Den här UEFA-rapporten handlade om den andra delen, dvs barn, ungdom och senioridrott som inte är kommersiell.

Skälet till varför både UEFA och SvFF ser det viktigt att göra såna här undersökningar som behöver upprepas relativt frekvent och också förfinas är enkelt. Samhällsekonomin både inom EU och definitivt inom svenska kommuner är sådan att det krävs påvisad samhällsnytta, mitt nyckeltal Svett per Krona, för att kommuner skall investera i anläggningar. 

Idrottens gränslösa värde

Här finns anledning för de förbund som konkurrerar med fotbollen om begränsade anläggningsbudgetar att göra sina undersökningar.

För mig är det också viktigt för att idrotten skall kunna konkurrera med kulturen och andra delar av civilsamhället som genomgående får väsentligt mer än idrotten trots sämre leverans och där samhällsnyttan går att ifrågasätta. Jämför man kulturens (BPK) Bildning per Krona, mätt i utövare och åskådartimme,med idrottens motsvarande (SPK) Svett per Krona så inser man att idrotten får ca 10 procent av kulturen. Också att stor del av kulturstödet är försörjning av kulturarbetare medan idrottens pengar går till barn och ungdomars verksamhet.

Seminariet var på engelska med deltagare från Rumänska förbundet, UEFA och EU. Kulturskillnaderna blev tydliga när en av UEFA representanterna fick frågan vad han tyckte om det idrottsministern sagt. Svaret blev det politiskt mycket inkorrekta ”hon sa väl ingenting viktigt egentligen, men ni måste ha Europas snyggaste idrottsminister”.

Mäter plusfaktorer

Ekonomi, hälsa, sociala faktorer och prestation var de områden man mätt. Det finns siffror jag tycker är för höga för att de skall gå att motivera men också siffror som jag bedömer som lägre än verkligheten. Problemet med såna här undersökningar, i synnerhet första gången man gör dem, är att de är elände att få fram korrekta validerade indata och att finna en modell som här hållbar och trovärdig. Sen finns det olika sätt att mäta i olika länder och begränsningar som gör att risken för fruktsallad då äpplen och päron inte går att hålla isär är hög.

Det är lätt att mäta momsintäkter från försäljningen av fotbollströjor men svårare att beräkna värdet att 18 procent fler av ungdomar som går ut skolan med godkända betyg idrottar? Hur värderar vi i kronor det faktum att Ridsporten levererar fler unga ledare i näringslivet och därigenom är en katalysator för jämställdhet? Hur värderar vi samhällsnyttan av ett par tusen fotbollscuper som skapar omsättning i besöksnäringen?

Den största frågan i ett samhälle med polarisering, populism och det mest skadliga i form av identitetspolitik är hur vi värderar idrottens förmåga att skapa gemenskap i ett samhälle där media har tappat läsarna under 45?

Den akademiska lösningen på de här frågorna är att leta fram en undersökning som går att ha som modell och stoppa in den som beräkningsmodell. Jag är inte säker på att det ger siffror som garanterat är fakta.

Som bröd och skådespel åt folket

Det gör inte så mycket för över tid förfinas modellen och siffrorna blir bättre och min bedömning innan jag hunnit läsa hela rapporten och analysera den samt ställa frågor (vilket lär ta en stund) är att de siffror som presenteras skall ses som konservativa och att verkligheten är en högre siffra med undantag av den teoretiska modellen att försöka värdera ”wellbeing” eller översatt någon ”måbra faktor”. Det är romerska senator Juvenalis ”bröd och skådespel åt folket” som är bakgrunden här. 

Nu har vi feltolkat den gode senatorns utspel för 2000 år sedan. Han såg bröd och skådespel åt folket som en väg mot ett degenererat samhälle som skulle leda till det romerska imperiets fall men det är en parentes.

Här hade jag själv hade valt att peka på detta som ett av många viktiga områden men valt att inte försöka kvantifiera eftersom forskning på området hur idrottsframgångar skapar tillväxt inte lever upp till min idé om akademisk kvalitet.

För RFs tidigare försök att mäta samhällsnyttan har problemet varit att de i sin iver att framstå som totalt ideella missar målet samhällsnytta med tv-tre gånger då de exkluderar den kommersiella verksamhet som är nödvändig om man skall konkurrera om människors fritid på dagens marknad.

Samhällsnytta för tio miljarder!

Rapporten kommer fram till att Svensk fotboll exkl eliten skapar direkt samhällsnytta på nivån runt tio miljarder per år. Då är inte Må-bra pengen på 12 miljarder inräknad men övriga områden de mätt för hälsa inklusive avdraget för skadors kostnader.

En anomali är väl också att Korpen som har ca 70 000 vuxna som spelar fotboll hamnar utanför i den här uträkningen.

Sammanfattningsvis så är det här bra jobbat av både UEFA och SvFF. Vi behöver mer sånt och de övriga större förbunden som vill ha nya anläggningar i framtiden får springa hem till kontoret och börja mäta sin samhällsnytta.

Kampen om anläggningsinvesteringar har bara börjat.