Polisen kan i praktiken polisanmäla varje klubb för varje match. Villkoren är omöjliga att uppfylla till 100 procent. Vi får se i höst om någon åklagare tar upp något fall och någon klubb blir dömd. Skall-kraven om exempelvis bengaler är formulerade så att visitationen kräver läkare.

Men, det är ju helt ologiskt

Den i första tanken logiska bestämmelsen att klubb ansvarar för att stickföremål (läs knivar) inte kan föras in på arenan blir inte fullt lika logisk eftersom de redan är förbjudna utanför arenan och att polisen har ansvaret för att människor som bär kniv skall tas om hand.  

I den första huliganutredningen som Per Unckel startade och Björn Eriksson färdigställde så ger polisen uppgiften att det finns 600 så kallade högrisksupportrar och därav 475 som benämns som yrkeskriminella. 

I min enkla värld har vi en polis för att de yrkeskriminella skall hållas inlåsta och inte kunna gå på fotboll. Ett samhälle där ideella föreningar åläggs skyldigheter för att polismyndigheten inte klarar sitt uppdrag har en lång resa framför sig. 

Sen har föreningen sitt ansvar som man tar med råge men här handlar det om att polisen låter andra betala kostnaden för sina egna tillkortakommanden.

Helt bakvänt beslut

Det som upprör mig mest är förbudet mot banderoller. Det motiveras med att banderollen kan dölja personer som maskerar sig. Vi har yttrandefrihet i våra grundlagar. Vill supportrarna med banderoller exempelvis kritisera polisen, eller uttrycka någon annan åsikt (såg en med texten ”Rädda Boovallen” som gladde mig) så är det skyddat i vår viktigaste lagstiftning. 

I det läget skall det väldigt mycket till för att en myndighet som torde ha en och annan anställd jurist, skall införa förbud som strider mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten. 

Här finns det tyvärr skäl för bedömningen att polisen agerar så här för att inte bli kritiserade själva. Något man är oförmögna att acceptera trots att hela idén med vårt demokratiska samhälle är att myndigheter skall kunna bli granskade och kritiserade.

Vill dölja fakta

Samtidigt som jag lyckas få ta del av villkoren för en match så nås jag av informationen att polisen har sekretessbelagt statistik över ordningsstörningar vid fotbollsmatcher för 2018 och 2019. Statistik som tidigare varit öppen och som polisen delat med sig av. Statistik som klubbarna behöver för att värdera sitt arbete mot ordningsstörningar.

Det här handlar knappast om Sveriges säkerhet. Sannolikheten att Putin räknar med hjälp av fotbollssupportrar får bedömas som begränsad. 

Det finns bara ett skäl till att den här sekretessen nu har skapats. Det är att statistiken visar på färre störningar och då blir polisens skärpningar av villkorstrappan fullständigt vansinniga!

Här finns det anledning för de politiker som har polisen som sitt ansvarsområde att ställa kritiska frågor. På samma sätt bör SvFF begära ut den här statistiken och överklaga beslutet. Även här är det så illa att enskild klubb inte törs agera gentemot polisen eftersom de riskerar att bestraffas med tuffare villkor. Det är skrämmande att det kan bli så här.

I en värld där misshandelsfall och våldtäkter slentrianmässigt avskrivs medan en känd artist som hävdar nödvärn (troligen nödvärnsexcess, brott men det är en annan sak) ger en utredning på 500 sidor så har vi en dysfunktionell polis och ett inkompetent åklagarämbete. Det är trist. Tillit till de här myndigheterna är grundläggande för demokratin. Förvaltningskrisen är på väg att bli vårt största samhällsproblem. Jakt-härvan med övergreppen på Karl Hedin förstärker bilden.

Polisens agerande skadar fotbollen och klubbarnas ekonomi, men förstör också ett långsiktigt arbete med att minska ordningsstörningar enligt den enda vetenskapligt belagda metoden som finns. Dessutom leder det till att vårt förtroende för polisen minskar då de uppenbarligen i en ökad utsträckning prioriterar och förbrukar resurser i strid med vad medborgarna i vårt land ser som logiskt.

Det är beklagligt.