Befogenheterna ska tydliggöras i en förening

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Igår hade Stockholms Fotbollsförbund sitt årsmöte. Tyvärr har det funnits agerande från bland annat en tjänsteman på Sisu/RF som berört valen till styrelse på årsmötet. Uppenbarligen har det också funnits anställda som drivit egna frågor delvis i strid med styrelsen.

Det finns ingen större anledning att lägga mer energi på detta, det är historia men det är självfallet exempellöst om tjänstemän på RF agerar inför val i ett distrikt i ett specialförbund. 

Vem gör vad och med vilken rätt, det utvecklar Dan Persson i den här krönikan.

RF är specialförbundens organisation för gemensam idrottsgemensam utveckling som specialförbunden bestämmer över genom beslut på Riksidrottsmötet. Anställda på RF skall strunta i att ha synpunkter på demokratiska beslut i SF-distrikten. Svårare än så är det inte. 

Sen är det ingen kritik av vare sig Sisu eller RF. De är totalt oskyldiga i sammanhanget och har agerat föredömligt när händelsen blev känd. Jag utgår ifrån att personen ifråga inte ens förstod att hen agerade felaktigt och jag vet att hen inte har stöd för sitt agerande.

Fundera på rollerna

Om vi då lämnar den enskilda händelsen och funderar på idrottens principer så är det bara de senaste 30 åren som anställda funnits i rörelsen i någon större utsträckning. Samhällsutvecklingen har lett till en professionalisering av idrotten som på det hela stora är positiv. Men med fler och fler heltidsanställda tjänstemän så får dessa ett ökat kompetens- och kunskapsförsprång gentemot de ideella förtroendevalda. 

Den här trista händelsen kan då ses som en god anledning för svensk idrott att fundera på rollerna.

En del av problembilden som i grunden är positiv är självfallet att anställda som arbetar med idrott i stor utsträckning är engagerade inom idrott, deras jobb gör dem utifrån kompetens intressanta som ledamöter i föreningars styrelse. Vore fruktansvärt om de anställda i idrottsrörelsen inte var engagerade inom idrotten.

Grunderna för hur roller skall fördelas är enkla. Den enskilda föreningen i ett SF är helt suverän. Borträknat match/tävlingsregler där andra föreningar är inblandade kan de göra i stort sett som de vill om medlemmarna så bestämt och man följer svensk lag. Den enda aktörer med makt i svensk idrott är de knappa 20 000 föreningarna. 

Distrikt, förbund och RF med dess förtroendevalda och tjänstemän skall i praktiken bara göra det som föreningarna bestämt och i övrigt stödja föreningarna. Att sedan ett relativt mjukt formulerat uppdrag kan ge förbund eller RF den exekutiva makten förändrar inte det faktum att förbund agerar på föreningens uppdrag.

För tjänstemän i en organisation är det enklare. Vi som har jobbat i chefsposition i näringslivet lärde oss tidigt ryggmärgsreflexen. ”Det är en ägarfråga”.

För att skydda demokratin

Notera att det självfallet inte på något sätt handlar om att bestraffa anställda. Det handlar bara om att skydda demokratin. Något nog så svårt när snart ingen går på årsmöten. För den del av idrottsrörelsen som är ideell är ett fungerande regelverk lika viktigt som ett försvar för ett land.

Är man anställd någonstans inom idrottssverige bör därför följande regelverk gälla.

Ungdomsledare är den högsta positionen man kan ta på sig i en klubb i samma sport. Arbetar man på RF/Sisu eller deras distrikt är ungdomsledare högsta position oavsett. Vill man engagera sig i den ideella föreningen/distriktet/förbundet i den egna sporten får man byta jobb. Svårare än så är det inte och det är grunden för att inte situationer med jäv och vänskapskorruption skall uppstå.

Man skall aldrig någonsin ha en åsikt om det som är ”ägarfrågor”, dvs strategibeslut, val av ledamöter och liknande. Här skall man som tjänsteman vara lojal utförare. Gillar man inte strategin eller styrelsen skall man säga upp sig. Annars hamnar man i samma situation som den Pepsi-anställde som dricker Coca Cola hemma. Man kan inte se sig själv i spegeln. Det är oväsentligt att man har faktagrund som påvisar att man har rätt och styrelsen har fel. De är valda, man är tjänsteman som skall utföra deras beslut.

Skillnad mot näringslivet

Sedan krockar ovanstående med en verklighet. När vi har fler och fler anställda (jag gissar att vi har passerat 30000 inom svensk idrott nu, någon som vet?) så får styrelsen en annan roll och den exekutiva makten flyttas till tjänstemän.

Samtidigt finns en stor skillnad på en styrelse i en förening/distrikt och en styrelse i näringslivet. I en bolagsstyrelse är det regel att styrelseledamöter inte ska vara ”operativa”. I en förening är det annorlunda. Att engagera sig i och att driva utvecklingsfrågor och processer är viktigt i en föreningsstyrelse. För utvecklingen av svensk idrott är det en viktig särart i föreningslivet att styrelsen också skall vara operativ i vissa frågor. Anställda i idrottsorganisationer måste förstå och acceptera detta. 

Vi har också fler och fler arvoderade förtroendevalda att hantera. Det är logiskt och ingenting negativt. Kräver ett uppdrag 100 dagar per år och noll i arvode så blir det bara förmögna pensionärer som kan åta sig dem och den begränsningen vill vi inte ha.

Min poäng med denna krönika är inte kritik över de anställda i Stockholms fotbollsdistrikt som betett sig dumt eller den anställde på Sisu som inte förstått. Utan min poäng är enbart att samhällsförändringen gör att det finns anledning för alla att tydliggöra rollfördelning för styrelsen, anställda och medlemmar. 

Föreningen är chefen

Det viktigaste är dock att förstå att det är den suveräna föreningen som är högste chef över alla. Våra knappa 20.000 föreningar skall se allt som kommer från RF och förbund enbart som förslag med undantag av det som handlar om tävlande mellan föreningar och stadgar där förbund måste bestämma.

En förening kan välja bara bredd, bara elit, bara barn, bara vuxna, bara tävla eller bara ha kul. En förening kan bestämma precis allting självt för allt de gör för sina medlemmar. Bara när man interagerar med andra är det bra med gemensamma regelverk. Tävlar man i löpning bör alla springa 100 meter. En förening kan älska RF:s strategi 2025 och gå all in, en annan kan välja att inte delta i distrikt och förbund och helt strunta i RFs strategi.

Det är det som skapar en helt fantastisk idrottsrörelse. Den mångfald som ger så mycket samhällsnytta, så många medaljer, så mycket glädje och stolthet.

Men bara så länge tjänstemännen agerar som uppdragstagare åt de som äger makten. Medlemmar i 20.000 föreningar.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.

Mötesordförande var Ola Johansson,  Gästrikland,  och han vill tona ned frånvaron av SvFF

Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.

Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.

Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl 

Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt. 

nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.

– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.

Svenskt föreningsliv har miljoner skäl att tacka Jonas Klavberg, 56 år, och nära förknippad med innebandy laget Warbergs IC,  fyra SM-guld, det senaste erövrat 2008 och med tre segrar i Europacupen.

Som it-entusiast insåg Jonas Klavberg först av alla hur media- landskapet och rättighetsfrågor var under förändring.

IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med  Information om att det bllir  en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren,  Linus Wahlqvis,  mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra  radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.