Ändå är det vi som får skulden

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Vi kan ofta inte ingripa utan bara se på när det uppstår bråk vid våra arrangemang. Ändå är det vi som får skulden.
Bråket på arenorna kulminerade vid kvalmatchen Helsingborg-Halmstad. Foto Emil Langvad / TT

 

För några veckor sedan sade inrikesminister Anders Ygeman (S)i tv att fotbollsklubbarna måste ta ett större ansvar för sina arrangemang. Han uttalade sig med anledning av den tråkiga avslutningen på kvalmatchen mellan Helsingborgs IF och Halmstad, då åskådare rusade in på planen.

Kom hit och se själv!

Vi i MFF välkomnar Anders Ygeman till en av våra hemmamatcher under 2017. Vi vill visa vårt omfattande säkerhetsarbete och samtidigt peka på vilka grundläggande förutsättningar och verktyg fotbollsklubbarna ytterligare behöver för att kunna skapa trygghet på våra arenor.

Malmö FF:s säkerhetsarbete börjar flera veckor före varje hemmamatch och görs i nära samarbete med polis, vaktbolag, Svenska fotbollförbundets utsända matchdelegat, representant för bortalaget, räddningstjänsten samt, ibland, åklagare. Arbetet intensifieras under matchdagarna både utanför och på arenan och fortsätter långt efter att domaren blåst av matchen.

Vid MFF:s hemmamatcher har vi också ett bra samarbete med polisen och stadens polismästare Stefan Sintéus.

Kan bara se på

Nästan alla som kommer till Swedbank stadion i Malmö gör det för att de är intresserade av fotboll. De vill heja fram vårt ljusblåa lag. Vi har allsvenskans bästa hemmapublik. Att en del åskådare kommer för att stötta det gästande laget skapar dynamik och stämning.

Men tyvärr finns det också ett mindre antal personer som går till fotbollsarenor, åtminstone i storstäderna, för att få utlopp för destruktiva känslor. De har bestämt sig för att det just där går utmärkt att avreagera sig, bryta mot lagar och regler. Fotbollsklubbarna har ingen större möjlighet att påverka dessa människors liv.

Föreningarna har en Supporter Liaison Officer, SLO, som fungerar som en bro mellan supportrar och klubbar. De arbetar kontinuerligt för att alla ska kunna bidra till en härlig och positiv stämning på läktarna och för att de få som ställer till med bråk ska sluta med det. Trots det kan vi ofta inte ingripa utan bara se på när det uppstår bråk och andra problem vid våra arrangemang.

Ändå är det vi som får skulden när något händer.

Måste rå rätt förutsättningar

Vi i landets fotbollsklubbar är fullt medvetna om att ansvaret för det som sker på arenorna i första hand vilar på oss. Och vi är beredda att ta ett ännu större ansvar för att skapa en varaktig trygghet. Men fotbollsklubbar är i de flesta fall relativt små organisationer.

Om vi inte får rätt förutsättningar, rätt verktyg och stöd från stat, kommun och myndigheter för att arbeta med säkerhet och ordning, så spelar det inte någon roll om vi inte får ingripa på det sätt som måste ske.

Fortfarande saknas mycket i de lagar och förordningar som finns för hur vi arrangerande klubbar får agera under matcherna:

• Vi har inte rätt att göra så omfattande kroppsvisiteringar som vi skulle vilja. Vissa kroppsdelar får vi inte röra. Det innebär att smällare, bengaler och andra farliga föremål ganska enkelt kan föras in på arenorna.

• Vi har ingen möjlighet att genomföra nödvändig identifiering. Alltså kan vi inte hindra dem som åklagare gett tillträdesförbud.

• Om inte polisen ingriper när någonting olämpligt händer på läktarna är det svårt för oss att gå ännu hårdare fram. Polisen avråder till och med från det.

Krävs ny lagstiftning

I höstas beslutade riksdagen att det ska vara förbjudet att vara maskerad på idrottsarenor. Det är bra. Den nya lagen ger oss möjligheter att identifiera vissa bråkstakar, men det behövs mycket mer.

För att arbeta med ordning och säkerhet på de svenska fotbollsarenorna finns idag:

- Servicevärdar och ordningsvakter vars antal bestäms i samråd med polisen inför varje match. I första hand ska de ge service åt publiken, i andra hand identifiera risker och i tredje agera vid mindre incidenter. Servicevärdarna betalas och utbildas av oss arrangerande klubbar. Vakterna utbildas av polisen och kan genomföra vissa tvångsåtgärder.

- Poliser som betalas av staten och har samma befogenheter som i övrigt i samhället. Polisen bestämmer i dialog med oss arrangerade klubbar hur många poliser som ska finnas inne på arenorna.

Avgörande för om det ska gå att få ordning på landets fotbollsarenor är vilka förutsättningar servicevärdar, ordningsvakter och poliser har för att agera, i kombination med den scanning- och visitationspersonal som finns vid insläppen.

Jag är övertygad om att det går att få bort de problem som ett fåtal personer skapar. Men för att det ska lyckas måste rätt förutsättningar i form av ny lagstiftning och ännu bättre stöd från stat, kommun och myndigheter finnas. Det och mycket annat ser vi i Malmö FF fram emot att diskutera med Anders Ygeman under en eftermiddag och kväll på Swedbank stadion under 2017.

Kommentera

Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
Path:
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

SHL-laget Leksands IF , på 11:e plats och slutspelsmiss, redovisar ett minusresultat på 18,3 miljoner för säsongen 2024-2025.  Föreningens väntas dock klara Svenska Ishockeyförbundets licensnämnds krav på soliditet och likviditet. Kravet är ett eget kapital på fem procent av nettoomsättningen.

Enligt föreningens hemsida uppgår soliditeten till 15 miljoner det innebär att föreningen inte behöver utnyttja det utökade borgenlöftet från kommunen under 2025.

Riksidrottsförbundet har under de senaste året stärkt arbetet för långsiktig planering av platser för idrott. Under Almedalsveckan lyfter RF frågan om ett statligt anläggningsstöd för att stimulera nytänkande i samverkan mellan idrottsföreningar och kommuner.

– För att svensk idrottsrörelse ska kunna göra mer för fler behövs statligt stöd i form av ett anläggningsstöd. Riksidrottsförbundet har rätt kunskap, metoder och lokal närvaro i hela Sverige för att leda arbetet med att skapa mer plats för idrott och rörelse, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet, högaktuell just nu i Almedalen.

Det finns många exempel på att svenska mästerskap är det finaste som går att vinna i den nationella idrotten. Jodå, det är förstås mycket större att vinna VM, OS och en del andra internationella tävlingar, men SM är ändå en tävling som i de flesta idrotter avgör vem som är bäst i Sverige.

SM är något många kan sikta mot och, som väldigt många elitidrottare har en realistisk möjlighet att vara med på och även vinna. - SM  berör väldigt många, inte bara den allra yppersta eliten, betonar O Anders Johrén, ordförande i Spårvägen som den här veckan väntas erövra sitt 1 000:e SM-guld och blir störst i landet.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.

– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.

Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna. 

Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.

Du som gillar bordtennis kommer att jubla. Nu står det klart att SVT ska sända världstouren WTT Series och VM till och med 2028 ( först ut är VM i Doha nästa vecka) Satsningen innebär både livesändningar och massor av höjdpunktsklipp. Samtidigt är Jan-Ove Waldner klar som expertkommentator.

Supertalangen från Kallinge SK (moderklubb), Rödeby AIF och Malmö FF Roony Bardghji vet vad han vill och dit skall han. Efter fem säsonger i FC Köpenhamn – han värvades dit som 14-åring - ansluter han i början av juli till Barcelona, en klubb han drömt om sedan barnsben. Endast den obligatoriska läkarundersökningen återstår.