Barriärer och gränszoner

"Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande..." skriver Karin Book
Foto: Fredrik Varfjell, Scanpix
Annons

När jag var utomlands för ett tag sedan simmade jag nästan varje dag. För att det var tillgängligt och lätt. Det fanns inga barriärer. Jag tänkte då att jag borde fortsätta med detta när jag kom hem. Men det gjorde jag inte. Tanken på att ta sig igenom hela processen i den oattraktiva omklädningszonen på simhallen är avskräckande. Anledningarna är flera, bl a att behöva trängas helt avklädd med okända kroppar i gemensamma duschar och inte minst omklädningsrummens utformning där skåpens placering inte möjliggör någon som helst avskildhet. Jag och grannarna trängs på en minimal yta. Detta skulle kunna uppfattas som socialt, men det blir det motsatta. Att orientera sig mellan badhusets olika zoner är också lite krångligt.

Då ska vi ändå tänka på att jag ligger inom det som betraktas som normen – kulturellt, religiöst, funktionsmässigt, kroppsligt etc. Jag har en god förförståelse för rutiner och oskrivna regler, jag kan simma någorlunda bra. Ändå känner jag mig inte helt bekväm. Att vi alla är olika och har olika behov har börjat uppmärksammas i badhussammanhang. Här vill jag hänvisa till en undersökning som genomfördes av några nyutexaminerade studenter på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad förra året. De tog fram en modell för upphandling av ett mer innovativt badhus, ett framtidens badhus (http://www.krinova.se/blog/framtidens-badhus-en-innovationsupphandling/).  Bl a pekade de på vikten av att badhuset blir en mötesplats över exempelvis ålders- och kulturella gränser och att en normkritisk pedagogik tillämpas. Detta innebär att genom utbildning utveckla badvaktens roll till badpedagog som kan jobba förebyggande med konflikter för att skapa trygghet och trivsel. Framtidens badhus blir förhoppningsvis attraktiva och funktionella rum där fysisk och social aktivitet förenas.

Simhallens omklädningszon och simhallen som ett icke-socialt rum, såsom den oftast är utformad idag trots höga ambitioner, är ett exempel på barriärer som kan hindra folk från att vara fysiskt aktiva. 

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av de sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna, det som jag kallar gränszonerna. Det kan handla om omklädningsrum, samlingslokaler och uppehållsytor vid idrottsanläggningen. Sådana som möjliggör att du stannar lite och socialiserar i samband med träning. Detta är helt avgörande för det framtida engagemanget i verksamheten ifråga. De flesta föreningar bygger på engagemang hos medlemmarna och för detta krävs det att utövarna tycker om att uppehålla sig i sammanhanget. Detta är säkert också av betydelse för om idrottande (främst ungdomar) väljer att fortsätta idrotta eller finner andra platser och aktiviteter som är mer intressanta. De sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna kan vidare ha en betydelse för den potentiella utövaren. Att ta steget ut på fotbollsplanen eller löparbanan kan vara ett stort steg. Om man har möjlighet att hänga, aktivera sig lite spontant och successivt bli en del av idrottssammanhanget bryts kanske barriären ner. Vi ska inte heller förakta demonstrationseffekten. Aktiviteter som sker bakom lyckta dörrar utan insyn är mindre tillgängliga och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot interagerar med omgivningen kan locka fler. 

Samma gäller spontanidrottsytor. Där dessa kompletteras med ytor för annan aktivitet finns större chans att nå de som inte redan är aktiva och invigda.

Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande, oavsett om det handlar om simhallen, fotbollsplanen eller utegymmet. Här finns mycket att göra och mycket att vinna. Samtidigt vill många av oss inte motionera inför åskådare. Detta är en ekvation att bita i. Liksom att vi måste hushålla med ytorna och utveckla yteffektiva och kompakta lösningar, samtidigt som fler aktiviteter ska rymmas. Det där med framtidens idrottsanläggning är komplicerat.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

De står mot varandra. Amerikanska impopulära ägarefamiljen Kroenke och svenske Spotifygrundaren Daniel Ek med stora sympatier hos många tusen fans.

Båda parter vill skapa intrycket att de inte kommer att ge sig.

Efter en tid med tillåtelse om enbart åtta åskådare på publika evenemang låter 500 som en utopi. Men det är fakta och ska vara trovärdigt, för det kommer från högsta vederbörande.

Idrottsminister Amanda Lind sa det i en TT-intervju med Sveriges Radio på fredagsförmiddagen. Regeringens förslag är formulerat: från 17 maj ska 500 åskådare tillåtas, under förutsättning att smittoläget medger..

Träskidor med tårem, vadmalsbyxor, tjärvalla och packad snö på skogsvägar och stigar. Nästa år firar Vasaloppet 100 år och vad passar då bättre än att åka skidor som om det vore 1922?

Svara på den frågan,om du kan. Men i alla fall, lördagen den  12 februari 2022 arrangeras ett nio mil långt historiskt Vasalopp – ”Jubileumsvasan” – med målsättning att försöka efterlikna det första loppet så långt som möjligt. Ansökan till århundradets utmaning öppnar onsdag 12 maj och en jury väljer sedan 19utklädda skidåkare som får chansen att delta i det historiska loppet.Det blir något att berätta för barbarnen – eller vallarna…

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Vi är så glada. De här pengarna gör verkligen stor skillnad för oss. Våra idrottare har inte samma förutsättningar till ekonomisk stöttning som aktiva inom övrig elitidrott, så det här stödet är väldigt välkommet och ger oss en möjlighet att hjälpa våra paralympier  

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Riksidrottsnämnden, RIN (”idrottens högsta domstol”) ger Boden Hockey rätt i den inflammerade striden med ligaorganisationen Hockeyettan. Domen kan inte överklagas och är ett svårt bakslag för Svenska Ishockeyförbundet, som av RIN anmodas att skriva om sina tävlingsbestämmelser, paragraf 6:1.

I domen har RIN ogiltigförklarat kravet på medlemskap i Hockeyettan enligt SIF:s tävlingsbestämmelser. För Boden Hockeys del är 1,5 års kamp för föreningsfrihet, bibehållet självstyre och principen om avtalsfrihet nu klargjord.

Beroendet av en ständigt pågående köp och säljverksamhet är inget nytt, men nu påvisar en undersökning hur få egna spelare som finns bland klubbarna i tilltänkta Super League. Beroendet är i det närmaste totalt och verksamheten är snarast  uppbyggd på att värva från andra klubbar runt om i världen.