Ingen blir väl förvånad om Dahlström snart är borta ur bilden”. Så löd en mening i min premiärkrönika i Idrottens Affärer 26 mars i år.

Han hade jobbet i drygt tre år men är precis lika anonym i tennis-Sverige i dag som då han kom.

Fanns bara en lösning

Att han varken synts till eller hörts av hade Dahlström kunnat kompensera med att visa upp resultat men då också sådana lyst med sin frånvaro har han blivit en belastning – en kostsam sådan.

Det kommer han fortsätta att vara under perioden som han kvitterar ut avgångsvederlag. Praxis för personer som sparkas från denna typ av befattningar är tolv månader. Det är föga troligt att förbundet anställer en ny GS under den tiden. Det finns helt enkelt inte pengar för det. 2016 hoppar huvudsponsorn SEB av vilket innebär att förbundets sponsorintäkter minskar med drygt 70 procent.

Då Dahlström anställdes våren 2010 trodde jag verkligen att förbundet hade hittat rätt person. Dessutom hade han ett tacksamt utgångsläge eftersom företrädaren Henrik Källén tagit förbundet ur en mycket svår ekonomisk kris.

Då fanns möjligheter

Trots det kan Källén inte ens med bästa vilja i världen sorteras in i den lilla exklusiva skaran av framgångsrika generalsekreterare i svensk tennis.

Källéns metod för att bringa ordning i ekonomin var nämligen inte att öka intäkterna utan att skära ned kostnaderna. I sig inget fel i det men här rensade han bort personal och la ner för svensk ungdomstennis viktiga tävlingar.

Det sättet att arbeta kräver mindre kompetens än kallsinnighet. Då Källén väl rensat färdigt fokuserade han mer på sin egen tennis än åt det han var satt och göra. Till denna dag har jag inte hört någon beklaga att Källén själv till slut tvingades ut i kylan.

De kommer - och försvinner

Inte heller generalsekreterare Dahlström kommer att lämna något tomrum efter sig. Däremot finns det alla anledning att beklaga personen Ulf Dahlström som jag varit bekant med i många år.

Under de snart 40 år som jag följt svensk tennis på nära håll har många generalsekreterare passerat revy. ”De olycksaligas skara” skulle vara en lämplig rubrik på sammanställningen. Men det finns ändå några få undantag som bekräftar regeln att tennisförbundet försiktigt uttryckt haft förtvivlat svårt att hitta kompetenta generalsekreterare.

Att Dahlström får sparken sex veckor efter årsmötet i Uppsala är ingen tillfällighet. Då valdes en ny styrelse med nye ordföranden Thomas Wallén i spetsen. Att en ny styrelse gör förändringar i den operativa ledningen är sällan anmärkningsvärt och är det definitivt inte i detta fall.

Ordförande väljer sina

Jag anser att att idrottsförbunden i framtiden ska ska ta ytterligare ett steg  genom att låta den valde ordföranden utse de ledamöter han eller hon vill ha med sig i styrelsen.

Alltså precis som när statsministern utser ministrarna i regeringen.

Ja, det blir kanske inte så lyckat alla gånger men...