Vad det beror på kan man fundera över, men det är väl någon försvarsmekanism som slår till eller också är det uselt självförtroende som gör att spelare som Jimmy Durmaz, Oskar Lewicki, Sebastian Larsson,

Pontus Wernblom m fl så ofta, när de tagit emot bollen, tar en sväng hemåt, löper mot eget mål, passar i sidled eller bakåt, ofta riskabelt, istället för att lyfta blicken, avancera med ett ryck och göra sig av med motståndarnas press. Man tappar tid, förlorar mark, riskerar att överrumplas. 

Väntat mig mer av laget

Sverige har inget stjärnlag, det vet vi sedan länge. Vi har en enda stjärna och när han dämpar ljuset av besparingsskäl  är det som att mörkret lägrar sig över hela vårt avlånga land.

Stryk med 2-1 i Turkiet var absolut inget fiasko och en bättre match än den på Friends mot ett lite försvagat Tjeckien (1-1). Här sprakade det inte, här såg man blott ett par spelare som gav allt för en chans i en EM-elva.

Sammantaget dock; jag hade väntat mig mycket mera av ett lag där egentligen bara hälften av spelarna borde kunna känna sig någorlunda säkra på en plats i startelvan i EM-premiären mot Irland. 

Många öppna platser att slåss om men det är väl bara Marcus Berg som i de här två matcherna försökt visa, att det är han som skall spela bredvid Zlatan. Ja, förutsatt förstås att Zlatan inte tillbringar alltför stor del av tiden som bollmottagare och brygga på mittfältet. Fast egentligen är jag mera spänd på vad ett samarbete mellan Zlatan och Guidetti kan resultera i.

Utarmning av svensk fotboll

Ja, och så är jag väldigt förtjust i Oskar Hiljemark som har det där naturliga mittfältstänkandet - både bakåt och framåt - som Jonas Thern hade en gång. Det är förvånande att han alltjämt är på testnivå och inte permanentad i den här truppen. Det finns få så kompletta spelare i blågul kulör.

Erik Hamrén har de spelare han har, svensk fotboll har blivit en lågprismarknad även för medelmåttiga klubbar ute i Europa. Vi har bara en spelare som dominerar i sin klubb, vi hade så sent som i början av 2000-talet ett halvt lag med spelare som hade betydligt tyngre roller i riktigt bra klubbar. För att inte tala om 90-talets lag som tog brons i EM. 

Det har skett en utarmning av svensk fotboll, en flykt vid första bästa anbud som gjort att svensk fotbollselit helt enkelt stannat av i sin utveckling. Inte ens i de medelmåttiga lagen därute i Europa - om  man mäter med t ex Champions League-mått - dominerar de eller har t o m svårt att hålla sin plats i laget. 

De snabba pengarna är alltför lockande - jag kan naturligtvis lätt förstå hur svårt det är att hålla emot, att vänta, man vet ju aldrig om chansen kommer tillbaka. Tålamod och lite större självtillit, en väntan på nästa utvecklingssteg skulle dock kunna höja nivån.

Zlatans speciella situation

Det blir naturligtvis en helskärpt och offervillig Zlatan vi får se i EM. Han har nått den åldern att han kan tillåta sig att spara energi till de viktiga matcherna. Och med tanke på att han blir 35 i höst, har spelat i europeiska toppklubbar i 15 år, vunnit allt överallt och nästan aldrig varit allvarligt skadad är det ju en alldeles enastående karriär vi just nu bevittnar slutet av. 

Man unnar honom så innerligt, efter allt han åstadkommit, att få toppa karriären med ett avancemang från gruppspelet i EM och en Champions League-final dessförinnan. 

Han sade för flera år sedan, att han kommer att sluta på topp, att han inte är mannen som kommer att suga ur sin enastående talang ända in på bara märgen, att han aldrig återvänder till Allsvenskan eller till de sämre ligorna i Europa. Han öppnar dock för alla andra möjligheter. Sluta? Kanske. OS? Eventuellt. Kvar i Paris? Nej. Anbuden börjar komma. Intresset från England sägs vara stort men är det vad han vill?

En sak tror jag bestämt; som fri agent efter succéåren i PSG är jag ganska säker på att han fortsätter ett år till.

Istället för att köpa av PSG för hundratals miljoner kan den intresserade spekulanten nu istället grädda en garanterat hög lön med en rekordstor signeringssumma direkt till Ibra, han kan nu bestämma allt själv och min tro är att han kör ett år till innan han flyttar till USA, blir kompanjon med David Beckham och går en lysande framtid till mötes som affärsman.

Aldrig gjort några dåliga val

Han har aldrig gjort några dåliga val, inte slarvat bort någon av sina chanser och jag är säker på att hans framgångar bara kommer att fortsätta i vilken bransch han än väljer.

Men jag tvivlar på det här lagets chanser i EM. Alldeles för billiga mål ramlar in och de backar som på ett spännande sätt följt utvecklingen och blivit spännande offensiva spelare har dessvärre öppnat alltför stora luckor för motståndarna att utnyttja.

Det finns något räddhågat och obeslutsamt i det här laget som gör att förväntningarna inför EM är så små att det inte behövs mycket för att överraska.