Barriärer och gränszoner

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
"Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande..." skriver Karin Book
Foto: Fredrik Varfjell, Scanpix

När jag var utomlands för ett tag sedan simmade jag nästan varje dag. För att det var tillgängligt och lätt. Det fanns inga barriärer. Jag tänkte då att jag borde fortsätta med detta när jag kom hem. Men det gjorde jag inte. Tanken på att ta sig igenom hela processen i den oattraktiva omklädningszonen på simhallen är avskräckande. Anledningarna är flera, bl a att behöva trängas helt avklädd med okända kroppar i gemensamma duschar och inte minst omklädningsrummens utformning där skåpens placering inte möjliggör någon som helst avskildhet. Jag och grannarna trängs på en minimal yta. Detta skulle kunna uppfattas som socialt, men det blir det motsatta. Att orientera sig mellan badhusets olika zoner är också lite krångligt.

Då ska vi ändå tänka på att jag ligger inom det som betraktas som normen – kulturellt, religiöst, funktionsmässigt, kroppsligt etc. Jag har en god förförståelse för rutiner och oskrivna regler, jag kan simma någorlunda bra. Ändå känner jag mig inte helt bekväm. Att vi alla är olika och har olika behov har börjat uppmärksammas i badhussammanhang. Här vill jag hänvisa till en undersökning som genomfördes av några nyutexaminerade studenter på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad förra året. De tog fram en modell för upphandling av ett mer innovativt badhus, ett framtidens badhus (http://www.krinova.se/blog/framtidens-badhus-en-innovationsupphandling/).  Bl a pekade de på vikten av att badhuset blir en mötesplats över exempelvis ålders- och kulturella gränser och att en normkritisk pedagogik tillämpas. Detta innebär att genom utbildning utveckla badvaktens roll till badpedagog som kan jobba förebyggande med konflikter för att skapa trygghet och trivsel. Framtidens badhus blir förhoppningsvis attraktiva och funktionella rum där fysisk och social aktivitet förenas.

Simhallens omklädningszon och simhallen som ett icke-socialt rum, såsom den oftast är utformad idag trots höga ambitioner, är ett exempel på barriärer som kan hindra folk från att vara fysiskt aktiva. 

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av de sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna, det som jag kallar gränszonerna. Det kan handla om omklädningsrum, samlingslokaler och uppehållsytor vid idrottsanläggningen. Sådana som möjliggör att du stannar lite och socialiserar i samband med träning. Detta är helt avgörande för det framtida engagemanget i verksamheten ifråga. De flesta föreningar bygger på engagemang hos medlemmarna och för detta krävs det att utövarna tycker om att uppehålla sig i sammanhanget. Detta är säkert också av betydelse för om idrottande (främst ungdomar) väljer att fortsätta idrotta eller finner andra platser och aktiviteter som är mer intressanta. De sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna kan vidare ha en betydelse för den potentiella utövaren. Att ta steget ut på fotbollsplanen eller löparbanan kan vara ett stort steg. Om man har möjlighet att hänga, aktivera sig lite spontant och successivt bli en del av idrottssammanhanget bryts kanske barriären ner. Vi ska inte heller förakta demonstrationseffekten. Aktiviteter som sker bakom lyckta dörrar utan insyn är mindre tillgängliga och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot interagerar med omgivningen kan locka fler. 

Samma gäller spontanidrottsytor. Där dessa kompletteras med ytor för annan aktivitet finns större chans att nå de som inte redan är aktiva och invigda.

Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande, oavsett om det handlar om simhallen, fotbollsplanen eller utegymmet. Här finns mycket att göra och mycket att vinna. Samtidigt vill många av oss inte motionera inför åskådare. Detta är en ekvation att bita i. Liksom att vi måste hushålla med ytorna och utveckla yteffektiva och kompakta lösningar, samtidigt som fler aktiviteter ska rymmas. Det där med framtidens idrottsanläggning är komplicerat.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Det är en synnerligen märklig situation som råder på Svenska Fotbollförbundet. Avgående generalsekreteraren, Håkan Sjöstrand, förhandlar med förbundskaptenen, Janne Andersson om dennes framtid som redan framstår som synnerligen osäker.

Två tidigare oumbärliga krafter kan efter nyår faktiskt vara arbetslösa... 

En entusiast och eldsjäl i samma person. Och han snackar inte bara utan får saker och ting gjorda. En Lars Månsson skulle det finnas lite varstans, då blev mycket uträttat. Han har svarat för ett enastående arbete i  Arvika. 

Lars har förverkligat idén om ”Arenan” och den blir nu till modell för varenda kommun i Sverige. Så bra är det bakomvarandet tänket och nyttan med skapelsen.

Eslövs IK blev av med 285 000 kr när en bedragare lurade till sig pengar efter att ha kommit över ett bank-id.En brottsutredning pågår kring bedrägeriet där föreningens ungdomsverksamhet förlorade nästan hela kassan. Kvar blev bara endast 30 000 kronor.

– Det innebar att det skulle bli svårt för våra flick- och damlag att delta i cuper och ungdoms-SM. Det är dyrt att åka på bortamatcher med ett helt lag. Det är inte alltid föräldrarna har möjlighet att gå in och bidra till kostnaderna , sa ordförande Lisbeth Larsson.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”Vi hoppas att vi har snälla sponsorer, eller att det finns vänliga själar som vill hjälpa oss”, vädjar Lisbeth Larsson, ordförande i Eslövs IK.

Bedragare har länsat handbollsklubbens tillgångar.

Med hjälp av ett kapat bank-id kunde bedragare komma över flera hundratusen kronor från Eslövs IK.

Visst är det ganaka fantastiskt. Ett spelbolag lanserar ett aspel så att idrotten kan förstärka intäkterna. Det är precis vad som sker när Svenska Spel  tillsammans med svensk ishockey introducerardet nya nummerspelet Supportern.Ett  ett digitalt lotteri som ska bidra till nya och viktiga pengar hos  27 föreningar i SHL, SDHL och Hockeyallsvenskan. De ska  erbjuda spelet i samband med ligapremiärerna.

Hanna Stjärne, vd på SVT, är i dag lycklig. Hon avslutade arbetsveckan med att ge ett besked som glädjer många svenskar. Från och med vinter-OS i Cortina 2026 kan alla följa OS-festen på SVT:s plattformar. 

– Jag är så otroligt glad över att OS-sändningarna flyttar hem till SVT igen. Sport är roligare att uppleva tillsammans och vi ser fram emot att samla Sverige framför många spännande och historiska sportögonblick framöver, säger Hanna Stjärne. 

Fotbollens Silly Season har sina sista skälvande timmar. Penningflödet mellan klubbarna upphör natten mot fredagen  och sportcheferna kan andas ut. Spelare skiftar adress, med eller mot sin vilja. Natten till fredagen slår fönstret igen för klubbarna i både herr- och damallsvenskan. Ute  i Euroopa är det stopp ett dygn senare, natten mot lördagen slår det igen