Att svenska akademins oförmåga att modernisera sig och leva kvar med stadgar från 1786 är en orsak till dess kris torde alla hålla med om.

För Idrotten med våra snart 120 år gamla struktur av RF och specialförbund så uppstår frågan om organisationen är den optimala idag.

Jag har i otaliga texter och föredrag pekat på att GUD (Globalisering, Urbanisering och Digitalisering) förändrar allt samt mer oroande för folkrörelser är grunden till den individualisering som är direkt motstridig idrottens själ. Demker gör samma analys.

Behovet av en stark idrott handlar både om folkhälsa, tillhörighet och underhållning som tillsammans skapar en oerhörd samhällsnytta. Det behöver vi inte diskutera.

RFs uppdrag kan kortfattat delas upp i tre delar. 1: I myndighets ställe skall man fördela ett par miljarder i statsbidrag. 2: utveckla idrottandet i Sverige och 3: vara opinionsbildare för idrottens roll i samhället och den vägen öka mängden pengar i punkt ett.

Ett gammalt system

Då är frågan om hur duktig man är på att utföra sina uppgifter.

Fördelningar av pengar sker efter ett gammalt system med miniminivåer som för de minsta förbunden innebär att de får ofantligt mycket mer per träningstimme än de stora. 30-talet förbund lever i en RF-respirator och skulle gå omkull inom ett år utan RF- bidragen. Det är slöseri med skattemedel, det socialminister Möller kallade stöld av folket.

Här skall det ske en förändring och på RIM 2019 skall det fattas beslut om ett nytt system för vem och hur man får pengar. Risken att det systemet blir urvattnat är ca 100 procent, då förlorarna för ett rationellt system kommer ha majoritet bland rösterna.

Det stora uppdraget att utveckla idrotten har RF frivilligt och glatt begränsat till att det är organisationsformen ”ideell förening” som utgör kartan. Verkligheten ser som vi alla vet annorlunda ut och vi har sedan 20- talet år en situation där antalet idrottande individer växer som helhet medan andelen som tränar i en ideell förening minskar.

Förändring i högt tempo

Samhällsförändringen som nu sker i ett mycket högt tempo leder till ökande risker. Här kommer lagidrotter med hög kommersialisering som fotboll, basket, handboll, ishockey att klara sig länge, liksom individuella idrotter som golf, där de vuxna betalar för sin livsstil. Den enorma mängden cyklister på våra vägar har inte lett till fler som är medlemmar i cykelförbundet, någon promille av de som spelar bowling + en gång per år är medlem i Bowlingförbundet och man kan motionsträna på längdskidor utan att ens fundera på medlemskap i skidförbundet. För att åka utför krävs ett liftkort men inget medlemskap i förening.

För egen del går vi 4+5 km per dag i rask takt. Något medlemskap i en gångförening har vi inte skaffat oss. Vet inte ens om det finns någon i Nacka men framförallt så ser vi inget värde med ett medlemskap. Vill man cykla eller springa i grupp så finns det appar och FB-sidor som ger föreningens alla fördelar men inte föreningens skyldigheter.

Här någonstans ser vi effekterna av GUD och individualisering. Min tes är att en vacker dag i framtiden är förening ett ord som bara används när två kroppar möts. Dock hoppas jag att jag har fel.

Kopiöst fiasko

På den tredje uppgiften, opinionsbildning som ökar stödet till idrotten är det bara konstatera att de senaste 30 åren har varit ett kopiöst fiasko. Stödet till civilsamhället inklusive kulturen med dess institutioner har ökat väsentligt snabbare än stödet till idrott. Idag får idrotten med sina 6,7 miljarder lite drygt 10 procent av stödet samtidigt som man står för 50 procent av verksamheten. Vad värre är så syns inga tecken till framgång och min slutsats är att modellen inte fungerar.

Här bör de stora förbunden göra sin egen analys och komma fram till att de måste lägga mer energi på egen hand på detta område samt välja en annan modell för opinionsbildning än den RF har använt.

Ur mitt perspektiv så behöver vi en stark samlande röst för svensk idrott, vi behöver få fler som tränar regelbundet för att klara välfärden.

Jag är på intet sätt ute efter att lägga ner RF om nu någon tolkar texten på detta sätt. Min målsättning är att förhindra att samhällsutveckling och RF av misstag lägger ner RF.

Röstmodellen måste göras om

Forskning och opinionsbildning är två områden där RF behövs. Myndighetsrollen är jag mera tveksam till då nepotismen inte säkerställer effektiv fördelning. Röstmodellen där rösterna inte fördelas utifrån storlek måste göras om. Att skilja på medlemskap och bidrag förväntar jag mig kommer men det räcker inte.

Att inkludera även andra former än ideella föreningar har fungerat bra i golfen i 30 år och idag handlar det inte bara om företag utan även om digitala tjänster.

Vi måste med tempot på samhällsförändringar och beteendeförändringar hos medlemmarna få ett beslutsfattande som inte är dagens fyraåriga utan hamnar på fyra månader. Då behövs en ledning som är extremt förändringsbenägen och riskbenägen. Att inte agera är nämligen den största risken. Här upplever jag att det brister. Vad värre är så får jag löpande bevis på att den slutsatsen delas av ett växande antal. Här har styrelsen något att fundera över.

Vi måste också acceptera att elitidrott som inte skapar stora skatteintäkter för samhället har mycket liten samhällsnytta medan idrotten kan leverera mycket stora samhällsvinster på området bredd och folkhälsa.

RF behöver kunnig personal

Vi behöver också fundera på medlemsbegreppet såväl som distriktsorganisationerna. Jag har inga synpunkter på antalet anställda på RF, min tes är att RF i antal anställda har vuxit saktare än förbund och föreningar. Professionaliseringen är ett faktum och skall RF uträtta något behövs det kunnig personal.

Att många förbund kommer att självdö på grund av bristande attraktionskraft är inget problem, det är en del av en naturlig utveckling. Det viktiga är att antalet som tränar regelbundet ökar och här bör man mäta all träning, inte bara i förening. Utmaningarna är de grupper som står längst ifrån träning som också är de som har det sämst i samhället.

Ett stort förbund som golfen kan idag med fog för analysen konstatera att Visita, besöksnäringens branschförbund förmodligen ger mer tillbaka än vad RF gör. Då är det upp till RF att ändra på detta. Friskis & Svettis som ansökt om medlemskap kan med stor sannolikhet tjäna på att bolagisera med franchisetagare och en allmännyttig stiftelse som ägare jämfört med att bli medlem i RF.

Så har sju år före 2025 som är måldatum för den nuvarande strategin går det att konstatera att den är felaktig och skadlig för RF. Då kanske man skall göra något åt det.

Sen kan jag inte förstå hur man med det kvalitativa politiska idéprogrammet som RF de facto har kan misslyckas så på området politisk opinionsbildning. Att idéprogrammet är okänt för de flesta säger det mesta.

Nu skall jag ut och idrotta i folkhälsans tecken. I och förty på en bolagsägd golfbana i Rom, det är också en del av den samhällsförändring som RF inte orkar följa.