Barriärer och gränszoner

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
"Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande..." skriver Karin Book
Foto: Fredrik Varfjell, Scanpix

När jag var utomlands för ett tag sedan simmade jag nästan varje dag. För att det var tillgängligt och lätt. Det fanns inga barriärer. Jag tänkte då att jag borde fortsätta med detta när jag kom hem. Men det gjorde jag inte. Tanken på att ta sig igenom hela processen i den oattraktiva omklädningszonen på simhallen är avskräckande. Anledningarna är flera, bl a att behöva trängas helt avklädd med okända kroppar i gemensamma duschar och inte minst omklädningsrummens utformning där skåpens placering inte möjliggör någon som helst avskildhet. Jag och grannarna trängs på en minimal yta. Detta skulle kunna uppfattas som socialt, men det blir det motsatta. Att orientera sig mellan badhusets olika zoner är också lite krångligt.

Då ska vi ändå tänka på att jag ligger inom det som betraktas som normen – kulturellt, religiöst, funktionsmässigt, kroppsligt etc. Jag har en god förförståelse för rutiner och oskrivna regler, jag kan simma någorlunda bra. Ändå känner jag mig inte helt bekväm. Att vi alla är olika och har olika behov har börjat uppmärksammas i badhussammanhang. Här vill jag hänvisa till en undersökning som genomfördes av några nyutexaminerade studenter på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad förra året. De tog fram en modell för upphandling av ett mer innovativt badhus, ett framtidens badhus (http://www.krinova.se/blog/framtidens-badhus-en-innovationsupphandling/).  Bl a pekade de på vikten av att badhuset blir en mötesplats över exempelvis ålders- och kulturella gränser och att en normkritisk pedagogik tillämpas. Detta innebär att genom utbildning utveckla badvaktens roll till badpedagog som kan jobba förebyggande med konflikter för att skapa trygghet och trivsel. Framtidens badhus blir förhoppningsvis attraktiva och funktionella rum där fysisk och social aktivitet förenas.

Simhallens omklädningszon och simhallen som ett icke-socialt rum, såsom den oftast är utformad idag trots höga ambitioner, är ett exempel på barriärer som kan hindra folk från att vara fysiskt aktiva. 

Jag har tidigare skrivit om betydelsen av de sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna, det som jag kallar gränszonerna. Det kan handla om omklädningsrum, samlingslokaler och uppehållsytor vid idrottsanläggningen. Sådana som möjliggör att du stannar lite och socialiserar i samband med träning. Detta är helt avgörande för det framtida engagemanget i verksamheten ifråga. De flesta föreningar bygger på engagemang hos medlemmarna och för detta krävs det att utövarna tycker om att uppehålla sig i sammanhanget. Detta är säkert också av betydelse för om idrottande (främst ungdomar) väljer att fortsätta idrotta eller finner andra platser och aktiviteter som är mer intressanta. De sociala ytorna i anslutning till idrottsytorna kan vidare ha en betydelse för den potentiella utövaren. Att ta steget ut på fotbollsplanen eller löparbanan kan vara ett stort steg. Om man har möjlighet att hänga, aktivera sig lite spontant och successivt bli en del av idrottssammanhanget bryts kanske barriären ner. Vi ska inte heller förakta demonstrationseffekten. Aktiviteter som sker bakom lyckta dörrar utan insyn är mindre tillgängliga och lockar få som inte redan är invigda eller aktivt söker sig till aktiviteten. Aktiviteter som däremot interagerar med omgivningen kan locka fler. 

Samma gäller spontanidrottsytor. Där dessa kompletteras med ytor för annan aktivitet finns större chans att nå de som inte redan är aktiva och invigda.

Om vi vill att fler motionerar och idrottar såväl i som utanför föreningarna bör vi tänka mer på gränszonerna. Hur vi bäddar in den fysiska aktiviteten är avgörande, oavsett om det handlar om simhallen, fotbollsplanen eller utegymmet. Här finns mycket att göra och mycket att vinna. Samtidigt vill många av oss inte motionera inför åskådare. Detta är en ekvation att bita i. Liksom att vi måste hushålla med ytorna och utveckla yteffektiva och kompakta lösningar, samtidigt som fler aktiviteter ska rymmas. Det där med framtidens idrottsanläggning är komplicerat.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Den största handbollsturneringen för ungdomar tar steget ut i världen. Under årets Partille World Cup i Göteborg presenterades ett nytt internationellt systerevenemang: Partille World Cup Cairo.

– Det här är ett historiskt steg för Partille World Cup och för ungdomshandbollen i stort, säger Fredrik Andersson, generalsekreterare för Partille World Cup.

Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg

Ett ståtligt och fashionabelt bygge för 14,6 miljarder, den jättesatsningen kan ersätta Scandinavium i Göteborg

Om planerna skulle förverkligas överträffas alla andra satsningar i Sverige.

En arkitekttävling om hur de nya arenorna slutligen ska se ut är redan inledd. Och göteborgarna själva ska få rösta för att bli delaktiga i valet.

Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare, har tagit del av  effekterna från ishockey-VM i Stockholm. Då får han något drömmande i blicken.Enligt beräkningarna innebar VM en  turistekonomisk omsättning, inklusive biljettintäkter, på 729,9 miljoner under VM-perioden i maj . Nu menar han att  ett fotbolls-EM 2029 skulle kunna ge över 900 miljoner kronor till Stockholmsekonomin

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.

– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.

Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna. 

Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.

Svensk Hockey-TV har haft sitt mest framgångsrika år hittills under säsongen 2024/2025. Plattformen, som sänder hockey från hela Sverige – från cuper och ungdomsserier till elitnivå – har vuxit kraftigt i både räckvidd och användning. Med över 300 ishallar utrustade med automatiserade och AI-styrda kamerasystem, 2,5 miljoner unika tittare och mer än 7 miljoner strömstarter, har Svensk Hockey-TV blivit en del av den svenska hockeypublikens vardag.

I Djurgårdens nysatsning i SHL var 18-årige Anton Frondell ett bärande namn. Efter 11 mål i Hockeyallsvenskan och stort genombrott i den tuffa kvalserien mot AIK hade kraftfulle Frondell, 94 kg. en säker plats i l sportchefen Niklas Wikegårds ledande formationer.

I den årliga NHL-draften, nu i Los Angeles, förändrades allt, sedan  Anton Frondell, 18 år ,uppväxt i Trångsund söder om Stockholm,  valts som nummer tre av Chicago.