I skuggan av Ibrahimovic

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Det är kanske inte så lätt. När Henke Larsson och Fredrik Ljungberg försvunnit ur det svenska landslaget och Zlatan Ibrahimovic steg fram som den självklare Number One är det kring honom det svenska fotbollslandslaget kretsar.
Expertkommentatorna Hasse Backe och Anders Svensson, nja, de kan bättre...konstaterarar Åke Stolt. Foto: Janerik Henriksson, TT

 

Han är, precis som i de klubbar han med framgång varit med och skapat mästarlag, det självklara navet, den store ledaren både på och utanför planen och då blir det, precis som i EM-kvalmatchen mot Lichtenstein, att hans adepter, när de gjort mål, springer ut till "pappa" vid sidlinjen för att få belöningen, en bit godis för ett godkänt betyg efter terminen slut.

Den respekten är både lite söt och lite skrämmande.

I huvudrollen ändå

För det är som om de alla tänkte; hur vill Zlatan att vi gör, hur hade Zlatan gjort (det kan de ju ändå inte kopiera), nu har vi gjort honom nöjd med våra mål och en säkrad seger mot ett av Europas sämsta landslag.

Zlatan har naturligtvis inspirerat mera än han hämmat, men det blir alldeles uppenbart i de matcher Sverige spelar utan sin stora stjärna, att många söker i blindo efter det självklara passningsalternativ som finns när Zlatan är på plan.

Ändå tycker jag att spelare som Zengin, Durmaz och inte minst debuterande Emil Forsberg från Malmö FF visat både egen styrka och mod när de nu fått chansen.

Blir aldrig klok på Hamrén

Det är själva organisationen som inte fungerar och jag blir aldrig riktigt klok på Erik Hamrén. Har aldrig riktigt begripit vad han säger och menar och aldrig riktigt kunnat utläsa någon tydlighet i hans svajande spelplan.

2-0 mot Lichtenstein ger lika många poäng (3) som 7-0.

Statistiskt finns ingenting att klaga på.

Men ett fotbollförbund, en kapten och hans lag måste ha siktet mot nästa horisont, inte bara förnöjsamt leva i nuet.

Begriper inte resonemanget

Ett kompakt spelövertag resulterade i princip i två självmål av motståndarna. Det är inte mycket att vara nöjd med.

Att Hamrén under hela sin förbundskaptenskarriär blundat för Allsvenskan och uppvärderat spelare så fort det bytt klubbadress (där många aldrig dominerar, kanske inte ens spelar regelbundet), vet vi vid det här laget. Att förbundskaptener (där är han i gott sällskap) har svårt att skiljas från sina favoritspelare även när de fallerar, finns det också många historiska bevis för. Men hur han kan spela formsvage och för ändamålet helt opassande Johan Elmander mot det handbollsförsvar som man på förhand visste skulle stå packat runt sitt straffområde, begriper jag inte.

Elmander är en lojal slitvarg, han är löpstark, han är de fria viddernas jagande hind även när hans stjärna dalar. Men det här var en match som krävde en annan kompetens, spelare som bara vänder på en femöring i trängseln och klipper till. Som t ex Hrgota. Varför fick han inte chansen från start? Lichtenstein var en lagom svag motståndare för ett sådant framtidstest.

Krävs fingertoppskänsla

Landslag och klubblag är diametralt skilda storheter. Klubblag byggs långsamt, hållbart, tålmodigt. Landslag kan ha sin stomme men stundens ingivelse och fingertoppskänsla måste sätta de avgörande bitarna i pusslet. Tiden tär, formsvackor kommer, dagsform måste läsas av med en känslig termometer. 

Varken Elmander eller Ola Toivonen står och väntar på att få blomma i frihet den dagen Zlatan inte finns med längre. Det är kanske Hrgota eller Guidetti eller Kiese Thelin som står på tur. Med egenskaper som kan kombineras med och förvalta det utan tvekan skickliga tekniska, kvicka och finurliga spel som finns representerat i spelare som Ekdal, Durmaz, Forsberg, Bahoui, Kacaniklic. 

Och i framtidens lag håller det inte med en enbent (vänster) högerback.

Vad säger att en enbent back i FC Köpenhamn är bättre än en tvåbent, med styrkan i höger, i ett lag som överlägset vunnit Allsvenskan och tutar på med viss framgång i Champions League. Jag tänker förstås på Anton Tinnerholm i MFF. Som dessutom har en för backar excellent passningsfot. 

Måste behärska båda delarna

En förbundskapten måste både tänka långsiktigt och i stundens ingivelse.

Hur många gånger har ni hört, inför matcher som bara skall vinnas; "vi måste ha tålamod. Det gör inget om målet kommer i 80:e minuten."

Fel signal. Tålamod kan bedöva, söva tempot, bryta ner spetsigheten, dämpa aggressiviteten; det kan lätt bli en lång väntan på något som inte kommer.

- - -

EM-kvalmatcherna i Femman känns "sådär". Skall det vara så svårt att få till experter som vågar kritisera och ifrågasätta. Hasse Backe är en utmärkt fotbollskännare, han har så mycket inom sig som vill ut, men han vill kanske inte bränna alla skepp eftersom hans namn troligtvis finns med rätt högt upp på listan när Erik Hamréns ersättare skall utses. Och Anders Svensson - om än rätt frispråkig ibland - har väl den egna landslagskarriären alldeles för nära inpå för att våga ta klivet ut i full frihet.

- - -

Ralf Edström försvinner från radions fotbollsrapportering. Synd. Fast å andra sidan; vem lyssnar på radion när matcherna går i TV?

- - -

Zlatan har väl aldrig varit så öppen och vältalig och känslosam som i Femmans dokumentär. Men så är det ju också hans idé, hans villkor som gäller, hans egen PR-film för varumärket Z.

Åke Stolt

Den svenska hockeykartan blir allt mindre – det kan inte vara förbundsbasen Anders Larssons visioner om en ishockey för alla. Förbundets överklagandenämnd har avslagit fyra lags klagan sedan Licensnämnden inte beviljat spel i Hockeyettan säsongen 2024-2025.

Beslutet avser lagen Strömbro, Kristianstad, Bäcken och KRIF Hockey (Kallinge-Ronneby)  som samtliga degraderas till Hockeytvåan. Beskedet kan överklagas till Riksidrottsnämnden (RIN).

Det är Peter Stordalens stora dag.Friends Arena blir Strawberry Arena efter att Stockholm Live, som sköter driften av arenan, slutit avtal med Petter Stordalens hotellkedja Strawberry. Avtalet med den norske entreprenören löper på tio år och handlar om en affär på över 100 miljoner kronor

Bygget av arenan var starten för utvecklingen av Arenastaden och är fortsatt en katalysator för områdets attraktionskraft.  

OS-invigningen är bara ett par dagar bort.  Det må vara världens största idrottsfest, men det är också den särklassigt dyraste. Totalkostnaden för olympiska spelen har skjutit i höjden till över 187 miljarder dollar sedan 2000, tre gånger mer än planerat. För att vara värd kommer Paris sannolikt att spendera över 9,6 miljarder dollar, mer än turismintäkterna ger och 76 procent mer än planerat.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elite Hotels of Sweden är stolta att tillkännage att vår grundare, Bicky Chakraborty, har valts in i Swedish Tennis Hall of Fame. En av Svenska Tennisförbundets största sponsorer tar plats bredvid legendarer som Björn Borg, Stefan Edberg, Mats Wilander,s Magnus Norman, Thomas Enqvist och Kent Karlsson.

Den sista fotbollsmatchen i EM är nu färdigspelad och folkfesten är över. Men statistiken hos behandlingsföretaget Spelfriheten visar klart på något annat än festliga siffror. Istället kan vi se hur mycket ett mästerskap av denna kaliber inebär för antalet personer som behöver söka hjälp för sitt spelande.

Ingen kan undgå att OS är i antågande.  Det blir en och annan timme framför TV:n de närmaste veckorna. Inget slötittande utan vi är på helspänn hela tiden.  Man vill ju ha koll på allt. I klartext, det tar på krafterna att vara uppdaterad . Vi förbereder på skilda sätt. Vissa kan till och med strunta i evenemanget, andra sitter som klistrade vid tv:n.

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.