Regeln skapar ny marknad?

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Svenska Fotbollförbundets beslut att från och med 2017 inte utse cup- eller seriesegrare för barn upp till 13 år och likaså ishockeyns föreslås liknande förbud kan öppna upp för aktörer utanför idrottsrörelsen.
Regeln om att kora segrare förrän vid 13 års ålder kan bli svår att tillämpa, menar Stefan Alven, och redogör för konsekvenserna.

 

Svenska Fotbollförbundets har beslutat att det från och med 2017 inte får koras segrare förrän vid 13 års ålder i distrikts- och föreningsarrangerade cuper och serier. Beslutet gäller för föreningar som är medlemmar i Svenska Fotbollförbundet.

Men vad gäller om en privat aktör utanför fotbollsrörelsen vill arrangera en cup där enda skillnaden är att det utses segrare, får Svenska Fotbollförbundet förbjuda deltagande i en sådan turnering?

Kom ihåg bilsportmålet

Den ideella idrottsrörelsen i Sverige är uppbyggd i en pyramidliknande organisation. En struktur som har kritiserats för att leda till konkurrensbegränsningar som i slutändan drabbar dem som vill utöva idrott. Särskilt tydlig blev denna problematik i det s.k. bilsportmålet som avgjordes av Marknadsdomstolen i slutet av 2012. 

Målet rörde bland annat ett krav i Svenska Bilsportförbundets stadgar att en enskild föreningsmedlem måste vara lojal och inte delta i tävling utanför Svenska Bilsportförbundet. Marknadsdomstolen fann att lojalitetskravet i dess utformning var konkurrensbegränsande och inte kunde motiveras av legitima syften, varför Svenska Bilsportförbundet förbjöds att uppställa sådant krav.

Domen i bilsportmålet har fått till följd att även Svenska Fotbollförbundet har ändrat sina bestämmelser.

Numera får fotbollsföreningar delta i tävlingar utanför fotbollsrörelsen om SvFF ger tillstånd till detta. Ett sådant tillstånd får endast nekas på saklig legitim grund, varför den praxis som vuxit fram i EU-domstolen om vad som kan utgöra legitima och proportionella konkurrensbegränsningar inom idrott måste beaktas.

Har de rätt att neka?

De idrottsliga syften som EU-domstolen i sin praxis accepterat som legitima är att upprätthålla jämvikt mellan föreningar, att garantera föreningars och utövares lika möjligheter, att bevara en osäkerhet kring resultat, att uppmuntra rekrytering och utbildning av unga spelare, att säkerställa att idrottstävlingar genomförs på ett korrekt och rättvist sätt samt att skydda idrottsutövarnas hälsa. 

Men enligt EU-praxis räcker det inte att en viss konkurrensbegränsande idrottsbestämmelse avser att uppnå ett legitimt syfte, bestämmelsen måste också rent faktiskt bidra till att uppnå det avsedda syftet. Och även om det kan visas att en viss bestämmelse bidrar till att uppnå det åberopade syftet är den ändå inte tillåten om syftet med bestämmelsen kan uppnås genom andra, mindre konkurrensbegränsande åtgärder.

Frågan är om Svenska Fotbollförbundet har rätt att neka deltagande i en privatarrangerad turnering som utser segrare.

Om ett sådant nekande prövas rättsligt kommer domstolen möjligen anse att syftet med bestämmelsen att inte utse cup- eller seriesegrare uppbärs av legitima syften; bestämmelsen kan anses motverka selektering och toppning, motverka att barn blir rädda för att misslyckas och minska risken att barnens självförtroende försämras. 

Öppnar för privata intressen

Nästa led i prövning blir i sådant fall att ställa frågorna: bidrar bestämmelsen om att inte kora cup- eller seriesegrare till att syftena uppnås? Och är bestämmelsen nödvändig för att uppnå syftena, eller kan de bakomliggande motiven till bestämmelsen uppnås genom mindre begränsande åtgärder? Det återstår att se vad en domstolsprövning ger för svar på frågorna, men de som är kritiska till Svenska 

Fotbollförbundets bestämmelse menar att syftena kan uppnås genom att istället fokusera på åtgärder riktade mot de som bidrar till toppning m m, dvs. tränare, ledare och föräldrar. Sådana åtgärder kan anses vara mindre ingripande ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

Av debatten att döma finns det individer såväl som föreningar som vill delta i tävlingar som korar segrare. Det är därför rimligt att anta att aktörer utanför fotbollsrörelsen så småningom vill erbjuda detta.

Om fotbollförbundets föreningar nekas att delta och förbudet prövas rättsligt är det möjligt att domstolen mot bakgrund av bilsportmålet kommer till slutsatsen att det inte är nödvändigt att neka deltagande i sådana tävlingar för att uppnå syftena med att motverka tävlingshets m.m. 

Berör flera sporter

Syftena med bestämmelsen kan möjligen uppnås på andra mindre konkurrensbegränsande sätt. Aktörer utanför fotbollsrörelsen kommer i sådant fall kunna arrangera serier och cuper som tillåter segrare i alla åldrar och fotbollsföreningar inom fotbollförbundet får inte nekas deltagande. 

En sådan rättsliga utgång är än mer trolig så länge det finns andra idrotter (basket, handboll m.fl.) som angriper liknande utmaningar inom barn- och ungdomsidrotten på mindre konkurrensbegränsande sätt än att förbjuda segrare. Och håller fotbollförbundet dessutom fast vid att det ska kunna medges dispens från förbudet att kora segrare vid vissa cuper försvagas förbudets legitima grund ytterligare. 

Fotbollförbundets förbud mot cup- eller seriesegrare kan öppna upp för aktörer utanför fotbollsrörelsen att arrangera tävlingar som tillåter segrare. En sådan ordning skulle utmana den svenska idrottsmodellen och med tanke på att överskott från privata turneringar inte med självklarhet återinvesteras i den ideella breddidrotten är det sannolikt en utveckling som idrottsrörelsen inte välkomnar. 

Det finns därför anledning för idrotter som överväger att införa liknande bestämmelser att beakta konsekvenserna av att förbjuda cup-eller seriesegrare.

Stefan Alvén

I NHL talas om en ”sweep”, en svepning, fyra raka segrar i en serie om sju matcher och allvarligt förödmjukade motståndare. Att bli ”swept” är varje hockeyspelares mardröm –  spelarna i Färjestad och Luleå sveptets på onsdagskvällen av Rögle och Växjö efter 4-0 i respektive matchserie. 
Förudmjukade värmlänningar

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.