Som jag ser det är det enklare än så. Det är en konsekvens av att aktörer på den digitala marknaden varit duktigare än idrottsrörelsen och fysiska kommersiella aktörer på att attrahera ungdomar. De erbjuder helt enkelt ungdomarna ett ur ungdomarnas perspektiv roligare sätt att hantera sin fritid. Utvecklingsnivån har varit för låg inom idrotten.

Föreningarna måste tänka om 

De föreningar som inte förstår den konkurrens de är utsatta för utan bara fortsätter att göra som man alltid gjort riskerar att få än färre ungdomar i framtiden.

Idrottsrörelsens strategi 2025 är uppbyggd för ”idrott hela livet” har försiktigt uttryckt inte beaktat externa aktörers konkurrens om människors fritid tillräckligt. Med ett utstuderat inifrån och in perspektiv har vi sett tidig elitsatsning som huvudorsak till att majoriteten lämnar från 11 och framåt. Jag tror inte en sekund på den teorin för det stora flertalet. Jag tror överhuvudtaget inte på idéer som bygger på att idrotten stöter ifrån sig ungdomar genom sitt beteende. Jag tror helt och hållet på slutsatsen att det är andra externa aktörer som är huvudorsaken till tappet. Idrotten är helt enkelt utkonkurrerad på ungefär samma sätt som Nokia och Ericsson blev av Iphone. I båda fallen utan att man förstod vad som hände innan det var ett faktum.

Om vi nu är överens om att idrotten och samhället vill att alla tränar livslångt och att det är allvarligt om ungdomar rör så mycket mindre på sig och vidare överens om hur kul det vore om idrotten kunde attrahera också de som fyllt 11 bör vi tänka efter. Sjuåringarna är som sagt var inga problem. Där är idrottsrörelsen marknadsledare och konkurrenskraftig. 

Anläggningskrisen är delvis självförvållad. Det ideologiska att förbjuda kommersiella aktörer har gjort att man varit helt beroende av kommunala investeringar.  Hade vi inte haft 51- procentregeln hade det funnits stora och mycket starka aktörer som velat investera i hallar. Nu hamnar de pengar i kommersiella anläggningar som Superpark i Uppsala trots att idrottsrörelsen kan leverera det viktigaste som finns. Dvs såna som vill utnyttja lokalen. Under de senaste åren har golfen kunnat investera miljardbelopp, utan en kommunal krona. Att säga nej till att ta bort 51 procent regeln 2015 var ett dyrt beslut. Det tror jag inte någon förstod.

Hur undviker vi då ett Kodak moment för idrottsrörelsen för målgruppen +14 år?

Konsten att klara ny konkurrens

Uttrycket ett Kodak-moment handlar om hur världens då sjunde högst värderade företag, uppfinnaren av digitalkameran som tjänade pengar på film kunde bli utplånat av sagda digitalkamera när den hamnade i våra mobiler.

Inte en aning är mitt enkla svar. Floskler av typen ”vi måste lyssna på kunderna” motsägs av såna som Henry Ford ”Hade jag frågat vad folk ville ha hade svaret varit en snabbare häst”. Steve Jobs hade aldrig uppfunnit Iphone om han lyssnat på vad folk ville ha för ingen kunde föreställa sig vad de kunde få.

Att vara innovativ handlar inte om att leverera det kunderna vill ha, det handlar om att ge dem något de behöver och vill ha, men inte vet om.

Jag vill inte bli sannspådd med min sägning ”I framtid är förening ett ord som bara används när två kroppar möts”.

Totalt annorlunda villkor

Allt går fortare. Vi har ingen aning om vad som mest attraherar ungdomarnas fritid sommaren 2019. Det kan lika gärna vara något som inte ens finns idag. Så hemsk är den miljö där idrotten skall konkurrera om ungdomarna. Lägg på det som skapas pubertet och att man börjar nosa på vuxenlivet som så inser vi problematiken. 

Det kan vara så att föreningen skall ge individen möjlighet att träna på något helt annat om målet är fortsatt träning snarare än fortsätt medverkan i föreningen.

Innovationskraft, hastighet och resurser är vad jag tror krävs. 

Idrottsrörelsen saknar alla tre. 

Vad gör vi?