståkning 2008 var att det är svårt att konkurrera om man inte kan göra det på samma villkor som råder i andra länder.

Utan publik är idrotten ingenting. Utan någon som hejar och gråter med sitt lag så finns det ingen anledning att bygga arenor. För att klubbarna ska kunna hyra in sig på arenor, sälja reklam och få ett överskott som går tillbaka till laget, så måste det till en fungerande ekonomi.

I dag krävs helt andra resurser

Det är dags att vi inser att när det gäller att driva och utveckla ett A-lag så krävs helt andra resurser än 50 år sedan. Klubbarnas själ ska för evigt tillhöra medlemmarna. Men A-laget handlar om företagsekonomi. Där måste marknaden få komma in.

Det går inte att som i dag låta klubbar vara beroende av gåvor från enskilda företag och personer. Dels vet man inte hur länge gåvorna kommer att komma. Dels kan man inte begära att företag och privatpersoner ska hålla på att stoppa in pengar i en klubb som ständigt har problem med ekonomin.

Det är inte hållbart att tro att någon ska satsa stora summor utan att få ha något inflytande. Den modellen finns ingenstans i samhället. Då är det bättre att de som vill riskera stora summor på en klubb som man av olika anledningar tror på och brinner på, får vara med och ta ett ansvar för klubbens utveckling. Men gränsen ska gå vid A-laget. Ungdomsverksamheten ska fortsätta att vara medlemsstyrd.

Fotboll- och Hockeyförbundet har lämnat in en gemensam motion, som Riksidrottsförbundet kommer ta ställning till på sin stämma i maj. Förslaget innebär att varje idrottsförbund själv ska få besluta i frågan om bolagisering av föreningarna.

Jag hoppas att modet till förändring finns. Jag är övertygad om att den svenska idrottsrörelsen klarar av att förändras för att bättre möta tidens nya krav samtidigt som man behåller sina rötter och sin själ.

Leif Nilsson

V ordf Sponsrings & Eventföreningen, styrelseledamot Frölunda Hockey, tillträdande ordf STCC, fd vd Göteborg & Co

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.

Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige.  Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.

Sommaren 2020 gjorde han allsvensk debut borta mot Östersunds FK, borta mot IFK Göteborg, noterades han för sitt första mål. Kort därefter förlängde han sitt kontrakt med Malmö FF till och med 2023.

Men i  juli 2021 lånades Sarr ut till Mjällby AIF för resterande delen av säsongen. Utlåningen blev framgångsrik och 20-åringen svarade för åtta mål på 16 matcher i Allsvenskan. Och han blev upptäckt av nederländska Heerenveen.