Han heter Michael Platini, förre storspelaren som nu är Uefas president, och han står bakom förslag till Financial Fair Play. Det ska få klubbarna inom den europeiska fotbollen att sansa sig. Men det finns flera skäl att fråga sig om det nya regelsystemet får någon verkan. Många befarar att det bara blir en pappersprodukt.

En ny kommersiell verklighet...

Deloitte Sports Business Groups analyser om fotbollens finansiella situation i Europa ger upphov till eftertanke. Under årens lopp har klubbarna applicerat diverse olika finansieringslösningar, inklusive aktiemarknad, banklån och kapitaltillskott/gåvor från externa finansiärer för att klara av kraftigt ökande kostnadsmassa.

Men kanske vi ser börja till en ny kommersiell verklighet i form av begränsad tillgång på denna typ av finansieringslösningar och därmed också en förändring i beteendemönster i samband med implementeringen av Financial Fair Play.

Intäkterna bland toppklubbarna ökade åter (+4 procent) säsongen 2010/2011, enligt den årliga rapporten Annual Review of Fotball Finance. De fem stora ligorna (Bundesliga, La Liga, Ligue 1, Premier League och Serie A) har intäkter om nära 80 miljarder kronor.

Ökat intäkterna 15 gånger om

I Premier League, som är den ledande fotbollsligan intäktsmässigt, finns tydliga siffror som åskådliggör vad som hänt över tid. Det 20:e Premier League-säsongen är avslutad och fakta som nu framkommer är att klubbarna har ökat sina intäkter 15 gånger om sedan premiäråret. 15 gånger!

Trots den imponerande utvecklingen finns det stora framtida utmaningar inom europeisk fotboll framförallt relaterat till lönekostnaderna i klubbarna. 

I enlighet med Financial Fair Play, regelverket som upprättats av Uefa för att skapa en mer balanserad ekonomi inom europeisk fotboll, kommer det från och med 2013/2014 ställas ett antal tuffa finansiella krav som klubbarna måste efterfölja för att få delta i av Uefa arrangerade turneringar.

Samband mellan löner och placering

Ett av de styrande nyckeltalen är lönekostnader i relation till omsättning, där klubbarna inte bör överstiga 70 procent.

I dagsläget är det enbart Bundesliga och La liga som håller sig inom dessa nivåer.  I Premier League (70 procent), Serie A (75 procent) och Ligue 1 (75 procent) kommer många klubbar således att behöva se över sina lönestrukturer och tillhörande kostnadsmassa.

Det finns dock ett tydligt samband mellan lönekostnaderna i en klubb, och placering i de nationella ligorna vilket försvårar en förändring.

Bundesliga ett föredöme

Klubbarnas ambitioner för framgångar på planen har fortfarande större fokus hos toppklubbarna än att generera positiva finansiella resultat. Till exempel redovisade endast 8 av 20 Premier League-klubbar positivt resultat före skatt säsongen 2010/2011 trots vetskapen om de kommande Financial Fair Play.

Av de fem ligorna är det framförallt Bundesliga som utmärker sig positivt. Relationen mellan lönekostnader och intäkterna (löne/intäktskvot) uppgår, i sammanhanget, enbart till 53 procent.

Bundesliga är också den liga där klubbarna generellt sett redovisar bäst rörelseresultat och förefaller ha sundast ekonomi. Det är även den liga som relativt sett är bäst på att generera kommersiella intäkter via sponsring och partner-samarbeten. 

Ökar intäkterna ökar utgifterna

Så som många europeiska klubbar presterar finansiellt, kan man fråga sig hur majoriteten kommer att klara kraven i Financial Fair Play. 

Det finns även ett antal allsvenska klubbar som i dagsläget skulle löpa risk att inte få delta i Europa Leauge eller Champions League.  

Historiskt data visar att kostnaderna oftast ökar i linje med intäktsökningarna, vilket är en trend som framöver behöver brytas för att klubbarna ska kunna delta i Uefa:s turneringar.

Det återstår att se om klubbarna vill följa riktlinjerna eller om Financial Fair Play blir en ”pappersprodukt”. Om Platini är den där hjälten.